Ny rapport: Tjänstemannafacken stärks och arbetarfacken försvagas Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet och expert på arbetsmarknadens parter Foto: Mikael Andersson

Ny rapport: Tjänstemannafacken stärks och arbetarfacken försvagas

PTK har tagit kommandot på LO:s bekostnad, menar professor Anders Kjellberg i en ny rapport för Arena Idé.
Göran Jacobsson
23 apr 2021

Tjänstemannafacken har blivit starkare på arbetarfackens bekostnad. Samtidigt har arbetsgivarna och politikerna fått en starkare ställning i den svenska partsmodellen. Det är några av slutsatserna i rapporten: Den svenska modellen 2020: pandemi och nytt huvudavtal. Den ges ut av Arena Idé och är skriven av Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet.

Under 2020 sker en maktförskjutning i den svenska fackföreningsrörelsen från arbetarsidan till tjänstemannasidan.

Även om rapporten ser starkare arbetsgivare så innebar utvecklingen förra året även högre facklig organisationsgrad för första gången på länge och ett kraftigt ökat medlemsantal för a-kassorna.

Tjänstemannafackens ställning underströks förra året av att PTK tecknade ett nytt huvudavtal utan LO. Tjänstemannafackens ökade inflytande kommer på så sätt på arbetarfackens bekostnad. Anders Kjellberg säger att tjänstemannafackens starka ställning handlar om en process, där tjänstemannafacken fått allt fler medlemmar, med tiden högre organisationsgrad än arbetarfacken och att tjänstemännens organisationer har stort inflytande över avtalsförhandlingarna.

− Internationellt sett har tjänstemännens fack en unikt framträdande plats genom sin starka ställning i avtalsförhandlingarna där TCOs och Sacos största förbund är med och sätter märket för löneökningar på hela arbetsmarknaden.

Anders Kjellberg får inte stöd av Martin Wästfelt, Unionens och PTKs förhandlingschef, och Mattias Dahl, Svenskt Näringslivs vice vd, för uppfattningen att tjänstemannafacken blivit starkare på arbetarfackens bekostnad.

Martin Wästfelt, förhandlingschef, Unionen, jämför las-avtalet med Saltsjöbadsavtalet.
Foto: Karin Wesslén / TT

− Vi tycker att vi vuxit utifrån vår egen kraft och förmåga. Dessutom har förändringar i arbetsmarknadens struktur gjort att vi blivit fler, säger fackets Martin Wästfelt.

− Vi har inte blivit starkare på arbetsfackens bekostnad. Det viktiga är att vi är starka tillsammans gentemot arbetsgivarna, säger han.

”Bättre på medlemsvärvning”

Svenskt Näringslivs Mattias Dahl anser att det är ett grundläggande feltänk att säga att tjänstemännens fackföreningar stärkts på arbetarfackens bekostnad.

I sak råder ingen tvekan om att de senaste årens utvecklingen inneburit att arbetsmarknadens parter kraftigt stärkt sitt inflytande på bekostnad av politiken, säger Mattias Dahl, vice VD på Svenskt Näringsliv.
Foto: Jessica Gow / TT

− Tjänstemannafackens inflytande har ökat till följd av Unionens bildande, en revitalisering av PTK och att tjänstemännens betydelse för näringslivet ökat.

− Dessutom har tjänstemannafacken varit bättre än arbetarfacken på medlemsvärvning, säger Mattias Dahl.

Politiken satte press

Anders Kjellberg säger att politikerna fått ökat inflytande över villkoren på arbetsmarknaden genom Toijer-utredningen, som var ett resultat av Januariöverenskommelsen och som arbetsmarknadsminister Eva Nordmark betecknade som obalanserad till arbetsgivarnas fördel.

Arbetsgivarna stärks av den fackliga splittringen − mellan LO och PTK och inom LO.

− Politiken satte press på facken i huvudavtalsförhandlingarna med Toijer-utredning. Facken pressades till eftergifter. De liberala politikernas viftade hela tiden med Toijer-utredningen och det gjorde att en partsuppgörelse framstod som ett klart bättre alternativ, säger Anders Kjellberg.

Han förklarar att den politiska situationen och Toijer-utredningen gav arbetsgivarna ett övertag i förhandlingarna. Dessutom pekar Anders Kjellberg på att arbetsgivarna stärks av den fackliga splittringen − mellan LO och PTK och inom LO.

Inte heller för denna slutsats får han uppbackning av företrädarna för fack och arbetsgivare.

”Det är parterna som stärkts”

Mattias Dahl tycker det är svårförståeligt att tänka sig att både arbetsgivarna och politikerna stärker sitt inflytande. Antingen stärks parternas inflytande eller politikernas makt över spelreglerna på arbetsmarknaden.

− I sak råder ingen tvekan om att de senaste årens utvecklingen inneburit att arbetsmarknadens parter kraftigt stärkt sitt inflytande på bekostnad av politiken, säger han.

Fackets Martin Wästfelt säger att det funnits ett tryck och en klåfingrighet från politikernas sida, men han tycker att den överenskommelse som ingicks mellan PTK och Svenskt Näringsliv är väl balanserad.

− Vi får bättre regler än idag och vi får något som är bättre än Toijer-utredningen, säger Martin Wästfelt.

Han pekar på att arbetsgivarna fått ompröva sin syn på saklig prövning vid uppsägning av personliga skäl samtidigt som facket fått ge med sig när det gäller undantag från turordningen vid uppsägning på grund av arbetsbrist.

Parterna lyckades vrida frågan om anställningsskyddet ur politikernas händer.

Anders Kjellbergs bild är att den svenska partsmodellen stärktes av det nya huvudavtalet. Han säger:

− Modellen klarade utmaningen. Parterna lyckades vrida frågan om anställningsskyddet ur politikernas händer visserligen till priset att LO står utanför och att LO är splittrat.

− Men LO överlever. Dessutom är IF Metall och Kommunal med och utvecklar den nya lagstiftningen, säger Anders Kjellberg.

Nya spelregler för arbetsmarknaden

Både Mattias Dahl och Martin Wästfelt delar rapportförfattarens inställning.

Svenskt Näringslivs Mattias Dahl säger:

− Ingenting kan stärka modellen mer än att förändringarna som sker är de som arbetsmarknadens parter önskar.

Fackets Martin Wästfelt tycker också att modellen backas upp av det nya huvudavtalet.

− Vi har tillräckligt stor uppslutning för att avtalet ska bilda norm och vi har öppnat för att fler LO-förbund ska ansluta sig.

Han jämför med Saltsjöbadsavtalet. Trots att flera LO-förbund och inget tjänstemannafack ställt sig bakom Saltsjöbadsavtalet så har det accepterats som spelregler för arbetsmarknaden.

Arbetsvärlden har bett LO kommentera rapporten, men LO har avböjer just nu.

Stigande organisationsgrad bland utrikesfödda

Rapporten kan också berätta att den fackliga anslutningsgraden ökade under 2020 för första gången sedan mitten på 1990-talet. Organisationsgraden ökade både bland arbetare och tjänstemän. För arbetare ökade den från 60 procent 2019 till 61 procent och för tjänstemännen var motsvarande ökning från 72 till 73 procent. Den sammanlagda organisationsgraden gick upp från 68 till 69 procent. Sammantaget fick facken 75 000 fler medlemmar förra året.

Nyheter

Huvudförklaringen till ökningen av organisationsgraden för arbetare är uppgången bland de utrikesfödda. Den fackliga organisationsgraden bland dem steg för andra året i rad.

A-kassornas medlemsökning var betydligt större än fackens förra året. A-kassornas organisationsgrad bland löntagarna gick från 74 till 79 procent förra året och det motsvarar 234 000 nya a-kassemedlemmar.

Källa: Anders Kjellberg/Arena Idé

A-kassorna ökar mest

Medlemsantalet i LO-förbundens a-kassor ökade drygt fyra gånger så mycket som LO-förbunden medan motsvarande siffra för TCO-förbunden var två och en halv.

