Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Nyanlända kvinnor är få i snabbspåren Bilden från det första snabbspåret (för kockar) till trots - nästan alla snabbspår domineras av män. Från vänster: Visitas vd Eva Östling, och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Arkivbild. Foto: Ola Torkelsson/TT.

Nyanlända kvinnor är få i snabbspåren

Nyanlända Av tretton snabbspår för nyanlända domineras elva av män. Den manliga dominansen i svensk arbetsmarknadspolitik är inget nytt, vilket också slår igenom för nyanlända, menar både Arbetsförmedlingen och TCO.
14 dec 2017

Arbetsmarknadspolitiken har av tradition behandlat män och kvinnor olika. Orsakerna är flera. Män får i högre grad än kvinnor såväl arbetsmarknadsutbildningar som subventionerade anställningar. På samma sätt visar Arbetsförmedlingens egna mätningar att män har fler kontakter med Arbetsförmedlingens handläggare och får ta mer av deras tid.

Bara ett av spåren har ett större antal kvinnor: förskollärare och lärare.

Samma bild framkommer i Arbetsförmedlingens nya uppföljning av snabbspåren – de spår som skapats genom avtal mellan staten och parterna på arbetsmarknaden för nyanlända med bakgrund i bristyrken. Här framgår tydligt att Arbetsförmedlingen inte lyckas att förändra den manliga dominansen i snabbspåren, trots uppdraget från regeringen att arbeta särskilt med nyanlända kvinnors etablering.

 

Trots att 33 500 är kvinnor av cirka 75 000 inskrivna i etableringsuppdraget enligt Arbetsförmedlingens senaste veckostatistik, domineras elva av tretton snabbspår till bristyrkesjobb för nyanlända fortfarande av män. Bara ett av spåren har ett större antal kvinnor: förskollärare och lärare. Det andra kvinnodominerade spåret, inom socialt arbete, är fortfarande i sin linda med få deltagare och stora problem för Arbetsförmedlingen att handla upp kompletterande utbildning.

Också i snabbspåret för legitimationsyrken i hälso- och sjukvård är männen dubbelt så många som kvinnorna. Det spåret innehåller både läkare och exempelvis sjuksköterskor.

 

När nyanlända kvinnors situation på arbetsmarknaden diskuterades på ett seminarium som TCO anordnade i november, underströk Samuel Engblom, samhällspolitisk chef, att nyanlända är en väldigt heterogen grupp.

– Ibland har debatten fokus på en sak i taget. Risken är att man utformar fel insatser.

Kvinnornas ställning skiljer sig mer

TCO har tittat närmare på vilka yrkesinriktningar de inskrivna i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag har, och då visar det sig att kvinnornas situation är mer tudelad än männens.

– Vi vet att det tar längre tid för nyanlända kvinnor än män att etablera sig. Men när man tar hänsyn till olika faktorer så försvinner faktorn kvinna som förklaring, berättade Samuel Engblom på seminariet.

Bilden som träder fram visar att könssegregationen i yrkesinriktningar bland nyanlända är stor, precis som på den svenska arbetsmarknaden generellt. Nyanlända kvinnor är dessutom i större utsträckning än männen registrerade i ”ej identifierbart yrke”, men samtidigt har en större andel kvinnor yrken som kräver fördjupad högskolekompetens. Det innebär att etableringen tar längre tid när man ska skaffa sig en svensk lärar- eller sjuksköterskelegitimation jämfört med om man exempelvis går ett snabbspår som kock.

– Resultatet visar också att en femtedel av kvinnorna som är inskrivna i etableringsuppdraget har en bakgrund inom och/eller ett önskat arbete i något bristyrke i tjänstemannayrken, säger Samuel Engblom.

Hög utbildning ger tillgång till snabbspår

Therese Borrman är jämställdhetstrateg på Arbetsförmedlingen. Hennes uppgift är att stödja hela myndigheten till att få ett jämställdhetsperspektiv, så att kvinnor och män får en likvärdig service på Arbetsförmedlingen.

– Vi kan tydligt se, att där kvinnor får möjlighet att hoppa på snabbspår, det är när man har hög utbildning. Och det beror på oss alla.

Insatserna i snabbspåren är inte i sig skräddarsydda, förklarar hon, utan är Arbetsförmedlingens ordinarie verktygslåda.

Innebär det att den verktygslådan är ojämställd?

– Den distribueras ojämställt, säger Therese Borrman till Arbetsvärlden. Den styrs av vilka branscher som anmäler behov av arbetskraft.

När Arbetsförmedlingen har studerat hur handläggarna fördelar sin tid, visar det sig att män får mycket mer uppmärksamhet av handläggarna.

– Historiskt har Arbetsförmedlingen jobbat mycket med mäns arbetslöshet. Och den skillnaden finns även nu, när det gäller snabbspår. Det är lite som TCO: kartläggning visar, att kvinnor i högre utsträckning har längre utbildningar och behöver komplettera med studielån, medan män kan behålla sin ersättning och komplettera med arbetsmarknadsutbildning.

När Arbetsförmedlingen har studerat internt hur handläggarna fördelar sin tid, visar det sig att män får mycket mer uppmärksamhet av handläggarna.

– Oberoende av andra faktorer träffar de män oftare än kvinnor. Om arbetsgivare och arbetsmarknadsinsatser är mer inriktade på mansdominerade yrken, och handläggarna då reagerar på kontakter med män och arbetsgivare inom mansdominerade yrkesområden, är det inte så konstigt. Män kanske tar fler initiativ att kontakta handläggarna. Alla små enskildheter ackumuleras, och då blir det den tiden som är kvar som ägnas åt kvinnor

Vill lyfta fram positiva exempel

Enligt Therese Borrman försöker Arbetsförmedlingen nu bland annat lyfta fram positiva exempel från kontor som på olika sätt arbetar aktivt med jämställdheten. Det finns exempel på kontor där handläggarna medvetet ska ägna lika mycket tid på kvinnor som på män.

Åsa Odin Ekman, utredare på TCO konstaterar att Arbetsförmedlingens senaste uppföljning av snabbspår, som kom förra veckan, visar på ett antal brister, bland annat i den ojämna könsfördelningen.

– Arbetsförmedlingen har ju fått ett uppdrag av regeringen att förbättra arbetet med nyanlända kvinnors etablering. Jag tycker man kan ställa hårda krav på att det bevakas ganska noga.

Det är otroligt trögrörligt på AF. De har problem med upphandlingar, och får inte till stånd utbildnings- och valideringsmoment

Hon kan tänka sig att parterna kan komma att ställa krav i den fortsatta dialogen om hur Arbetsförmedlingen ska arbeta med insatserna, också när det gäller motiverande insatser.

Att inrätta fler snabbspår som vänder sig till främst kvinnor är en annan möjlighet, som samtidigt skulle kunna lösa kompetensbrister.

– Men det finns en utmaning, säger Åsa Odin Ekman. Det är otroligt trögrörligt på AF. De har problem med upphandlingar, och får inte till stånd utbildnings- och valideringsmoment.

Det gör att antalet deltagare som slutför snabbspår påverkas.

– Bilden är att många har påbörjat snabbspår, men många är också kvar i dem.

”Svaga länken är Arbetsförmedlingen”

Åsa Odin Ekman konstaterar att Arbetsförmedlingen själv i sin nya uppföljning av snabbspåren visar på ett antal problem i genomförandet, bland annat med upphandling av kompletterande utbildning inom exempelvis socialt arbete.

– Det är väldigt beklämmande, många av snabbspåren avtalades för två år sedan, och mycket är inte på plats än. Tjänstemannafackens ingång i det här var att om man löser snabbspår genom trepartssamtal skulle man kunna styra om när saker inte funkar. Men min bild är att den svaga länken här finns på Arbetsförmedlingen. Tyvärr.

Hon säger att regeringen kanske borde överväga ett ännu skarpare uppdrag till Arbetsförmedlingen vad gäller snabbspåren.

– Och det är bråttom, vi vill ju inte att Arbetsförmedlingen ska kunna genomföra förändringar om fem år, utan det behövs nu, säger hon.

14 dec 2017
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.