Omkring 400 000 jobb försvinner och ungefär lika många nya jobb kommer till i Sverige varje år. Bakom siffrorna döljer sig bland annat förlorade jobb och kraftigt försämrade villkor för icke önskvärda människor i en växande bransch kring outsourcing.
Gunilla Krieg, Unionen.
Foto: Patrik Nygren
Längst ut i kedjan drabbas utsatta människor som av någon anledning har högre frånvaro eller de som anses ha för höga löner. Det säger Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen och med 30 års erfarenhet av fackliga förhandlingar på olika nivåer.
– Outsourcing har blivit en utsorteringsfunktion. Det får fruktansvärda konsekvenser.
Det berör många fler arbetstagare än exempelvis gig-jobben, som debatteras så flitigt
Medelstora och stora företag och offentliga arbetsgivare har länge lagt ut städning och lunchmatsalar, och de senaste decennierna har outsourcing av andra administrativa funktioner tagit fart.
– Det här är en stor omvandling på arbetsmarknaden som det talas lite om i debatten. Det berör många fler arbetstagare än exempelvis gig-jobben, som debatteras så flitigt, säger Gunilla Krieg.
Lagerchefer, HR, ekonomer och säljare
Funktionerna tas över av entreprenadföretag. Där jobbar kollektivanställda och tjänstemän som lagerchefer, personalrekryterare, arbetsledare, administratörer, ekonomer och säljare. Efter outsourcing jobbar de ofta kvar på sin arbetsplats, utför samma jobb som tidigare, men för en ny arbetsgivare.
Entreprenadbranschen domineras av tio, femton företag där ISS, Sodexo och Coor är de största. ISS är störst i Sverige med 7 500 anställda, och räknas med en halv miljon anställda globalt till en av världens största arbetsgivare.
Det vi nu ser inom outsourcing är, menar Gunilla Krieg, ett resultat av en omvandling på arbetsmarknaden som startade på 1990-talet
Senaste åren har fler utländska företag givit sig in i budgivningen. Konkurrensen skapar prispress, och den som tar hem upphandlingen räknar hem vinsten genom lägre bemanning, sänkta lönekostnader och försämrade arbetsvillkor.
Det vi nu ser inom outsourcing är, menar Gunilla Krieg, ett resultat av en omvandling på arbetsmarknaden som startade på 1990-talet när politikerna övergav målet om full sysselsättning. Därefter följde nedmontering av a-kassan, urholkade lönebidrag, försämringar av sjukförsäkringen och andra trygghetssystem.
– Det har gjort det lättare för bolagen att sätta press på och byta ut personal för att sänka sina kostnader.
Las används bara första övergången
När en funktion läggs ut på entreprenad första gången får anställda oftast behålla sina villkor och sin lön. De skyddas då av EU-direktiv om ”övergång av verksamhet” som förts in i svensk lag om anställningsskydd.
Värre blir det när det är dags för förnyad upphandling av entreprenaden, vanligtvis efter två-tre år.
– Då menar arbetsgivaren att regeln om övergång av verksamhet inte gäller längre, och därmed inte heller tidigare löner och villkor, säger Gunilla Krieg
Jag har förhandlat så många gånger för föräldralediga och gravida som har blivit av med jobbet.
– Anställda med högre löner och de med högre frånvaro från den tidigare anställningen tas då inte emot. Jag har förhandlat så många gånger för föräldralediga och gravida som har blivit av med jobbet. Så mycket för föräldrar som har barn med särskilda behov, och har blivit av med sina jobb.
Andra som väljs bort har vårdat en nära anhörig när äldreomsorgen inte räckt till, och människor som på grund av någon funktionsnedsättning kan ha varit borta lite mer än vanligt.
1 000 förhandlingar varje år
Unionen har varje år omkring 1 000 förhandlingar om övergång av verksamhet, och varje förhandling kan beröra olika antal medlemmar, ibland tio, ibland 100. En del av förhandlingarna hamnar i Arbetsdomstolen.
– Och i domstolen räknas det ibland som övergång av verksamhet och ibland inte, säger Gunilla Krieg.
Men många medlemmar orkar inte driva frågan till domstol, säger hon. En orsak är att det som regel tar ett och ett halvt år innan domen kommer.
Effekten av nya las-regler
Frågan är om behandlingen av anställda i samband med outsourcing kan påverkas av de föreslagna reglerna i det nya avtalet mellan Svenskt Näringsliv, PTK, IF Metall och Kommunal.
Men det blir också lättare för entreprenadföretag att säga upp folk utifrån vad de kostar
Gunilla Krieg säger att det kan få konsekvenser om alla företag får göra undantag från turordningsreglerna för tre personer, i stället för som nu när företag med upp till tio anställda får göra två undantag.
– Det blir lättare för arbetsgivare att behålla de som anställts sist och säga upp de som varit mer frånvarande, sjuka eller har högre löner. Utan att behöva outsourca. Men det blir också lättare för entreprenadföretag att säga upp folk utifrån vad de kostar, säger Gunilla Krieg.
Å andra sidan menar hon att de föreslagna reglerna i avtalet försvårar hyvling, alltså ofrivillig deltid med lägre lön, vilket många har råkat ut för vid outsourcing.