Lars Calmfors: Höjt inflationsmål kan ge rättvisa löner Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi vid IIES och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning, menar att nivån på Riksbankens inflationsmål både kan och bör ifrågasättas. Foto: TT

Lars Calmfors: Höjt inflationsmål kan ge rättvisa löner

Inflationsmålet Ett inflationsmål på två procent är inte ristat i sten. Ekonomiprofessor Lars Calmfors menar att ett högre inflationsmål skulle förbättra Riksbankens möjligheter att stimulera ekonomin och även stärka parternas möjligheter att jämna ut löneskillnader mellan olika yrkesgrupper på arbetsmarknaden.
28 jun 2022 | 06:00
+1
0
+1
1
+1
1
+1
0
+1
0
+1
0

Under lång tid det senaste årtiondet hade Riksbanken stora problem med att få upp inflationen till inflationsmålet på två procent.

Flera av världens riksbanker är överens om inflationsmålet och tvåprocentsnivån har blivit något av en internationell norm. Men Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi vid IIES och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning, menar att nivån både kan och bör ifrågasättas.

Mycket mer sofistikerat än så var det inte

– Inflationsmålet sattes egentligen utan någon djupare analys till två procent när det infördes i början av 1990-talet. Målet valdes därför att man trodde att statistiken överskattade inflationen eftersom det är svårt att ta hänsyn till kvalitetsförbättringar, men mycket mer sofistikerat än så var det inte. Nu kan man säga att det har blivit en norm som är svår att ifrågasätta, säger Lars Calmfors till Arbetsvärlden.

Riksbankens tjänstemän har också arbetat med att analysera nivån på inflationsmålet och författade år 2017 en rapport med en forskningsöversikt. Detta mot bakgrund av en internationell debatt där många riksbankstoppar upplever att det låga inflationsmålet sätter en för stor begränsning för hur lågt styrräntan kan sänkas för att stimulera ekonomin.

Rapporten kommer dock med ett förtydligande om att den inte reflekterar Riksbankens åsikter eller betyder att Riksbanken har för avsikt att förändra inflationsmålet.

Ingen konsensus i forskningen

I forskningsöversikten förespråkar en stor del av de lite äldre studierna ett lägre inflationsmål, medan nyare forskning lutar åt ett något högre inflationsmål. Något konsensus finns inte.

– Det finns en forskningslitteratur om vad som kan tänkas vara en optimal inflationstakt. Den kommer till olika slutsatser beroende på vad man gör för antaganden. I en del så kallade nykeynesianska förklaringsmodeller tar man särskilt fasta på risker med felprissättning, säger Lars Calmfors.

Detta bygger på ett antagande om att det bara är en del företag som vid en given tidpunkt kan ändra sina priser.

En fördel med högre inflation är att det blir lättare att genomföra relativlöneförändringar

– Hög inflation leder därför till att många företag ligger med fel priser i förhållande till efterfrågan och produktionskostnader. Därför kommer resurserna i ekonomin att fördelas fel mellan olika företag. Om man bara skulle se till den här effekten så skulle nollinflation vara bäst, säger Lars Calmfors.

Men, menar han, det finns många fler faktorer att ta hänsyn till. Och ett högre inflationsmål skulle exempelvis kunna göra det lättare att lyfta relativlönenivån för yrkesgrupper som många idag menar har en strukturellt för låg kompensation på arbetsmarknaden, så som kvinnodominerade vårdyrken.

– En fördel med högre inflation är att det blir lättare att genomföra relativlöneförändringar mellan olika yrkesgrupper eller branscher när det är motiverat utifrån olika förhållanden på arbetsmarknaden.

– Det är svårt att åstadkomma en relativlönesänkning för en grupp med hög arbetslöshet genom nominella lönesänkningar men enklare om den allmänna lönestegringstakten i ekonomin är högre.

Starkare räntevapen

Den största fördelen med ett lite högre inflationsmål menar Lars Calmfors är att räntenivån vid normalkonjunktur skulle ligga högre.

– Då skulle räntan ha större fallhöjd i en lågkonjunktur och risken minska för att Riksbankens styrränta ska slå i ett nedre räntegolv vid noll eller strax under och inte kunna sänkas ytterligare. Det skulle göra det lättare för Riksbanken att stimulera ekonomin i lågkonjunktur och minska faran för hög arbetslöshet i det läget.

Vilket inflationsmål skulle du välja? 

– Om jag måste välja en siffra så skulle jag lägga inflationsmålet på runt tre procent. Det är ingen stor förändring men det ger lite mer utrymme för Riksbanken att stimulera ekonomin i lågkonjunkturer  och göra lönebildningen mer flexibel, säger Lars Calmfors.

Andra debattörer har under tiden som Riksbanken haft svårt att nå upp till tvåprocentsmålet istället framfört argument om att inflationsmålet i stället borde sänkas. Vad säger du om det?

– Det är ett superdåligt argument: det gäller att reda ut vad vi tror är den bästa inflationstakten.

Är det läge att höja inflationsmålet när inflationen är hög? 

– Nej, nu är fel läge att göra det. Det är viktigt att inflationen först sjunker tillbaka igen innan man ändrar inflationsmålet, annars kommer Riksbanken att förlora trovärdigheten för att man kan hålla inflationen under kontroll, säger Lars Calmfors.

– Men jag tror att det skulle kunna vara läge om Riksbanken först får ner inflationen till runt tre procent. Som det ser ut i dagsläget dröjer det nog åtminstone till en bra bit in på 2023.

Han ser det inte heller som ett hinder att den svenska kronan skulle försvagas gentemot andra valutor med ett högre inflationsmål.

– Om vi skulle ha en procentenhets högre inflationsmål än andra länder kommer kronan i genomsnitt över tid att falla i värde mot andra valutor med en procent per år.

– Men det är småpotatis i jämförelse med de svängningar som hela tiden sker mot andra valutor i dagens värld med rörliga växelkurser. Så en liten skillnad i inflationsmål har ingen påtaglig effekt på möjligheterna att jämföra priser mellan olika länder.

Exempelvis har svenska kronan försvagats gentemot den amerikanska dollarn med över tio procent bara sedan årsskiftet, trots att både USA och Sverige har inflationsmål på två procent.

Ökar riskerna med hushållens skuldsättning om man har högre inflationsmål? 

– Nej, med högre inflationsmål kommer också de nominella inkomsterna i samhället att växa snabbare så det bör inte bli några konsekvenser för hushållens skuldkvot.

Likheter med 1980-talet

Lars Calmfors, som var aktiv under 1970- och 1980-talet då svensk inflation i genomsnitt låg på 8 procent, ser flera likheter med dagens läge.

– Både då och nu spelade utvecklingen i USA stor roll med exporterad inflation i och med en väldigt expansiv finans- och penningpolitik. 1973 slog oljekrisen till och priset på olja steg kraftigt och 1979/80 ledde kriget mellan Irak och Iran till en andra oljeprischock. Vi har en liknande situation idag med en penning- och finanspolitik som varit alldeles för expansiv i USA. Sedan har Ukrainakriget kommit med höjda priser på fossila bränslen och livsmedel. Samtidigt har vi fortsatta nedstängningar i Kina och stora globala logistikproblem, säger Lars Calmfors.

Det är som att välja mellan pest och kolera, men i det här fallet tror jag pest är bättre.

Riskerar vi att få en pris-lönespiral nu? 

– Risken finns, men den är mindre nu än den var då. Systemet med industrimärket kom till just för att förhindra att höga löneökningar skulle driva på inflationen, men om prisstegringarna förblir höga kan det bli svårt för parterna att förhindra höga löneökningar.

Hur anser du att Riksbanken bör agera i dagsläget? 

– Jag tror det klokaste är att för säkerhets skulle hellre riskera att ta i för mycket än för lite.

Riskerar det inte att utlösa en djupare ekonomisk kris? 

– Jo, det finns en risk för att ekonomin bromsas för mycket. Men jag tror det är mindre farligt än om vi tappar kontrollen över inflationen. Om det händer kan vi tvingas till ännu hårdare åtstramningar med mycket allvarligare konsekvenser längre fram, säger Lars Calmfors.

Precis det hände, menar han, i exempelvis USA och Storbritannien på 1980-talet då man inte fick ner den inflationen på något annat sätt än genom att låta arbetslösheten stiga till tvåsiffriga tal.

– Detsamma hände i Sverige under 1990-talskrisen – inflationen föll inte förrän också vår arbetslöshet steg dramatiskt.

– Jag tar hellre risken att få ett lite för lågt resursutnyttjande idag än att vi får en inflationsspiral som till slut måste hejdas med mycket lägre resursutnyttjande och mycket högre arbetslöshet. Det är som att välja mellan pest och kolera, men i det här fallet tror jag pest är bättre.

28 jun 2022 | 06:00

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev