Eurofound är ett trepartsorgan inom EU med uppdrag att fördjupa kunskaperna om unionens social- och arbetsmarknadspolitik, och förbättra villkoren. Nyligen publicerade Eurofound ”Inkomstklyftor och sysselsättningsmönster i Europa före och efter den stora recessionen”. Rapporten är bara en i raden av studier från tunga institutioner som OECD, ILO och G20 som alla visar detsamma: att inkomstklyftorna ökar.
Med en viktig skillnad.
Medan tidigare studier framhållit växande löneskillnader som orsak till ökande klyftor mellan hushållens disponibla inkomster i Europa, så pekar Eurofounds rapport ut arbetslöshet och sjunkande inkomster som pådrivande faktorer.
Men om nu forskarrapport efter forskarrapport visar på ökande inkomstklyftor och försämrade villkor, vad görs för att vända utvecklingen? Vilken roll kan Eurofounds rapport spela?
Statistik från Eurostat visar att sju procent av Europas heltidsanställda är fattiga
Herman Fonck, till vardags enhetschef i det belgiska fackförbundet ACV-CSV, har suttit i Eurofounds styrelse i 21 år. Han menar att rapporten är viktig för att få upp frågan på bordet.
– Rapporten hjälper fackföreningsrörelsen att argumentera emot förslag som vidgar inkomstklyftorna och försämrar villkoren.
Att Eurofound är ett trepartsorgan där fackföreningar, arbetsgivare och regeringar ingår är viktigt, enligt Herman Fonck.
– Det väger tungt och ger stor trovärdighet.
Ett hundratal personer är sysselsatta med att ta fram bland annat rapporter åt Eurofound. Huvudkontoret ligger i Dublin, men trepartsorganet har också ett Brysselkontor där sex personer ägnar sig åt lobbyarbete. Som att skräddarsy informationspaket till seminarier och workshops som olika EU-institutioner ordnar. Liksom att ordna egna seminarier.
Herman Fonck kan inte säga om rapporten om inkomstklyftor varit föremål för något specifikt arrangemang, men som styrelseledamot har han fullt förtroende för att Brysselkontoret sprider rapporten bland EU-institutionerna på bästa möjliga sätt.
– Fast från fackligt håll skulle vi vilja se ett lobbyarbete inte bara riktat mot EU-parlamentet, kommissionen, Europafacket och BusinessEurope.
Rapporterna behöver översättas och spridas i medlemsländerna
Eurofound, menar Fonck, skulle också ägna tid åt att nå ut till och sprida EU-perspektivet på nationellt facklig nivå.
– Rapporterna behöver översättas och spridas i medlemsländerna. Idag publiceras de på engelska och bara sammanfattningen översätts till respektive medlemsspråk.
Många fackligt anslutna i länderna kan inte läsa engelska, förklarar Herman Fonck.
– Som rapporten om ökande inkomstklyftor. Vilket gör att viktig kunskap och lobbymaterial på ett nationellt plan många gånger vare sig är känt eller används för att påverka beslut.
Men det är inte ett problem som oroar BusinessEurope – europeisk arbetsgivarorganisation där bland andra Svenskt Näringsliv ingår. För Maxime Cerutti, chef för sociala frågor, är det viktiga att rapporten ger arbetsgivarna rätt.
– Statistik från Eurostat visar att sju procent av Europas heltidsanställda är fattiga, medan 50 procent av de arbetslösa är det. Vilket bekräftar det Eurofounds rapport säger: att det främst är arbetslösheten som driver på inkomstklyftorna i Europa.
Bästa skyddet mot för låg inkomst, menar han, är att ha ett jobb.
Vilken betydelse kan rapporten då få för att vända utvecklingen och minska inkomstklyftorna?
– Den är användbar för oss eftersom den visar det vi hävdar, att lösningen på ojämlika inkomster ligger i att fler arbetar.
Kan rapporten påverka EU:s institutioner att lägga förslag i linje med vad den visar?
– Det får du fråga EU om, svarar han kort.
Men når rapporten EU:s beslutsfattare för sysselsättningsfrågor?
– Den nådde i varje fall oss.
Herman Fonck tillägger och påminner:
– Vad Eurofound och vi i styrelsen kan göra är att begära att ett specifikt ämne undersöks och rapporteras om. Som var fallet med rapporten om inkomstojämlikheter.