Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
När elen kom kunde arbetarna kräva högre löner Elektrifieringen i början av 1900-talet innebar att arbetarna kunde kräva högre löner och antalet jobb med krav på enkel utbildning ökade, visar ny forskning om den svenska modellen. Arkivbild: De sista elstolparna på tåglinjen mellan Göteborg och Stockholm reses en decembernatt 1925. DN/TT.

När elen kom kunde arbetarna kräva högre löner

Forskning Teknologiska framsteg behöver varken leda till färre medelavancerade jobb eller fler strejker. Det visar ny forskning om var och varför svenska arbetare strejkade i början av förra århundradet.
Karin Bromander
28 nov 2019

– Om man tittar på hela arbetsmarknaden är det tydligt att även om vissa jobb försvann, så skapades nya i samma takt. Det blev ingen så kallad teknologisk arbetslöshet.

Kerstin Enflo, docent vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Foto: Christian Andersson/Apelöga.

Det säger Kerstin Enflo, docent i ekonomisk historia vid Lunds universitet. Hon har tillsammans med två andra forskare kartlagt alla svenska strejker i början av 1900-talet och tittat på regionala skillnader. Bland annat har de tittat på vad som hände när olika områden i Sverige fick tillgång till elektricitet, någonting som skulle kunna jämföras med dagens digitaliseringsvåg.

– Vi trodde att vi skulle se protester mot ny teknik, att arbetarna uttryckte skepsis mot nya maskiner. Men i stället var det tvärtom: När elen kom till byn kunde arbetarna ställa krav på löneökningar, deras insats krävdes ju för att maskinerna skulle snurra. Om de hade strejkat skulle det nästan ha skapat ett större avbrott i produktionen än innan.

De jobb som krävde någon nivå av enklare utbildning ökade.

I dag finns en stark teori om att de medelavancerade jobben kommer att försvinna med den teknologiska utvecklingen, säger Kerstin Enflo. Tidigare forskning har fokuserat mycket på industrin och där är det möjligt att det sett ut så. Men inte om man tittar på hela samhället.

– Jobb med allra lägst kvalificeringsgrad försvann, som pigor, drängar och körkarlar. Men de jobb som krävde någon nivå av enklare utbildning ökade.

I början av 1900-talet var Sverige ett av de länder som hade flest strejkdagar i världen. Kerstin Enflo och hennes medforskare har brutit ner de data som finns för att se var i landet strejkerna skett, vad de handlade om och hur de löste sig. Tidigare har forskare främst tittat på Sverige i sin helhet eller delat in data i industrisektorer och fack.

Socialdemokratin påverkade även regionalt

– Den svenska modellen är det många som har forskat på, men vi insåg att det fanns ett stort material över alla svenska strejker som ingen hade tittat på med statistiska metoder. Genom att titta på var geografiskt de hade ägt rum kunde vi försöka förstå den svenska modellen ur ett regionalt perspektiv.

Det finns sedan länge en hypotes om att socialdemokratins intåg gjorde att antalet strejker minskade, eftersom arbetarnas frågor då kunde tas på den politiska arenan. Genom att kartlägga valvinster och strejkdagar på regional nivå har forskarna kunnat stärka den teorin.

– Men bara om det finns en hög organisationsgrad. Hur företagen ställde sig spelade helt enkelt väldigt stor roll.

Många strejker – och kompromisser

I takt med att Socialdemokraterna fick större makt och att till slut Saltsjöbadsavtalet kom på plats minskade antalet strejker i Sverige.

– Det är lätt att glömma bort att den svenska arbetsmarknaden för hundra år sedan präglades av att det var så många strejker, men det är också viktigt att veta att det redan då också fanns en stark kompromissvilja. Många av strejkerna slutade i överenskommelser mellan parterna.

Medlare hade tidigt en viktig roll, precis som i dag.

Vi ska inte ta dagens institutioner för givna. De kommer inte från oändligheten

Hur den nya lagstiftningen kring strejkrätt kan påverka dagens situation vill Kerstin Enflo inte uttala sig om. Men hon säger att det faktum att de institutioner som växte fram under förra seklets början blev så stabila trots att de föddes ur en så pass stökig situation visar att allting mycket väl kan förändras igen.

– Vi ska inte ta dagens institutioner för givna. De kommer inte från oändligheten, förändringar kan komma snabbt.

Karin Bromander
28 nov 2019
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan