Arbetsvärlden har tidigare skrivit om Arbetsdomstolens dom om Elisabeth Hellmouth Hovnanian. Hennes arbetsgivare Försäkringskassan polisanmälde henne och anklagade henne för att ha stulit 17 arbetsdagar från staten. Elisabeth hade då varit tjänstledig i åtta år för att vara fackligt förtroendevald. Arbetsdomstolen kom fram till att Försäkringskassan hade laglig grund att avskeda henne.
Många människor är idag lediga från sina ordinarie arbetsuppgifter för att utföra fackligt arbete på arbetsplatsen med stöd av förtroendemannalagen och berörs därmed av domen.
Niklas Selberg är professor i civilrätt och forskare i arbetsrätt vid Linnéuniversitetet. Han har läst domen och menar att AD är sträng i sin bedömning av hur klandervärt arbetstagarens agerande i det här fallet har varit.
– Det finns missförstånd som borde ha gått att reda ut redan mellan Elisabeth och arbetsgivaren, menar Niklas Selberg.
Stridbar facklig bedöms hårdare
– Fackliga förtroendemän är inte fredade mot uppsägning för sådant agerande som ligger bredvid uppdraget, men AD var ganska sträng denna gång. Man anar vidare att facket anser att Elisabeth bedöms hårdare för att hon är en stridbar facklig, men facket har valt att inte påstå föreningsrättskränkning i tvisten, säger Niklas Selberg.
Arbetsdomstolen har inte heller gått på möjligheten att säga upp istället för att avskeda.
– Man kan fundera över varför arbetsgivaren inte gjorde en uppsägning, säger Niklas Selberg.
Det förekommer då och då att domstolens ledamöter är oeniga i sina domar, men här indikerar det att det inte har varit helt tydligt vad som gäller för exempelvis tidrapportering för förtroendevalda, menar Niklas Selberg.
– Att domstolen är oenig indikerar ju att systemet är svårt att förstå och borde i sig leda till en mindre hård bedömning av arbetstagarens agerande.
– När en grupp av domstolens ledamöter anser att det inte är tydligt vad som gäller och en grupp menar att det är tydligt, då är det inte tydligt. För att kunna säga att någon har gjort fel måste det stå klar vad någon borde ha gjort istället.
Måste tydliggöra i kollektivavtal
På frågan om vad domen innebär för framtiden anser Niklas Selberg att konsekvensen blir att man måste tydliggöra i kollektivavtal hur arbetsgivare ska hantera sin arbetsgivarroll i förhållande till personer som är lediga från sitt ordinarie arbete för att utföra fackligt arbete med stöd av förtroendemannalagen.
– Det måste bli tydligt i alla kollektivavtal på hela arbetsmarknaden vad som gäller. Den som är ledig för att vara förtroendevald har fortfarande kvar sin anställning, men det är också så att arbetsgivaren absolut inte får blanda sig i det fackliga förtroendeuppdraget. Arbetsgivaren ska inte ha insyn i det fackliga arbetet och de förtroendevalda får inte missbruka sin arbetstid i förhållande till arbetsgivaren, säger han.
– När tydligare och mer utförligare regleringar i kollektivavtalen finns på plats, kommer domen att bli betydelselös, säger Niklas Selberg.
”En sak mycket större än Elisabeth”
Alla som idag är lediga från sitt arbete med stöd av förtroendemannalagen har anledning att ta reda på vad som gäller så att det blir rätt när de exempelvis ska redovisa sin tid.
– Det här är en sak som är mycket större än Elisabeth, det handlar om hela systemet och om relationerna mellan den fackliga organisationen och arbetsgivaren. Det kan bli komplicerat att arbetsgivaren exempelvis har ansvar för arbetsmiljön men inte själv kan styra vad som händer på arbetet för de fackliga. Det måste parterna lösa tillsammans. När de har gjort det blir domen överspelad.
Risk för färre förtroendevalda
Han ser att det finns en risk att färre vill vara förtroendevalda om det fackliga arbetet kringskärs.
– Arbetskamraterna måste kunna känna sig trygga med att vända sig till sin fackliga förtroendevalda. Det blir knappast bättre om de ska vara oroliga för att arbetsgivaren på något sätt ska kunna ha insyn i den fackliga verksamheten. Risken är att färre vågar vända sig till facket.
Ändring kan gå enkelt
Men att ändra kollektivavtal görs väl inte över en natt? Niklas Selberg menar att det handlar om en teknisk lösning, inget som kostar stora pengar.
– De parter som förhandlar först kan de andra sektorerna sedan kopiera. Det skulle gå att lösa i en särskild överenskommelse under avtalsperioderna, man behöver inte blanda in detta i de stora överenskommelserna om löner och arbetsvillor.