I elfte timmen, innan EU stänger inför parlamentsvalen i juni, blev det en uppgörelse om plattformsdirektivet. Av EU:s 27 medlemsländer sa till sist 25 ”ja” när unionens arbetsmarknadsministrar var samlade till möte i Bryssel. Frankrike röstade emot medan Tyskland lade ned sin röst.
”Ett historiskt avtal” var en ofta återkommande beskrivning av alla inblandade parter.
Sverige har stretat emot
Direktivet förväntas innebära att Europas idag 28 miljoner plattforms- eller gig-arbetare som de också kallas – alltifrån matbud till arkitekter via digitala plattformar som Uber och Bolt – får tydligare, tryggare och bättre villkor.
Striden har stått om tolkningen av arbetstagarbegreppet. Vem ska anses egenföretagare och vem anställd med rätt till sjuklön, semester, pensionsavsättningar med mera?
EU-kommissionen menar att cirka 5,5 miljoner av dagens 28 miljoner gig-arbetare är felklassificerade och har rätt till en anställning och därmed de sociala trygghetssystemen. Redan nästa år beräknar kommissionen att det finns 43 miljoner gig-arbetare i EU.
Både svenska socialdemokrater och fack har varit emot direktivet. Precis som med minimilönedirektivet anser man att frågan är nationell, ska skötas av arbetsmarknadens parter och regleras med kollektivavtal.
Men facken har haft svårt att sluta kollektivavtal med plattformarna. Transportarbetarförbundet, som organiserar många av de yrkesgrupper som arbetar inom gig-ekonomin, menar nu att något måste göras. Deras ordförande Tommy Wreeth sa nyligen till tidningen Transportarbetaren att:
– Plattformsarbete är en hybrid som inte funkar i den svenska modellen med arbetsgivare och arbetstagare. Så modellen vi har måste kompletteras, så att den relaterar till den här sektorn.
Arbetstagarbegreppet kan lämnas orört
Vad betyder då det avtalade direktivet för svenska förhållanden? När EU:s arbetsmarknadsministrar var samlade i Bryssel välkomnade Johan Pehrson i sitt korta anförande att hänsyn tagits till svenska kollektivavtal.
Enligt ett tidigare direktivförslag skulle plattformsarbetaren garanteras anställning om två av fem kriterier uppfylldes. Bevisbördan att påvisa motsatsen låg hos uppdragsgivaren. I det nu klubbade direktivet har kriterierna tagits bort och i stället ska medlemsländerna själva bestämma vilka krav som gäller för anställning. Därmed är rätten till anställning beroende av respektive medlemsstats klassificering. En klar försämring menar Europafacket.
Från svenskt fackligt håll finns en oro för att arbetstagarbegreppet kan komma att omtolkas.
Det faktum att kriterierna tagits bort ur direktivet pekar istället mot att arbetstagarbegreppet kan komma att lämnas orört.
Kollektivavtal ger möjlighet att avvika
Biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg skriver till Arbetsvärlden att hon tror att plattformsdirektivet som antagits är bra för svensk arbetsmarknad:
”Gig-ekonomins flexibilitet har många fördelar men fördelarna ska inte komma på bekostnad av arbetstagarnas rättigheter. Regeringen anser att efter flera förhandlingar har nu texten en bra balans mellan att skydda arbetstagare och ge klarhet för plattformsföretagen.”
Vilken roll kan kollektivavtal komma att spela när plattformsdirektivet ska tillämpas i Sverige?
”I direktivet finns en bestämmelse om möjlighet att avvika från vissa bestämmelser genom kollektivavtal. Denna bestämmelse kommer vara en del som nu kommer att utvärderas närmare inom ramen för ett svenskt genomförande.”, skriver hon.