Rapporten visar alltså att många valde att bara gå med i a-kassan och inte i facket. Det gäller i första hand för lågavlönade. En förklaring i rapporten är att lågavlönade inte har någon nytta av inkomstförsäkringen som följer med det fackliga medlemskapet.

Facket är en trygghetsfaktor. Många ser nu värdet av att hålla samman.

Rapportförfattaren Anders Kjellberg tycker att det är svårt att avgöra om den ökade fackliga organisationsgraden är tillfällig eller innebär ett trendbrott. Han kan tänka sig att det handlar om ett trendbrott eftersom organisationsgraden slutade att minska året innan – 2019.

Han kan också tänka sig att en förändring av anställdas uppfattning är på gång.

− Facket är en trygghetsfaktor. Många ser nu värdet av att hålla samman, säger han.

Anders Kjellberg undviker att säga något bestämt om det är en trend att fler bara går med i a-kassan och inte i facket.

− Man kan inte utgå från hur det är för att förstå hur det ska bli .

Blandade siffror för förbunden

Bland tjänstemannafacken ökade Unionen mest förra året med 5,3 procent, vilket motsvarar 29 700 fler medlemmar. Bland dem som fick många nya medlemmar finns också Sveriges Ingenjörer och Akademikerförbundet SSR. Bara Lärarförbundet minskade sitt medlemsantal.

Bland LO-förbunden hade Kommunal, Handels och Musikerna stora uppgångar. Trots en sammantagen medlemsökning på drygt 24 000 medlemmar för LO-förbunden var det 8 av de 14 förbunden som tappade medlemmar, däribland IF Metall, HRF och Fastighets.

Stora skillnader mot finanskrisen

Rapporten jämför politiken under pandemin med politiken under finanskrisen 2008-2009. Det blir också en jämförelse mellan alliansregeringen och den sittande S-MP-regeringen stödd av C och L. Bland regeringens åtgärder förra året finns bland annat en mer generös a-kassa och en ny form av korttidsarbete i stor skala. Något motsvarande fanns inte under finanskrisen. Alliansregeringen satsade i första hand på coachning och liknande åtgärder och ändrade reglerna så att det blev dyrare att vara med i a-kassorna ju mer arbetslösheten steg.

Skillnaderna är stora. Bara under mars och april förra året fick facken nästan 60 000 fler medlemmar medan antalet fackmedlemmar sjönk under finanskrisen. De fackliga a-kassornas medlemsantal steg med i genomsnitt 25 000 per år under åren 2008-2011 medan antalet ökade med 234 000 förra året.

Anders Kjellberg är positiv till korttidsarbetet:

− Det utgör en krockkudde som räddat 100 000-tals arbetstillfällen.

Anders Kjellberg tillägger:

− Facken och företagen tecknade snabbt ett stort antal kollektivavtal om korttidsarbete som var mer flexibla att tillämpa än för de arbetsgivare som fick rätta sig efter lagens bokstav. Det gjorde att många arbetsgivare gick med i arbetsgivarorganisationer

Korttidsarbete räddade jobb och kickstartade industrin

Företrädarna för PTK och Svenskt Näringsliv har liknande uppfattningar. Mattias Dahl, Svenskt Näringslivs vice vd, säger:

− Korttidsarbetet har räddat många arbetstillfällen. Utan det skulle arbetslösheten varit större och värre än vad den är.

Martin Wästfelt går ett steg längre och säger att korttidsarbetet gjorde att industrin kunde komma igång så snabbt igen efter sommaren förra året.

− Korttidsarbetet har haft en stor betydelse. Om företaget sagt upp personal för ett år sedan så hade startsträckan varit betydligt längre förra hösten.

Han hänvisar till en undersökning som Unionen gjort. Enligt den säger 8 av 10 lokala fackklubbar att korttidsarbetet stoppat uppsägningar.

Göran Jacobsson
23 apr 2021
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan