Nu ska riksdagens vildar kuvas RIksdagsskolk vid voteringar ska kunna ge indraget arvode. Foto: Claudio Bresciani / TT

Nu ska riksdagens vildar kuvas

Riksdagsskolk Hög frånvaro vid voteringar i riksdagen ska kunna ge indraget arvode för skolkande ledamöter, enligt förslag från en parlamentarisk kommitté som stöds av samtliga riksdagspartier. "Ett ytligt mått", menar dock etikprofessor Tomas Brytting, som också anser att förtroendevalda borde ha olika krav beroende på om de kommit in på personröster eller inte.
24 feb 2021

I dag finns inget krav på närvaro i riksdagen för att riksdagsledamöter ska få sitt månatliga arvode på 69 900 kronor. Inte heller regleras uppdraget av de lagar som gäller på arbetsmarknaden gällande arbetsskyldighet.

Det är fullt möjligt för en riksdagsledamot att skippa alla åtaganden och ändå få full ersättning.

En möjlighet som den politiska vilden Emma Carlsson Löfdahl, tidigare Liberal, dragit fördel av när hon i mars 2019 bestämde sig för att ta ”timeout” efter en mediestorm kring hennes upplägg att begära bostadsersättning från riksdagen för att hyra makens bostadsrätt. Emma Carlsson Löfdahl friades från misstanke om bedrägeri gällande bostadsupplägget när förundersökningen lades ner i slutet av 2019.

Nu vill samtliga riksdagspartier dock täppa till möjligheten att skolka från riksdagen. I höst väntas beslut om den parlamentariska kommitténs förslag som går ut på att riksdagsledamöter kan bli skyldiga att återbetala sitt arvode vid för hög frånvaro.

Det viktiga är att väljarnas vilja representeras så väl som möjligt

Förslaget innebär att en riksdagsledamot först får en tillsägelse av talmannen vid frånvaro på minst 60 procent av voteringarna under en tremånadersperiod. Fortsätter frånvaron ytterligare ett kvartal kan Riksdagens arvodesnämnd kräva återbetalning av arvodet för perioden.

Enligt förslaget ska de nya reglerna börja gälla från januari 2021.

Riksdagens talman Andreas Norlén (M) har lett den parlamentariska kommittén som tagit fram förslaget mot riksdagsskolk.

Varför är det viktigt att ha närvarokontroll?

– Det är viktigt för att komma åt de få fall med riksdagsledamöter som aktivt struntar i att delta i riksdagsarbetet, säger Andreas Norlén till Arbetsvärlden.

Men 40 procent närvaro låter inte som ett särskilt högt ställt krav?

– Utgångspunkten är givetvis att man ska vara närvarande vid alla voteringar där man har möjlighet att närvara och inte exempelvis är sjuk eller föräldraledig. De allra flesta riksdagsledamöter har hög närvaro. Det här förslaget syftar till att komma åt ett fåtal extremfall, säger Andreas Norlén.

”Helt olika situationer”

Enligt etikprofessor Tomas Brytting vid Ersta Sköndal Bräcke högskola är ett närvarokrav vid voteringar dock ett trubbigt verktyg.

– Jag tycker att närvaro är ett dåligt mått på en riksdagsledamots arbete. Det är ganska ytligt. Man måste utvärdera deras insatser. Då är frågan vem som ska utvärdera dem, vem som har insyn. Då ligger partiet närmast till hands, säger Tomas Brytting.

Är det rimligt att riksdagsledamöter kan ta ”timeout” med arvode?

– I väntan på att man reder ut vad som hänt är det rimligt. Riksdagsledamöter har förtroendeuppdrag och om något har inträffat som påverkar förtroendet och därmed inskränker på förmågan att utöva uppdraget är det rimligt att man kan ta ”timeout” tills frågan är klarlagd, och under den tiden ha ersättning. Men det får givetvis inte vara hur länge som helst, utan vara under en viss utredningstid, säger Tomas Brytting.

Talman Andreas Norlén håller med om att närvaron vid voteringar inte fångar riksdagsledamöters arbete.

– En riksdagsledamots arbete är givetvis mycket mer mångfacetterat än så men när vi diskuterade vilka mått man skulle använda så var voteringen ett mått som registreras löpande och som man kan utgå ifrån. Man kan givetvis diskutera om det finns andra mått man skulle kunna använda, säger Andreas Norlén till Arbetsvärlden.

Om en person som är inröstad i egenskap av partitillhörighet bryter mot partiet så överensstämmer det inte längre med väljarnas val

Tomas Brytting menar också att riksdagsledamöternas mandat har olika styrka. Vissa riksdagsledamöter kryssas in med personröster medan andra kommer in för att partiet har satt dem i en viss ordning på sin lista.

– Det är egentligen helt olika situationer, säger Tomas Brytting.

Att vara personvald till riksdagen innebär enligt honom ett starkare personligt mandat.

– Om det är så att riksdagsledamöter däremot blivit inröstade för att de är på ett visst nummer på partiets lista och alltså inte blivit personligt inröstade så borde partiet kunna byta ut dem med nästa person på listan om de inte lever upp till partiets förväntningar. Det viktiga är att väljarnas vilja representeras så väl som möjligt, och då får man tänka på hur man på bästa sätt gör det, säger Tomas Brytting.

Enligt honom borde partierna kunna sätta stopp för politiska vildar, alltså riksdagsledamöter som lämnar sina partier, när dessa inte är personvalda.

– Om en person som är inröstad i egenskap av partitillhörighet bryter mot partiet så överensstämmer det inte längre med väljarnas val, säger Tomas Brytting.

Andreas Norlén tycker dock inte det borde ställas lägre krav på någon som blivit inkryssad.

– Alla riksdagsledamöter ska utföra sina uppdrag, säger Andreas Norlén.

Åtgärder mot vildarna

Andreas Norlén berättar att det i förslaget också finns en del som hanterar situationen med politiska vildar.

– I den här utredningen finns även med ett förslag som innebär att om man lämnar partigruppen så ska man också lämna alla uppdrag i riksdagen. Däremot påverkas inte riksdagsmandatet eftersom riksdagsledamoten är direktvald av folket, säger Andreas Norlén.

Riksdagens talman Andreas Norlén (M). Foto: Anders Löwdin/Sveriges riksdag

Är man det även om man inte blivit inkryssad?

– I det korta är svaret ja, därför det är väljarna som väljer vilka partier man röstar på och de har en uppsättning företrädare på sina valsedlar. Men man kan säga att en person som har blivit inkryssad har ett ännu starkare mandat, säger Andreas Norlén.

Men förslaget gör ingen åtskillnad mellan inkryssade kandidater och de som väljs i listordning?

– Nej.

24 feb 2021
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan