Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Lesbiska föräldrar har mer jämställd inkomstutveckling Illustration: Apple

Lesbiska föräldrar har mer jämställd inkomstutveckling

Familjebildning Inkomstskillnaderna är mindre i samkönade kvinnliga par än i jämförbara heterosexuella efter att paren fått barn, visar ny forskning från IFAU. För heterosexuella par är fortsatt den största fällan kvinnors ökade deltidsarbete.

– Ofta brukar skillnaden i inkomstutveckling mellan könen förklaras med att det är ekonomiskt rationellt att den som har lägre lön är hemma längre. Jag har velat titta på vad som kan förklaras av ekonomi och vad som kanske kan förklaras av könsnormer.

Resultaten här tyder på att kön spelar roll, inte bara ekonomiska hänsynstaganden, säger Ylva Moberg, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).

Hon har undersökt par som fick sitt första barn under perioden 1996 till 2009. 389 lesbiska par ingick i studien och jämfördes med 79 000 heterosexuella par vars inkomstfördelning var likvärdig med de lesbiska paren innan de fick barn.

– Egentligen är det ett sätt att mäta jämställdhet. Inkomsten påverkas väldigt mycket av att just få barn. Det vi kan se är att heterosexuella kvinnor påverkas mycket mer än männen, inkomsten sjunker och fortsätter sedan att ligga på en låg nivå.

Det obetalda arbetet viktigaste faktorn

De heterosexuella par som varit jämförbara med de lesbiska paren och som därför ingått i studien, är faktiskt mer jämställda än snittet i Sverige, säger Ylva Moberg. Kvinnorna tjänade från början något mer än männen, och även uttaget av föräldraledighet var mer jämnt fördelat mellan föräldrarna. Trots det är inkomstutvecklingen efter det första barnet klart sämre hos kvinnorna än männen i de heterosexuella paren. Männens inkomster går om kvinnornas.

Det är något vanligare att heterosexuella par skaffar fler än ett barn och det skulle kunna vara en del av förklaringen till de cementerade löneskillnaderna.

– Men två längre ledigheter för heteromammorna kan inte förklara hela skillnaden i inkomstutveckling. Allt tyder på att lesbiska par i större utsträckning delar på tid för lönearbete, tid för hemarbete och tid för omsorg av barn, säger Ylva Moberg.

Deltidsarbete roten till sämre löneutveckling

Även tidigare studier visar att kvinnor i heterosexuella par tar större ansvar än männen för barn och hem. Runt 30 procent av inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män förklaras av att de hanterar föräldraskapet olika. En mycket viktig pusselbit är att kvinnorna börjar arbeta deltid. Föräldraförsäkringen är så utformad att den uppmuntrar till deltidsarbete under lång tid. Den föräldralediga har rätt att gå ner 25 procent i arbetstid fram tills barnet är åtta år.

– Deltidsarbetet är roten till kvinnors sämre löneutveckling. Det utnyttjas av kvinnor för att sprida ut ledigheten och det syns i längden i lönekuvertet, säger Erica Lindahl, även hon forskare vid IFAU.

Ny utredning tillsatt

I februari i år tillsatte regeringen en särskild utredare för att se över hur föräldraförsäkringen kan bli mer jämställd. Uppdraget ska delredovisas senast den 31 oktober 2016 och slutredovisas senast den 1 oktober 2017.

Läs mer här.

Den som inte är på plats får mindre möjlighet att avancera, får mindre information och tycks inte satsa helhjärtat på jobbet.

Arbetslivets organisation går också att diskutera. Flest kvinnor jobbar i offentlig sektorn, flest män i den privata. Kvinnor väljer arbetsplats med generösa villkor för deltidsarbete och föräldraledighet. Vore villkoren lika överallt skulle jämställdheten påskyndas, tror hon.

Ombytta roller för en femtedel av paren

Även sedan barnen blivit äldre fortsätter kvinnor att jobba deltid om familjen anser sig ha råd med det.

– Skulle man strama åt flexibiliteten i föräldraförsäkringen tror jag att det finns en risk att en del kvinnor skulle lämna arbetskraften. Det är tufft att kombinera barn med ett heltidsjobb, menar Erica Lindahl.

En femtedel av alla par har en omvänd arbetsfördelning. Där har männen sämre inkomstutveckling och arbetar deltid under småbarnsåren.

Inkomstskillnader ökar med åren

Erica Lindahl har tillsammans med två andra forskare studerat inkomstutvecklingen för kvinnor och män 1 år, 10 år och 15 år efter första barnet. En ganska liten inkomstskillnad mellan makarna första året ökar efter hand och den är större bland 45-åringar än bland 35-åringar.

– Efter första året börjar kvinnors inkomster att sjunka och de kommer aldrig i kapp männen. Efter 15 år har inkomstskillnaderna ökat med 30 procentenheter. Det beror på det myckna deltidsarbetet.

Också lönenivån påverkas. Mors löneökningar håller inte samma takt som fars. 15 år efter det första barnet har löneskillnaden mellan mor och far vuxit med i genomsnitt 10 procentenheter på grund av kvinnornas större familjeansvar.

Mammor har större risk för sjukfrånvaro

Föräldraskapet gör också mammor sjuka men inte pappor. Kvinnor mer än fördubblar sin sjukfrånvaro när de varit hemma med det första barnet jämfört med män. Kvinnor tar större ansvar hemma och väljer många gånger familjens välmående framför förvärvsarbetet, tror Erica Lindahl.

– Det finns två förklaringar. Antingen en hälsoförsämring, eller att kvinnor har en benägenhet att utnyttja sjukförsäkringen för återhämtning. Sjukdom är inte ett självklart tillstånd.

Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.