Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Ny bred anställningsform på väg att se dagens ljus Parternas etableringsanställningar ska ge både nyanlända och långtidsarbetslösa jobb till avtalade ingångslöner, efter skatt. Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg/TT.

Ny bred anställningsform på väg att se dagens ljus

Etableringsanställningar Nu finns ett principavtal färdigt mellan Unionen, delar av LO och Svenskt näringsliv om etableringsanställningar för nyanlända. Det som först var tänkt att hjälpa just nyanlända har blivit en ny bred anställningsform för alla som är arbetslösa mer än ett år.
10 Nov 2017

Nu finns en principöverenskommelsen, där parterna vill ha etableringsanställningar där nyanlända och de som är arbetslösa i mer än ett år får samma lön i fickan som andra med ingångslön, men till en kostnad av 8 000 för arbetsgivaren. Resten ska staten stå för.

– Vi är som förbund positiva till principöverenskommelsen. Vi har processat det i Unionen, men för att det ska bli något av det måste alla parter vara klara. Nu gäller det att få principöverenskommelsen på plats. Sedan måste vi få en diskussion med staten om deras del.

Det säger Niklas Hjert, förhandlingschef på Unionen, till Arbetsvärlden i dag om den principöverenskommelse som nu har förhandlats fram mellan Unionen, en delegation från LO och Svenskt näringsliv.

Alla långtidsarbetslösa omfattas

Arbetsgivarens kostnad är fastställd i principöverenskommelsen till 8 000 kronor. Tanken är att staten sedan betalar ett bidrag direkt till den anställde på den summa som behövs för att lönen ska nå upp till lägstalönen i respektive kollektivavtal, efter skatt. Konstruktionen kräver att staten går in och täcker upp.

Något överraskande omfattar principöverenskommelsen utöver nyanlända med tillfälligt eller permanent uppehållstillstånd även alla som varit arbetslösa i mer än ett år, för ungdomar i mer än sex månader.

– Det kan tilläggas att de här individerna kommer att omfattas av kollektivavtal, fortsätter Niklas Hjert. Med två undantag: det är en ny anställningsform, där de som anställs undantas från lönereglering.

Två år för etableringens skull

Det kan bara komma ifråga för arbetsgivare med kollektivavtal och gäller endast heltidsanställningar, som automatiskt övergår till tillsvidareanställning om anställningen pågår i mer än två år.

– Vi gör bedömningen att det behövs ungefär två år för att etablera sig.

Etableringsanställningarna har i överenskommelsen ingen reglering av utbildningsinnehållet.

– Men vi tycker att det är rimligt att hälften av utbildningen sker på arbetstid, hälften på fritid. Kravet är dock att det inget ska göras några löneavdrag för utbildningen.

Man har inte räknat på hur många personer det här kan komma att beröra, men Niklas Hjert säger till Arbetsvärlden att det finns förutsättningar för att omfattningen kan bli stor.

Hur ser ni på risken för undanträngning av andra jobb?

– Det finns ju anställningsstöd i dag som ger arbetsgivarna ännu lägre anställningskostnad, så arbetsgivare som bara är ute efter subventioner har andra stöd man kan använda.

– Utmaningen på arbetsmarknaden är så stora att vi tror att det här behövs.

Trög etablering i 25 år

IFAU, Institutet för utbildnings- och arbetsmarknadspolitisk utvärdering, har följt upp effekterna av olika insatser i arbetsmarknadspolitiken.

Tillsammans med forskarna Olof Åslund och Linus Liljeberg gjorde professor Anders Forslund på IFAU nyligen en analys av hur etableringen av invandrare från länder utanför västvärlden har sett ut i Sverige genom åren 1990–2014. De har också försökt förstå vilken roll olika faktorer kan spela för nyanländas etablering.

Det saknas riktigt handfast kunskap från forskningen om exakt vilka faktorer som ger mest framgång för att öka etableringen

I rapporten konstateras att etableringen har varit ungefär lika trög hela tiden, genom dessa tjugofem år.

Anders Forslund, IFAU.

– Det saknas riktigt handfast kunskap från forskningen om exakt vilka faktorer som ger mest framgång för att öka etableringen bland nyanlända, säger Anders Forslund till Arbetsvärlden.

– Instegsjobben, som säkert har varit bra, har samtidigt skapat väldigt få anställningar. Vad det beror på vet vi inte. Arbetsgivarna menar ofta att det är på grund av byråkratiskt krångel, men det ges inget stöd för det i exempelvis Lars Calmfors och Arbetsmarknadspolitiska rådets undersökning. Men att skapa tid för sfi har framförts som problem.

Det finns betydande konsensus internationellt om att språkkunskaper är viktiga

– Det finns betydande konsensus internationellt om att språkkunskaper är viktigt. Något vi vet mycket mindre om, men som forskningen pekar på, är att validering kan förbättra nyanländas möjligheter. Där har det pratats väldigt länge, men det har skett väldigt lite.

Arbetsrätten som hinder, däremot, benämner Anders Forslund som ”en icke-fråga”.

– Företagen är i princip helt fria där – det är inte svårt att blir av med visstidsanställda i Sverige som man upptäcker inte fungerar.

Så det finns inget Alexanderhugg som ensamt löser frågan. Därför är det viktigare att inte försumma någon faktor

IFAU-forskarna försökte också i samma sammanställning förstå i vilken utsträckning forskningen visar på effekter av lägre ingångslöner.

– Och visst, effekten fler i jobb går att få till stånd genom lägre lönekostnad, men det vi såg var att effekterna inte är jättestora.

– Så det finns inget Alexanderhugg som ensamt löser frågan. Därför är det viktigare att inte försumma någon faktor.

10 Nov 2017
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.