Ministern: ”Kan bli en sak som klyver samhället” Digitaliseringskommissionen tror att digitaliseringen kan leda till ökad lönepress på låglönejobben. Foto: AP

Ministern: ”Kan bli en sak som klyver samhället”

Digitaliseringen Ökade klyftor och hårdare konkurrens om låglönejobb kan bli resultatet av digitaliseringen, varnar Digitaliseringskommissionen. Peter Eriksson, digitaliseringsminister, tror inte vi förstår vidden av förändringarna vi står inför. ”Det finns en risk att vi står inför ett socialt problem,” säger han.
15 dec 2016

Sedan 2012 har Digitaliseringskommissionen arbetat med att utreda hur Sverige ska kunna vara världsledande inom IT under det man kallar för den mest samhällsomvälvande processen sedan industriella revolutionen – digitaliseringen. Gamla jobb kommer försvinna, nya kommer skapas, andra kompetenser efterfrågas. Också risker finns i utvecklingen för de länder – och personer – som inte hänger med. Arbetslöshet, ökade klyftor, lönepress.

På torsdagen presenterades slutsatserna som Digitaliseringskommissionen dragit på KTH i Stockholm.

Kommissionen menar att regeringen snabbt bör inrätta en helt ny myndighet med ansvar för att hantera digitaliseringen. Inte så konstigt då kommissionen menar att nästan allting i samhället kommer förändras – högskolan räcker helt enkelt inte till för de krav på vidareutbildning och kompetensutveckling av arbetskraften som medföljer digitaliseringen och de snabba teknikförändringarna.

Digitaliseringskommissionen skriver att de nya jobben som skapas framför allt kommer högutbildade till godo – yrken med medelhög utbildningsprofil och rutinartade arbetsuppgifter kommer ”sannolikt” i snabbast takt ersättas av automatisering och robotisering. En så kallad ”middle jobs squeeze” som leder till ökad konkurrens om låglönejobb. Kommissionen nämner att 35 – 53 procent av jobben på svensk arbetsmarknad uppskattas försvinna inom de närmaste två decennierna.

Jag tror att vi står lite grann i samma situation som när industrialiseringen kom.

Slutsatserna påminner skarpt om vad flera tongivande debattörer inom vetenskap och affärsvärlden, däribland den brittiske fysikern Stephen Hawking och Microsoft-grundaren Bill Gates, varnat för de senaste åren. En värld där medelklassens jobb äts upp av tekniken och leder till ökade samhällsklyftor.

Bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson (MP) Foto: Wiktor Nummelin / TT

Bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson (MP) Foto: Wiktor Nummelin / TT

Bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson (MP) är lyhörd för varningarna.

Står vi inför ett stort hot?

– Ja, det finns en risk att vi står inför ett socialt problem både genom att den nya tekniken ger ökade risker för monopolisering och att förmögenhetsutvecklingen blir mer och mer begränsad till ett mindre antal personer men också att kunskaper och deltagande i det nya samhället blir en sak som klyver samhället. Därför ska vi vara medvetna och försöka göra vad vi kan för att försöka motarbeta det här, säger bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson till Arbetsvärlden.

Behövs ett starkare ledarskap

Liksom Digitaliseringskommissionen efterlyser han ett starkare statligt ledarskap på området.

– Det ligger väldigt mycket i att det behövs ett tydligare ledarskap från staten. Det behöver tas av regeringen men också på myndighetsnivå för att hålla samman och leda det här arbetet. Det behöver organiseras på ett annat sätt, starkare och tydligare. Framför allt de här frågorna som handlar om analys av verkligheten och att följa upp regeringens politik, säger Peter Eriksson.

Kanske räcker inte bara en ny myndighet till: Peter Eriksson nämner ett behov av två organisationer. En av dem är en myndighet med ansvar för den offentliga sektorns digitalisering, ett arbete som leds av civilminister Ardalan Shekarabi (S).

– Det behövs två, som jag ser det, organisationer kring det där och sedan exakt hur man gör det får vi liksom fundera lite till på, säger Peter Eriksson.

Digitaliseringskommissionen anser att förlusten av jobb i digitaliseringens kölvatten, till skillnad från tidigare strukturomvandlingarna, denna gång kommer slå brett och drabba de flesta sektorer – samtidigt som fasta anställningar blir mindre vanliga och personer jobbar mer som egna företagare med tidsbegränsade anställningar. Omställningsförmåga och kunskapsspridning ses som avgörande för den framtida ekonomiska tillväxten – kontinuerlig utveckling av kunskap och kompetens, det så kallade livslånga lärandet, blir ”helt nödvändig” enligt kommissionen.

En förändring i klass med industriella revolutionen

Peter Eriksson jämför vår tidsepok med den industriella revolutionen.

– Jag tror att vi står lite grann i samma situation som när industrialiseringen kom och det upplevdes ju av väldigt många som ett stort hot att man industrialiserade hantverksprocesser och gjorde att många människor blev av med jobbet – samtidigt skapades väldigt många nya jobb och jag tror att det kan vara precis vad som händer nu i digitaliseringens tidsålder också, säger Peter Eriksson, och fortsätter:

– Och då är frågan bara: är vi med och driver den nya tekniken, och skapar saker som gör att vi får del av möjligheterna och jobben framöver eller är det någon annan som gör det och så får vi liksom bli översköljda av resultatet. Jag tror att om man ska vara med som aktör som leder den här utvecklingen och skapa de nya jobben då måste man vara väldigt aktiv och det är tror jag är en väldigt stor fördel mot att bli översköljd.

Vi har inget bra, fungerande system för att samordna det här i Sverige.

Hur ligger då Sverige till, håller vi på att bli översköljda eller leder vi utvecklingen? Peter Eriksson lutar mer mot det senare men noterar att det finns problem i den offentliga sektorn.

– Vi ligger bra till generellt, det gör vi. Men till exempel så ligger den offentliga sektorn inte i topp. Vi har tappat i den offentliga sektorn. Min bedömning är att det kanske är på det området vi behöver göra mest för att vara med i täten internationellt och se till att vi utnyttjar de möjligheter till effektivisering och livskvalitetshöjande åtgärder och ökade insatser på samhällsservice som digitaliseringen möjliggör, säger Peter Eriksson.

Varför har den offentliga sektorn halkat efter?

– Jag tror att det tyvärr hänger ihop med en sak som jag alltid har gillat mycket och det är det kommunala självstyret och myndigheternas ganska höga grad av självstyre också. Det har gjort att det är svårt att få in en ny teknik på bred front samtidigt, utan det blir lätt så att man på olika håll utvecklar nya saker i digitaliseringen men det sprids inte fullt ut – det blir öar av förändring och så startar några andra en ny process i en annan del och de här kan inte alltid prata med varandra och vi har inget bra, fungerande system för att samordna det här i Sverige, säger Peter Eriksson.

– Det är det som jag menar är det viktiga i att vi tar ett större ledarskap från statens sida.

Digitaliseringen fortskrider utan hänsyn till den enskildes vilja att låta sitt liv digitaliseras och ministern ser att utrymmet att kunna säga nej till utvecklingen krymper – och kanske redan är borta – för den som vill delta aktivt i samhället.

– Jag tror att det inte kommer dröja så väldigt länge – om det inte redan är så idag – att väljer man bort den har man inte samma möjligheter. Vi ser ju det redan på bank- och affärstjänster, säger Peter Eriksson.

Har staten ett ansvar för att medborgarna hänger med i utvecklingen?

– Jag tycker staten har både ett ansvar till att alla har möjligheter att hänga med när det gäller den här infrastrukturen, se till att den finns på plats, men också att se till att bidra till att alla har möjlighet att skapa den kunskaps- och kompetensutveckling som krävs för att vara med i det framtida samhället, säger Peter Eriksson.

Peter Eriksson tar intryck av Digitaliseringskommissionens starka betoning av just hur stor och hur historisk den pågående samhällsomvandlingen är. Det är det som han själv anger som det viktigaste han tar med sig från slutbetänkandet.

– Det är egentligen den här känslan som Digitaliseringskommissionen vill förmedla av att det här är en sådan stor förändring som vi inte fullt ut insett vidden av så vi behöver ta helt andra krafttag för att vara med, analysera och leda den här omställningen för att Sverige ska vara med i täten även i framtiden.

Tror du att det här är en utveckling som man kan vara helt beredd på eller är det oundvikligt att man blir tagen på sängen i viss mån?

– I vissa avseenden händer det nya saker som man inte är beredd på, det tror jag absolut att man måste räkna med. Men om man jobbar på att implementera nya saker mer, att utnyttja just de möjligheter som det här ger och se till att det finns en infrastruktur så att så många som möjligt är med då klarar man det nog bättre, säger Peter Eriksson.

15 dec 2016
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan