Bidens specialstyrka för facket kan inspirera EU President Joe Biden vill stärka fackens roll med en ny specialstyrka. (AP Photo/Evan Vucci) DCEV305

Bidens specialstyrka för facket kan inspirera EU

Washington President Joe Biden visar i handling att han vill leva upp till smeknamnet ”Union Joe” med ett omfattande initiativ för att stärka facket. USA är sällan eller aldrig en förebild på arbetsmarknadsområdet men nu finns idéer att hämta för EU till sociala pelaren.
Karin Henriksson
18 maj 2021 | 06:00
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

Ett första möte i den nya arbetsgruppen White House Task Force on Worker Organizing and Empowerment har hållits, med vicepresident Kamala Harris som ordförande och arbetsmarknadsminister Marty Walsh som viceordförande. Så gott som hela regeringen deltar. Målsättningen är, som Joe Biden upprepar så ofta han kan, att se till att vanligt folk får fler bra jobb och mer makt.

I den så kallade presidentordern som Biden skrev under i slutet av april framhålls att lagstiftningen släpat efter och att de omvittnade svårigheterna att bilda fackföreningar i USA haft enorma negativa konsekvenser – en urholkad medelklass som tvingas leva med sämre villkor, allt färre förmåner och mindre anställningstrygghet.

Arbetsgruppen fick 180 dagar på sig att inkomma med förslag om hur stödet för facket och kollektiva förhandlingar ska ökas inom federala sektorn, särskilt i delar av landet med antifackliga bestämmelser och för anställda som är utsatta för olika typer av diskriminering.

Generellt kan man nog säga att det finns en ganska liknande problemformulering på båda sidorna om Atlanten efter Joe Bidens tillträde.

På andra sidan Atlanten – i Bryssel – blickar man nu mot Washington med nytt och nyfiket intresse. Bland dem finns Carl-Albert Hjelmborn, chef för Fackliga Brysselkontoret, som noterar att USA tar steg som många tycker också borde tas i Europa.

− Generellt kan man nog säga att det finns en ganska liknande problemformulering på båda sidorna om Atlanten efter Joe Bidens tillträde – i vart fall en insikt om betydelsen av fackens roll för att skapa trygghet för dem som blivit särskilt utsatta under krisen och kanske också om det långsiktigt hållbara i en stark social dialog där parterna tar ansvar för utvecklingen och jobben på lång sikt, säger Carl-Albert Hjelmborn.

Fackförbunden vill bara ha mer pengar till sig själva. Biden låter som Karl Marx.

I första hand gäller det EU-kommissionens förslag till direktiv om minimilöner i Europa, där Joe Biden redan infört krav om att företag som bjuder på federala kontrakt måste betala 15 dollar i timmen eller mer än dubbla rådande minimilönen.

Nyhetsbrev

− Europa kan inte vara sämre menar förespråkarna för en stark EU-reglering, säger Carl-Albert Hjelmborn som, emellertid, är mycket noga med att påminna om att de svenska facken vänder sig mycket bestämt mot det direktivet eftersom det strider mot svenska lönesättningsmodellen utan statlig inblandning.

Men stärkande av kollektiva förhandlingar ingår också i det direktivet, liksom själva begreppet social dialog som också är en kärnfråga i handlingsplanen för genomförandet av den sociala pelaren. EU-kommissionen manade till dialog med medlemsländerna under 2021 och att ett konkret förslag bör finnas klart 2022.

Facket i USA

Den fackliga anslutningen är nere i knappt 11 procent totalt och i fyra av fem hushåll finns ingen som är medlem i facket.

Sex av tio av de drygt 14 miljonerna medlemmarna i facket tillhör minoritetsgrupper.

Fackmedlemmarna tjänar i genomsnitt 13 procent mer än icke anslutna. De jobbar i allmänhet på arbetsplatser med bättre miljö och mindre ofog, som till exempel obetald övertid.

60 miljoner amerikaner uppger i enkäter att de skulle vilja gå med i facket.

I och med nedgången i fackmedlemskapet har löneklyftorna ökat för kvinnor och minoriteter.

+ Expandera

Åter till USA. Efter årtiondena med en stadig kräftgång och besvikelsen med den förre demokratiske presidenten, Barack Obama, hälsade de stora amerikanska fackförbunden Bidens drag med öppna armar. Arbetsmarknadsexperter på universiteten var inte lika optimistiska, med syrliga repliker om att det nog krävs mer än så för att vända trenden och att det är tveksamt om privata arbetsgivare följer efter.

Bidenadministrationen stöder också ett lagförslag i kongressen, Protecting the Rights to Organize, PRO, som innebär en uppdatering av lagen National Labor Relations Act från 1935. Under de 86 år som gått sedan NLRA antogs har ”den federala staten aldrig sett till att den fullföljts”, enligt Vita huset. PRO har klubbats i representanthuset men det saknas än så länge tillräckligt många demokratiska röster för ett ja i senaten. I innehållet ingår bland annat böter för arbetsgivare som överträder arbetsmarknadslagarna och att de inte ska kunna kräva obligatorisk närvaro på möten med propaganda mot fackklubbar.

En av 15 som åtalats för att ha använt mångmiljonbelopp ur medlemskassan till lyxresor, golf och sprit.

I de kretsar där ”Union Joe” är ett öknamn är kommentarerna giftiga. Tongångarna går så här: Biden mutar sina fackpolare. Fackförbunden vill bara ha mer pengar till sig själva. Biden låter som Karl Marx.

Ett par händelser på sistone gav knappast den medvind Biden hoppas på. Dels besvikelsen efter omröstningen bland personalen på ett av bjässen Amazons lager i Alabama med en förbluffande stor majoritet som röstade nej till facklig organisering. Dels den fällande domen mot en tidigare ordförande i bilarbetarfacket UAW som bara är en av 15 som åtalats för att ha använt mångmiljonbelopp ur medlemskassan till lyxresor, golf och sprit.

Karin Henriksson
18 maj 2021 | 06:00

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev