Av de som blir sjuka i covid-19 blir de flesta friska inom några dagar eller veckor. Men vissa har symptom också när infektionen är över eller får nya symtom senare.
Enligt ny statistik från Socialstyrelsen fick över 11 000 patienter diagnosen långtidscovid eller postcovid i primärvården mellan oktober 2020 och mars 2021. Det är fler kvinnor än män som har fått diagnosen och den region som har utfärdat flest diagnoser är Region Uppsala som hade 138 patienter per 100 000 invånare. I den specialiserade vården finns däremot en liten övervikt av män.
– Användningen av koden för postcovid har ökat stadigt varje månad sedan den infördes i mitten av oktober 2020, säger Anna Bennet Bark, enhetschef på Socialstyrelsen.
Problem med andning och hjärntrötthet vanligt
Till och med mars i år hade 2379 patienter med postcovid rapporterats till Socialstyrelsens patientregister. Av dessa är 1232 män, vilket motsvarar 52 procent, medan 1147 är kvinnor, vilket motsvarar 48 procent. Eftersom patientregistret endast innehåller uppgifter från slutenvården och den öppna specialistläkarvården, kontaktade Socialstyrelsen under våren regionerna för att samla in data om postcovidpatienter inom primärvården dit exempelvis vårdcentraler hör.
Av dem som fått diagnosen inom primärvården var 99 procent i åldern 18-69 år (1 procent var under 18 år och 6 procent 70 år eller äldre). I den specialiserade vården utgjorde de yngre och äldre klart större andelar, 5 respektive 26 procent.
Symtomen och besvären som rapporterades in, skiljer sig åt en del mellan primärvård och specialiserad vård. Hjärntrötthet och kognitiv nedsättning var de vanligaste symtomen inom primärvård, följt av smärta och besvär med lungfunktion och andning. Inom den specialiserade vården var det vanligt med besvär med lungfunktion och andning följt av hjärntrötthet och kognitiv nedsättning samt smärtproblematik.
Drygt 6000 patienter fick diagnosen i den offentlig drivna primärvården, medan ungefär 5000 har fått den inom den privata vården.
Utredningar för POTS på KS
Arbetsvärldens har tidigare i juni talat med Malin Nygren-Bonnier sjukgymnast och docent på Karolinska som tagit initiativ till en uppföljningsmottagning. Där utreds vissa patienter med postcovid för posturalt ortostatiskt takyardisyndrom (POTS).
POTS står för en dysfunktion i det autonoma nervsystemet, och kan leda till bland annat hjärtklappning vid lägesändring, yrsel, illamående, huvudvärk, trötthet och dimsyn. Malin Nygren-Bonnier säger att omkring 50 postcovid-patienter har diagnostiserats med POTS på Karolinskas postcovid-klinik.
Enligt vissa studier är POTS, för vilket det inte finns något botemedel, en autoimmun sjukdom, vilket innebär att den insjuknades immunsystem skapar antikroppar som angriper kroppens egen vävnad. Autoimmuna sjukdomar drabbar i högre utsträckning kvinnor än män.
– Vi har just nu inga definitiva svar på vilken typ av rehabilitering som är den mest effektiva för de här personerna, liksom vi inte vet hur lång tid symptomen kan komma att hålla i sig. Men vi bedriver flera studier på området, och vad vi vet tack vare tidigare studier om POTS är att man måste jobba med liggande positioner, andningsträning och liknande, sade Malin Nygren-Bonnier till Arbetsvärlden.