Fack och arbetsgivare behöver komma överens om sina egna förändringar av anställningstryggheten och framtidens omställningssystem om de inte vill bli sittande med las-utredningens lagförslag. Nu har parternas arbetsgrupper tagit fram en rapport som ska vara underlag för de fortsatta förhandlingarna om nytt huvudavtal mellan LO, PTK och Svenskt Näringsliv.
Målsättningen är att förhandlingarna ska vara klara 30 september.
Förändringar som parterna diskuterar innefattar begreppet ”saklig grund” som byts till att det ska finnas ”sakliga skäl” för uppsägning, så som bristande prestation eller misskötsamhet. Allmän visstidsanställning avskaffas i parternas rapport och byts mot ”Avtalad visstid”, en ny anställningsform med snabbare kvalifikationstid till fast anställning.
Antalet undantag från principen om sist in, först ut vid arbetsbrist kan i framtiden baseras på en viss procent av de anställda som slutligen får avsluta sin anställning till följd av arbetsbristen, det vill säga att undantagen grundar sig på nedskärningarnas omfattning.
Förslag om att begränsa hyvling av arbetstid, det vill säga att arbetsgivare sänker anställdas sysselsättningsgrad i stället för att säga upp, finns också med i rapporten, liksom förslag om att inhyrd personal efter viss tid måste erbjudas fast anställning. Dessutom ska fler än bara fast anställda kunna få hjälp till nytt arbete genom vägledning och utbildning via parternas omställningsorganisationer. Kvalifikationskraven för det här omställningsstödet föreslås vara att individen ej fyllt 65 år samt har jobbat i 16 eller 20 timmar per vecka i minst 12 sammanhängande månader eller i minst 12 av 15 månader.
För arbetstagare som inte täcks av kollektivavtal föreslås att en helt ny omställningsorganisation införs i myndighetsform.
För att finansiera en förstärkning av omställningssystemet föreslås att staten bekostar grundläggande omställningstjänster till en kostnad av 0,15 procent av lönesumman. Företag med kollektivavtal ges avdragsrätt på arbetsgivaravgifter om 0,15 procent av lönesumman, varefter avgiften för grundläggande omställningstjänster istället debiteras via avgifter enligt avtal. Tilläggstjänster finansieras också genom avgifter enligt avtal till omställningsorganisationerna.
För arbetstagare som inte täcks av kollektivavtal föreslås att en helt ny omställningsorganisation införs i myndighetsform.
I linje med ökade möjligheter till omställning föreslås även införandet av ett nytt statligt studiestöd med ett tak på 20 000 kronor i månaden till arbetstagare som fyllt 30 år. Flera villkor ska dock vara uppfyllda, så som att individen ska ha varit yrkesverksam i 8 år. Antalet studieveckor med stödet ska också maximalt vara 44. Det nya studiestödet föreslås finnas parallellt med nuvarande studiemedelssystem.
Parterna tar också fasta på att företag och anställda länge har fått överfinansiera a-kassan, som utöver avgifterna som a-kassorna tar betalt av medlemmarna också finansieras via en del av arbetsgivaravgiften (den så kallade arbetsmarknadsavgiften), och föreslår införandet av en kollektivavtalad a-kassa styrd av fack och arbetsgivare. I förslaget finns också olika beräkningar på höjt ersättningstak på upp till 1 400 kronor (i dag ligger taket på 910 kronor). Kontrollen av att de arbetssökande är aktiva övertas i arbetsgruppernas förslag av omställningsorganisationerna TSL och TRR.