Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Pendlingen ökar till storstäderna – pendlare tjänar mer Fem snabbtåg per dag i vardera riktningen mellan Stockholm och Oslo stannar i Arvika. De och andra tåg gör det möjligt att dagpendla till två huvudstäder. Foto: BÖRGE NILSSON/Textra

Pendlingen ökar till storstäderna – pendlare tjänar mer

Allt fler pendlar. Pendlare kan få högre lön och intressantare jobb och samtidigt bo kvar där de vill. Men det kostar på.
Börge Nilsson /Textra
27 Feb 2017

2004 reste nästan dubbelt så många över en kommungräns för att ta sig till arbete eller utbildning, som 1975. Sedan dess har pendlingen fortsatt att öka såväl i storstäderna, in till storstäderna som regionalt ute i landet. I ett glesbygdslän som Värmland ökade antalet pendlare med 13 procent mellan 2004 och 2012.

Pendlare har oftare högre utbildning, tjänar mer och är oftare man än kvinna. En förklaring tros vara att många kvinnodominerade yrken finns väl spridda över hela landet.

– Ju mer specialiserad du är inom ditt yrkesliv, desto större skäl är det att pendla. För vissa specialister får man se hela Sverige som en enda arbetsmarknad, säger kulturgeografen Svante Karlsson.

”Pendling är nog bra på individnivå, men på samhällsnivå är jag lite skeptisk.”

Själv bor han på en gård i Käringerud mellan Arvika och Åmotfors i Värmland och arbetar som universitetslektor vid Umeå universitet.

– Pendling är nog bra på individnivå, men på samhällsnivå är jag lite skeptisk till att se det som lösningen på allt, säger Svante Karlsson.

Svantes granne arbetade under många år på byggen och oljeplattformar i Norge.

Båda fattades i lilla Käringerud under veckorna.

– Pendlandet påverkar det sociala livet. I min by träffades vi på sin höjd på helgerna. Risken är att det skapar ett slags upplösning eftersom en ort bygger på att där finns människor.

Storstäder växer inte på landsbygdens bekostnad

Svante Karlsson anser att ekonomidebattören Kjell A. Nordström, som kallade platser som Gotland och Värmland för ”skräpyta”, har rätt om att storstäderna kommer fortsätta växa.

”Nordström har hyggligt fel i nån mening.”

– Men Nordström har hyggligt fel i nån mening. Jag tror att det inom överskådlig tid kommer att vara stor aktivitet i orter som Karlstad. Men jag kan ge honom rätt om orter som Åmotfors, Torsby och möjligen Arvika.

Svante Karlsson får visst stöd för den uppfattningen i en rapport som Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin IVA presenterade den 23 februari 2017 och som gör skillnad på tätortsnära och icke tätortsnära landsbygd. I den förra ökade antalet invånare med 700 000 mellan 1980 och 2010. Rapporten hävdar att det är en myt att urbaniseringen sker på landsbygdens bekostnad. Visserligen växte landets tätorter med 440 000 invånare mellan 2010 och 2015. Men mest genom födelseöverskott och inflyttning från utlandet, inte för att lantisar flyttar till tätorterna. Landsbygden minskade bara med 5 400 invånare under samma tid.

Men Stockholm växer. Både i befolkning och pendling. Från 2011 till 2015 ökade inpendlingen till Stockholms län med 6,7 procent från 94 962 personer till 101 303, enligt SCB:s databas RAMS.

Långpendlarna bor i Karlstad

SCB definierar pendling som att korsa en kommungräns för att ta sig till jobb eller utbildning. Det gör kulturgeografen Hans Olof Gottfridsson på Karlstads universitet varje dag eftersom han bor i Hammarö kommun, strax intill centrala Karlstad.

– Ändå har jag bara sju kilometer till jobbet. Mina arbetskamrater som bor längst bort i Karlstads kommun och har mycket längre till jobbet än jag, räknas inte som pendlare.

När Hans Olof Gottfridsson gjorde en delstudie av värmlänningars vardagsmobilitet 2016 använde han istället tiden det tar att komma till jobbet som mått.

De som bor i Karlstad hade kortast tid till jobbet, eftersom många i en större stad bor nära sin arbetsplats. Men de som hade längst tid till jobbet bodde också i Karlstad, alltså de verkliga långpendlarna.

– Det vill vi koppla just till möjligheten att med hjälp av goda kommunikationer kunna pendla till Stockholm och till Oslo.

Ska du klara det måste du bo nära stationen. Helst så nära som de båda långpendlarna Hans Karlsson och Susana Björklöf i Arvika, som Arbetsvärlden porträtterar här, som har fyra, fem minuters promenad till en järnvägsstation där snabbtågen stannar.

 

Strategi kan göra pendlingen mindre jobbig

Men pendlingen kostar på. Kulturgeografen Erika Sandow i Umeå konstaterar i sin avhandling från 2012 att risken för separation var 40 procent högre för långpendlande par med gemensamma barn.

– De första åren var risken störst. Efter fem år fanns det ingen signifikant skillnad kvar, säger Erika Sandow.

”Vi vet också att risken för hjärt- och kärlsjukdom är högre bland pendlare”

Efter hand hittar man en strategi som gör pendlingen mindre jobbig.

– En del kan sova på tåget, andra jobba. En del uppskattar att få en tid av lugn och ro mellan fritid och jobb.

Att få räkna arbetstid på tåget är en sådan vinst.

– Där har arbetsgivarna en viktig roll för att säkra att de kan få tag på den kompetenta arbetskraft de behöver.

Men pendling kan vara direkt livshotande, särskilt för kvinnor. I en senare forskningsartikel har Erika Sandow studerat dödligheten.

– Vi såg en ökad mortalitet bland pendlare. Vi vet också att risken för hjärt- och kärlsjukdom är högre bland pendlare, men vi har inte tittat på dödsorsaken i det här materialet. Framför allt drabbas kvinnor med lägre socioekonomisk status, säger Erika Sandow.

Börge Nilsson /Textra
27 Feb 2017
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.