År 2017 fattade regeringen beslut om att antalet polisanställda skulle öka kraftigt. Kapaciteten i antagningsprocessen ökade till 8800 prövningar om året. Nu visar Riksrevisionen i sin granskning att endast två tredjedelar av kapaciteten utnyttjas. Men kostnaden för antagningsprocessen är betydligt högre i Sverige än i övriga nordiska länder. Riksrevisionen konstaterar att inga konsekvensanalyser gjordes när man beslutade om utökad antagning.
Enligt Riksrevisionen riskerar polisutbildningen med nuvarande process att neka kandidater som är lämpliga för utbildningen, medan istället olämpliga kandidater antas. Problemet ligger i att Polismyndigheten inte tagit fram en heltäckande analys av vilka egenskaper en polis bör ha. Därmed saknas underlag för beslut om vilka tester som ska genomföras och vilka gränsvärden som bör ingå i antagningsprocessen.
Antagningen kan motverka mångfald
Regeringen vill ha ökad mångfald i poliskåren. Men Riksrevisionens granskning tyder på att antagningsprocessen innehåller moment som kan missgynna kvinnor och personer med utländsk bakgrund.
Riksrevisionen råder Polismyndigheten att ta fram en analys av vilka egenskaper och förmågor som krävs i polisyrket. Myndigheten vill också att Polisen säkerställer att ingen grupp diskrimineras och att man identifierar olämpliga personer och hindrar dem från att söka polisutbildningen igen.