Rut-avdraget infördes i Sverige år 2007. Bidraget medförde att priset på hushållsnära tjänster sänktes med 50 procent. Det huvudsakliga skälet var att minska svartarbetet och öka skatteintäkterna.
– Men det fanns också andra typer av argument, som det här med livspusslet och kvinnors dubbelarbete. Man ville underlätta för kvinnor på arbetsmarknaden, säger Karin Halldén vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet.
Kvinnor arbetar i snitt 15 timmar i veckan i hushållsarbetet, män tio. När kvinnor får barn ökar deras arbetstid i hemmet, men det gör inte männens.
Användare har ökat från 46 000 till en halv miljon
Karin Halldén och Anders Stenberg har undersökt om tiden som blev över när någon annan städade därhemma tack vare Rut-bidraget användes av kvinnorna och männen för att öka sin arbetstid. Forskarna har då undersökt hur årsinkomstens ökning samvarierar med Rut-avdraget.
I början var antalet användare av Rut i Sverige 46 000 men det har ökat till över en halv miljon i dag. Flest användare är personer i åldern 35 till 44 år. Också en hel del äldre använder Rut-avdraget som ett komplement till hemtjänst.
I studien ligger fokus på gifta kvinnor mellan 25 och 55 år som tjänar mer än 100 000 kronor om året och gör Rut-avdrag på mellan 40 och 80 timmar i månaden.
– Det är ofta småbarnsfamiljer och höginkomsthushåll som köper Rut-tjänster, säger Karin Halldén.
Flest användare i Stockholm
Studien visar att kvinnor som gör Rut-avdrag i genomsnitt är yngre, de har längre utbildning och de arbetar oftare i den privata sektorn än genomsnittet. Både inkomst och hushållsinkomst är betydligt högre än genomsnittet. 37 procent av de gifta kvinnorna i Stockholmstrakten använde sig av Rut-avdrag, mot 20 procent av gifta kvinnor i andra delar av landet.
Forskarna fann att det finns ett klart samband mellan Rut-avdrag och att de gifta kvinnornas ökar sin årsinkomst, alltså att de arbetar mer. Ju fler timmar de köpte Rut, desto högre blev deras inkomst.
– Ökningen fortsatte linjärt fram till 80 timmars Rut-avdrag per år, sedan ökade den inte längre utan planade ut, säger Karin Halldén.
Tveksamt medel för jämställdhet
Cirka 1,8 timmar frigjordes för kvinnorna, för varje inköpt Rut-timme. Kvinnorna använda cirka 60 procent av den frigjorda tiden till förvärvsarbete. För männen finns det inga sådana samband.
– Vi vet inte om reformen inneburit att arbetsfördelningen mellan män och kvinnor cementerats ytterligare. Det verkar rimligt att nya arbetstillfällen har skapats, men målet att minska svartarbetet tycks ha misslyckats.
Nedgången i svartarbete var bara mellan 8 och 12 procent enligt Skatteverket.
Under 2014 uppgick skattelättnader för hushållsnära tjänster till 2,4 miljarder kronor.
– Man kan fundera på om pengarna kan användas mer effektivt för att främja jämställdheten på arbetsmarknaden. En individuell föräldraförsäkring tror jag skulle öka jämställdheten mer, säger Karin Halldén.