Regeringen gick i går, torsdag, vidare med förslaget om skärpta straff för brott mot vissa yrkesgrupper. Förslaget innehåller bland annat en särskild straffskärpning för brott mot just journalister.
– Det är helt oacceptabelt att den som bedriver nyhetsförmedling eller utövar en annan samhällsnyttig funktion utsätts för våld, hot eller trakasserier. Det är ett angrepp inte bara mot den enskilde utan i förlängningen även mot det demokratiska samhället. Regeringen vill därför stärka det straffrättsliga skyddet för dessa yrkesgrupper, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) i ett pressmeddelande.
Det är ett angrepp inte bara mot den enskilde utan i förlängningen även mot det demokratiska samhället.
Gunnar Strömmer, justitieminister
Beskedet välkomnas av Journalistförbundet.
– Det är otroligt glädjande att regeringen nu tar vidare arbetet som den tidigare regeringen inledde. Det visar att det finns en bred politisk förståelse och vilja att komma till rätta med problemen med brott mot journalister, säger förbundets ordförande Ulrika Hyllert i en kommentar.
SJF gläds över att frilansare omfattas
Journalistförbundet och andra remissinstanser har tidigare framfört kritik mot att frilansjournalister inte skulle omfattas till fullo av förslaget. Men där har regeringen ändrat texten.
– Det är bra att regeringen förtydligat vad som gäller för den som arbetar som frilans. Våra frilansmedlemmar är särskilt utsatta eftersom de inte på samma sätt som anställda har möjlighet att få hjälp med säkerhetsfrågor, säger Ulrika Hyllert.
Hot mot tjänstemän vidgas
Även för andra yrkesgrupper skärps skyddet i straffrätten. Det handlar om att vidga bestämmelserna om hot eller våld mot tjänsteman, så att om någon förgriper sig på någon som jobbar i ”samhällsnyttig funktion”, ska kunna straffas.
Ett skydd som finns för poliser redan. Men som enligt förslaget även ska omfatta yrkesgrupper upp inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, räddningstjänst och utbildningspersonal inom skola och högskolan.
– Utbildningspersonal inom skolväsendet och högskolan ska inte behöva stå ut med hat och hot. De har kontakter med många människor och det är kontakter som de inte kan välja bort utan är centrala delar i yrket. Det innebär att hot och våld aldrig helt kan förebyggas genom arbetsmiljömässiga åtgärder. Därför är det motiverat med ett stärkt straffrättsligt skydd för denna grupp, säger utbildningsminister Mats Persson i en kommentar.
Förslaget är överlämnat till Lagrådet, och ändringarna föreslås träda i kraft den första augusti i år.