Striderna fortsätter kring omtvistat handelsavtal Foto: Ulrike Schmidt/Campact/flickr
Demonstrationer vid ett politiskt möte i Hamburg i maj 2014.

Striderna fortsätter kring omtvistat handelsavtal

TTIP Odemokratiskt och utan verkan, eller en väg till nya jobb och stärkt industri? Allt fler kritiska röster höjs mot förhandlingarna kring TTIP, frihandelsavtalet mellan EU och USA.
20 okt 2014

Sedan 2013 förhandlar EU och USA om ett nytt frihandelsavtal, kallat Transatlantic Trade and Investment Partnership, TTIP.

TTIP syftar inte till att sänka tullar mellan EU och USA, de ligger redan på rekordlåga nivåer. Avtalet syftar i stället till att utjämna handelshinder. Det skulle kunna vara saker som att en bil krocktestas på ett sätt i EU och på ett annat i USA, och alla bilmodeller därför måste krocktestas två gånger för att kunna säljas på båda ställen. Men avtalskritiker menar att till handelshinder kan räknas långt mycket mer – såsom EU:s hårda reglering av kemikalier, livsmedelsmärkning eller kollektivavtal.

Än så länge är det inte många som vet vad som ligger på förhandlingsbordet. En mycket liten grupp får lov att läsa de förhandlingsdokument som finns, och de tillåts endast läsa dokumenten i låst ett rum utan att anteckna eller fotografera. De får heller inte berätta för någon annan vad de läst.

Kritik mot sekretessen

Förhandlingarna har också kritiserats för det stora hemlighetsmakeriet. En av kritikerna är europaparlamentariker Malin Björk, V.

Malin Björk (V) Foto: Kalle Larsson

Malin Björk (V) Foto: Kalle Larsson

– Det här är inte något tekniskt avtal, det är viktiga politiska frågor. Alla de här värderingarna som vi gemensamt har kämpat för, de har vi rätt att ha en offentlig debatt om, och bör ha en offentlig debatt om. Så öppenheten är en viktig fråga.

Hon får inte medhåll från europaparlamentariker Christofer Fjellner, M.

– Jag vågar nog säga att öppenheten i de här frihandelsförhandlingarna är betydligt större än i de förhandlingar om klimatet som påbörjas nu. Det är väldigt fascinerande tycker jag, att när man pratar om handelsförhandlingar så är de som är kritiska till frihandel också väldigt kritiska till bristen på öppenhet. Men när det är klimatförhandlingar med ännu mindre öppenhet så är samma personer helt tysta.

Förhandlingsmandatet är nu offentligt

I förra veckan lyfte EU-kommissionen hemligstämpeln från förhandlingsmandatet, det finns nu öppet för alla att läsa (se relaterade dokument). Förespråkare menar att detta visar på en större öppenhet från kommissionens sida, medan kritiker menar att mandatet släpptes först efter att det redan läckt ut. Malin Björk är också kritisk till utformningen av mandatet.

– Vi skulle vilja jobba efter att man ska höja standarden, inte harmonisera till minsta gemensamma nämnare. För det blir ju de facto att sänka nivåerna för allt det vi har kämpat för på miljöområdet och på livsmedelsområdet. Och då är mandatet fel skrivet, säger hon.

Den europeiska fackföreningsrörelsen har uttryckt farhågor om att just kollektivavtal skulle kunna vara ett potentiellt handelshinder. Det grundar sig till viss del också i farhågor kring att USA har ratificerat endast två av åtta ILO-kärnkonventioner. Till exempel har landet inte skrivit under förenings- och förhandlingsrätt för arbetstagare. Christofer Fjellner, M, tror dock att det inte finns skäl att oroas.

Christofer Fjellner (M) Foto: Peter Knutson

Christofer Fjellner (M) Foto: Peter Knutson

– Det tror jag är helt orealistiskt av många skäl. AFL (amerikansk facklig paraplyorganisation) har dessutom uttalat sig otroligt positivt till avtalet. De brukar annars i grund och botten vara emot alla frihandelsavtal, men eftersom både EU och USA i grunden har hög nivå på arbetsmarknadsskydd har de ställt sig positiva till det här.

Skarp kritik mot tvistlösningsmekanism

I förra veckan publicerade European Trade Union Institute, ETUI, en rapport som visade på att de väntade vinsterna av TTIP troligen kommer att vara mycket små. Därtill kritiserade ETUI skarpt den tvistlösningsmekanism som föreslås ingå i avtalet: ISDS (Investor-State Dispute Settlements). Det är inte försa gången ISDS kritiseras, faktum är att det är kring den som de allra värsta TTIP-striderna i Europa går just nu. Rykten går om att handelskommissionär Cecilia Malmström till varje pris vill ha med ISDS i avtalet, medan kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker, vill ha bort mekanismen.

ISDS är enkelt beskrivet en internationell skiljedomstol där företag kan stämma stater för att politiska beslut påverkat företagets möjlighet att göra vinst i landet. Skiljedomare utses från fall till fall. Som exempel kan nämnas att Vattenfall nu stämmer Tyskland på många miljarder för deras planerade avveckling av kärnkraft.

Finns redan i många avtal

ISDS finns alltså inkluderat i ett stort antal redan existerande handelsavtal. Kritiker till TTIP menar att ISDS utformades för att skydda investerare i handelsavtal med nationer som saknar fungerande rättsystem. Eftersom både EU och USA har stabila politiska och juridiska system finns det ingen anledning att inte ta upp tvister i nationella domstolar. De som förespråkar att ISDS inkluderas i TTIP pekar bland annat på att en tvistlösningsmekanism utanför nationella domstolar leder till snabbare genomförda ärenden.

Christofer Fjellner, M, är en av dem som förespråkar en inkludering av ISDS i TTIP.

– Sedan är det naturligtvis oerhört viktigt att man diskuterar vad de materiella frågorna ska vara. Vad ska vara skyddsvärda investeringar? Och det här med indirekta vinster, vad är det? Det är också det som gör det till så, ärligt talat, puckat av alla de som säger att man är emot tvistlösningsmekanismen som sådan. Varför ägnar de sig inte i stället åt en mycket mer fruktbar diskussion: vad är det som ska skyddas?

Malin Björk däremot, är starkt emot.

– ISDS ska bort. Det finns ingen anledning att lyfta ut och att göra en sorts specialprofil där storföretag kan stämma stater. Vi har sett vad som händer med det, till exempel Vattenfall som stämmer Tyskland för att de vill avskaffa kärnkraft. Man kan tycka vad man vill om kärnkraft, men det är ju tyskarna själva som ska få bestämma om det.

Den sjunde förhandlingsrundan av TTIP avslutades i början av oktober. Just nu finns dock inget slutdatum i sikte för förhandlingarna, som från början beräknades vara färdiga 2015. Många sätter sitt hopp till en nystart med en ny EU-kommission på plats om några veckor. Först ska dock förhandlingarna kring frihandelsavtalet med Kanada, CETA, ros hem. De har tidigare sagts vara nästan färdiga, men med de väldiga protesterna mot TTIP kan även de möjligen skjutas på framtiden.

20 okt 2014
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan