PTK: Prognoser ska inte styra yrkesverksammas studiestöd Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp, är skeptisk till bristyrkessnacket och vill att man ska ha ett bredare perspektiv när man bedömer vilka utbildningar som stärker en individs ställning på arbetsmarknaden. Foto: TT

PTK: Prognoser ska inte styra yrkesverksammas studiestöd

Nytt studiestödssystem I las-överenskommelsen ingår ett nytt studiestödssystem med möjlighet för yrkesverksamma att få ersättning om upp till 80 procent av lönen under studietiden. Det är parternas omställningsorganisationer som ska ge utlåtande till CSN om utbildningen kan förväntas stärka individens ställning på arbetsmarknaden. PTK menar att man måste tänka bredare än arbetsmarknadsprognoser.
22 mar 2021

För att en yrkesverksam person ska kunna nyttja las-överenskommelsens nya studiestödssystem, med upp till 80 procent av lönen i form av studiestöd, är det tänkt att parternas omställningsorganisationer först måste ge ett utlåtande till CSN (se faktarutan för detaljer).

Utlåtandet ska slå fast att utbildningen stärker individens ställning på arbetsmarknaden.

Exakt vad det betyder är inte klarlagt, och ingår i de utredningar som nu ska mejsla fram lagförslag utifrån las-överenskommelsens skrivningar.

Vi är skeptiska till bristyrkessnacket

Redan i dag gör omställningsorganisationerna bedömningar för att kunna lotsa arbetstagare som blivit uppsagda vidare till nya jobb.

Nytt offentligt studiestöd

Det nya offentliga studiestödet ska harmonisera med det kollektivavtalade kompletterande studiestödet och måste därför utformas med nedanstående villkor, skriver parterna. Uppräkningen är inte uttömmande utan det finns ytterligare frågor som den offentliga utredningen måste hantera.

  • Ett nytt offentligt studiestöd ska införas parallellt med nuvarande studiemedelssystem.
  • För att vara berättigad till det nya offentliga studiestödet ska individen ha arbetat i genomsnitt 16 timmar i veckan i minst 96 månader (åtta år), beräknat tidigast från och med det år den anställde fyllde 19 år. Arbete ska ha varit huvudsyssla under kvalificeringstiden. Föräldraledighet, värnplikt och sjukskrivning jämställs med arbete under anställning upp till maximalt 24 månader.
  • Yrkesverksam tid enligt kvalifikationskravet ska även kunna styrkas på annat sätt än genom arbetsgivarintyg, exempelvis med inkomstuppgifter.
  • Det offentliga studiestödet ska beviljas enligt följande.
  • Minst fem studiedagar (en veckas heltidsstudier), som vid deltidsstudier kan spridas ut under maximalt fem veckor, och maximalt 220 studiedagar (44 veckors heltidsstudier). Om arbetsgivare och anställd inte är överens om annat kan offentligt studiestöd vid deltidsstudier erhållas sammanhängande som längst 30 kalendermånader.
  • Lägsta studietakt som berättigar till studiestöd är 20 procent (en studiedag per vecka).
  • Återkvalificering ska kunna ske efter 15 år från det att individen förbrukat sina första 110 studiedagar och då kvalificerar sig individen för ytterligare 110 studiedagar.
  • Det nya offentliga studiestödet ska bestå av ett studiebidrag och ett studielån. Studiebidraget ska ersätta 80 procent av den minskade arbetsinkomsten upp till ett tak på 4,5 inkomstbasbelopp per år. Därutöver ska individen ha rätt att ta studielån, där beloppet motsvarar det nuvarande studiemedelssystemets grund- och tilläggslån.
  • Studiebidraget ska som längst kunna beviljas till och med samma ålder som i det kollektivavtalade kompletterande studiestödet. Studielån kan beviljas till och med det kalenderår individen fyller 60 år.
  • Det offentliga studiestödet ska kunna ges vid utbildningar som är godkända i det nuvarande studiemedelssystemet. Det offentliga studiestödet ska även kunna ges vid uppdragsutbildningar som omställningsorganisationerna köper i det reguljära utbildningssystemet eller vid utbildningar som omställningsorganisationerna köper av privat utbildningsleverantör.
  • En förutsättning för att erhålla det offentliga studiestödet är att utbildningen stärker individens framtida ställning på arbetsmarknaden.
  • CSN ska, innan beslut om att bevilja offentligt studiestöd, begära in ett utlåtande från berörd omställningsorganisation där det ska framgå om utbildningen stärker individens framtida ställning på arbetsmarknaden. Utlåtandet ska i praktiken vara styrande för CSN:s beslut.
  • Det offentliga studiestödets bidragsdel ska vara pensionsgrundande.
  • Överhoppningsbar tid i arbetslöshetsförsäkringen samt SGI-skydd ska införas i samband med studier enligt det nya offentliga studiestödet.

Källa: Förhandlingsprotokoll mellan parterna

+ Expandera

Ingela Borenholts är studiespecialist på TRR och är en av de personer som jobbar med bedömningarna.

Vad kan man få för studiestöd av TRR i dagsläget?

– Vi kan ge personer som är över 40 år utfyllnad ovanpå CSN-medel upp till 70 procent av lönen (upp till ett tak) i två terminer, och därefter upp till 50 procent av lönen i ytterligare två terminer. Totalt alltså fyra terminer. Det är inget krav att man ska ta studielån från CSN. TRRs studieersättning räknas som om du har studiemedel från CSN vilket innebär att ersättningen är detsamma oavsett om du tar studielån eller inte, säger Ingela Borenholts.

Vad för bedömningar gör ni i dagsläget när någon vill gå en utbildning med studiestöd från TRR?

– Utbildningen ska stärka individens möjligheter att ta sig vidare på arbetsmarknaden. Det kan vara att bygga på en utbildning man redan har eller att utbilda sig till ett helt nytt yrke. Vi utvärderar vad personen har för förutsättningar och utbildningsbakgrund och tittar exempelvis på arbetsmarknadsprognoser. Vi kan också be personen att själv kartlägga branschen genom att kontakta arbetsgivare och höra efter vad de har för intresse av utbildningen, säger Ingela Borenholts.

Hon vill dock inte kommentera på hur bedömningarna skulle kunna se ut utifrån las-överenskommelsens skrivningar.

– Det är för tidigt att säga eftersom det inte finns något beslut än, säger Ingela Borenholts.

Det ska samtidigt inte vara utbildningar av ren hobby- eller nöjeskaraktär

Varken Svenskt Näringsliv, IF Metall eller Kommunal, som undertecknat las-överenskommelsen, vill i dag kommentera vad de anser att de framtida bedömningarna bör ta fasta på. Tjänstemannakartellen PTK svarar däremot om hur de resonerar.

Vad för faktorer tänker sig PTK att trygghetsorganisationerna ska titta på när man bedömer om en utbildning stärker individens ställning på arbetsmarknaden?

– Det är en av de frågor som håller på att utredas men PTK:s resonemang är att det ska bestå av ett vidare perspektiv. Utbildningen ska stärka individens framtida ställning på arbetsmarknaden. Det är en medveten formulering som tar fasta på att utbildningsvalet inte begränsas till nuvarande arbetsgivares behov, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp.

– Vi menar också att ”stärka individens ställning på arbetsmarknaden” inte riktigt är synonymt med anställningsbarhet, utan det är ett lite vidare perspektiv.

Innebär det att man inte tittar på exempelvis vilka jobb det råder stor brist på?

– Ja, vi är skeptiska till bristyrkessnacket: arbetsmarknaden präglas av dynamik och förändringar som är svåra att förutse, säger Martin Wästfelt.

Mindre fokus på arbetsmarknadsprognoser och mer på individens förutsättningar och intresse, alltså?

– Ja, det är ett ganska bra sätt att formulera det. Det ska samtidigt inte vara utbildningar av ren hobby- eller nöjeskaraktär. Men vi tror inte att yrkesverksamma kommer göra den investering som trots allt behövs i utbildning för nöjes skull. Även om man får en procent av lönen under upp till ett års studier så innebär det ändå ett inkomsttapp på i genomsnitt kanske 30 procent, beroende på vad man har för lön.

22 mar 2021
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan