Regeringen och parterna i konflikt om tjänstepensionerna

Den parlamentariska pensionsgruppen vill diskutera tjänstepensionernas roll när det gäller det stora pensionsgapet mellan kvinnor och män. Tjänstepensionerna står för en ökande del av de framtida pensionerna och enligt politikerna förstärker de det stora gapet mellan mäns och kvinnors pension. Därför har pensionsgruppen i flera rapporter på olika sätt resonerat kring olika möjligheter att omfördela tjänstepensionen, dels vad gäller olika stora avsättningar under och över taket för pensionsgrundande inkomst (se längre ner i texten), dels vad det skulle betyda om makar skulle kunna dela på tjänstepensionen, i dag finns en möjlighet för makar att dela på premiepensionen i dag.

Men varje gång har arbetsmarknadens parter samfällt kritiserat pensionsgruppen för att vilja lägga sig i det som är parternas egen fråga, kollektivavtalade tjänstepensioner.

Och i förra veckan återkom socialförsäkringsminister Annika Strandhäll – igen – till frågan om tjänstepensionen som en del av problemet med ojämställda pensioner. I SvD kommenterade hon den nya interna arbetsgrupp som ska se över grundskyddet i pensionerna.

”Tjänstepensionen får en väldigt stark effekt på kvinnor och mäns framtida pension och vi kanske kan hjälpa parterna lite på traven.”

Hon förklarade då att regeringen är oroad över skillnaderna mellan mäns och kvinnors pensioner.

”Tjänstepensionen är ett ansvar för arbetsmarknadens parter men jag tror inte att jämställdhet har varit den mest bärande fråga i förhandlingsrummen. Tjänstepensionen får en väldigt stark effekt på kvinnor och mäns framtida pension och vi kanske kan hjälpa parterna lite på traven”, sade hon bland annat.

”Tjänstepensioner är könsneutrala”

Den här typen av uttalanden får parterna att reagera.

– Vi tycker att våra tjänstepensioner i sig är så neutrala som de kan vara i det här skedet. De tar inte höjd för bakomliggande effekter utan är utformade efter individens lön, säger Dan Wallberg, som för PTK förhandlar om privattjänstemännens tjänstepensioner, till Arbetsvärlden.

– Förklaringarna till skillnader i livsinkomster är bland annat ett ojämställt arbetsliv.

Hur skulle tjänstepensionerna kunna förändras för att skapa bättre villkor för löntagarna, anser PTK?

– Det viktigaste är att vi måste ha in högre pensionspremier när vi nu lever mycket längre. Vad tjänstepensionerna kan göra där är att skapa mer avsättningar så att det faller ut mera, säger Dan Wallberg. Där går Unionen och Sveriges Ingenjörer i bräschen på privattjänstemannasidan genom förhandlingar om flexpension.

Dan Wallberg säger att det förs en ständig diskussion mellan parterna i frågan.

– Om vi från PTK hade fått bestämma själva hade vi höjt inbetalningarna till tjänstepensionerna. Men vi har en annan part också, som ser mer på kostnadsbilden.

Kommer in på det som parterna ska hantera

Svenskt Näringslivs pensionsexpert Ingvar Backle säger till Arbetsvärlden att det är en sak när Pensionsgruppen gör en kartläggning av hela pensionssystemet.

– Men när man i nästa led har idéer och kommer med konkreta förslag, då kommer man in på det som parterna ska hantera.

– Att hitta ett tjänstepensionssystem som jämnar ut skillnaderna – då skulle det plötsligt inte spela roll vad man har betalat in under åren. Och det motsätter vi oss helt och hållet.

Nej, menar Svenskt Näringsliv, i stället för att omfördela tjänstepensionerna handlar lösningen om att vi måste jobba längre när vi lever längre.

– Även pensionsgruppen trycker på det. Vad som är oerhört viktigt i Sverige är att vi börjar arbeta tidigare, etableringsåldern för de med högre utbildning är 29 år i Sverige, mot 26 år internationellt.

TCO: Delning skulle vara ett djupt ingrepp

Lena Orpana, utredare på TCO, menar att en delning skulle vara ett djupt ingrepp i tjänstepensionerna, på flera sätt.

– Tjänstepensionen bygger på att du jobbar ihop din egen pension. Att dela på den skulle vara ett avsteg från grundprincipen. TCO-förbunden motsätter sig delning, och vi instämmer.

Tjänstepensionerna är ett resultat av parternas förhandlingar inför övergången från förmånsbestämda till premiebestämda tjänstepensioner, och en mängd parametrar har ingått i de förhandlingarna, understryker Lena Orpana.

” Om man börjar ändra regler inne i systemen, då skapas samtidigt ett nytt förhandlingsutrymme – då kanske man måste höja löner också.”

– Tjänstepensionerna handlar ju om ett löneutrymme som löntagarna har avstått ifrån. Om man börjar ändra regler inne i systemen, då skapas samtidigt ett nytt förhandlingsutrymme – då kanske man måste höja löner också.

Starkt kritisk till extern inblandning

Anna Odhner, utredare på Saco med ansvar för pensionsfrågorna, säger att bristen på jämställda pensioner är en viktig fråga och ett jättestort problem.

– Egentligen är det allmänna pensionssystemet liksom tjänstepensionen könsneutralt, och bör så vara. Att vi har ojämställda pensioner är en effekt av ojämställda löner, deltider, fördelning mellan könen av ansvar för barnen – det är där grundproblematiken finns, säger hon till Arbetsvärlden.

Det finns en möjlighet att dela på premiepensionen, och det finns förslag att utvidga den möjligheten till sambos.

– Men att börja med särlösningar i tjänstepensionen är ett sätt att legitimera ojämställdheten i arbetslivet.

Anna Odhner är starkt kritisk till extern inblandning i utformningen av kollektivavtalade tjänstepensioner.

Inkomster över 7,5 inkomstbasbelopp är inte pensionsgrundande för den allmänna pensionen. Det innebär att inkomster över 37 807 kronor i månaden inte höjer den allmänna pensionen, och i tjänstepensionen görs större avsättningar för högavlönade än för andra, något som pensionsgruppen har lyft fram som en faktor som ökar ojämställdheten.

”Tjänstepensionen är uppskjuten lön och inte en del av fördelningspolitiken.”

– De är ett direkt komplement till det allmänna systemet. Både för den delen av lönen som ligger under taket, men framför allt ersätter den allt pensionsintjänande över taket.

– Och precis som vi inte ska ha statlig inblandning i lönebildningen ska vi inte ha någon statlig inblandning i tjänstepensionsavtalen. Tjänstepensionen är uppskjuten lön och inte en del av fördelningspolitiken, säger Anna Odhner.

”Det betyder att man tycker att det finns skäl att fortsätta titta på tjänstepensionerna. Man underkänner att det skulle vara ett område som är förbjudet att diskutera.”

Underkänner att tjänstepensionerna är förbjudet att diskutera

Men pensionsgruppen kommer att vilja diskutera tjänstepensionerna med parterna. När Pensionsgruppen vid årsskiftet kom med sin handlingsplan för det fortsatta arbetet med jämställda pensioner, står där uttryckligen att man ska fortsätta ….

Vad betyder den formuleringen i praktiken?

– Det betyder att man tycker att det finns skäl att fortsätta titta på tjänstepensionerna, förklarar Stefan Oscarsson, sekreterare i pensionsgruppen. Man underkänner att det skulle vara ett område som är förbjudet att diskutera.

Vad ska den formuleringen signalera?

– Politiskt tycker man att det är problematiskt att tjänstepensionerna ökar pensionsgapet – det är viktigt att diskutera dem samtidigt som andra delar i systemet. Man kan inte bara säga: vi struntar i vad som händer i övrigt.

– Mycket av det som driver inkomstgapet mellan pensionärerna är inte inom Pensionsgruppens mandat: deltidsarbete, tjänstepension. Däremot kan pensionsgruppen driva opinion.

Vad kommer pensionsgruppen att göra under det kommande året med tjänstepensionsfrågan?

– Fortsätta att analysera, och – förmodligen – diskutera med parterna. Ska man titta på det totala systemet, måste man titta på allt som har effekter för det samlade pensionsgapet.