Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Ledare: Dambergs val i Ericssonkrisen Närings- och innovations­minister Mikael Damberg anländer till Ericssonfabriken i Kumla med anledning av nedskärningarna. Foto: Pavel Koubek/TT.

Ledare: Dambergs val i Ericssonkrisen

Ledare Det kommer gå bra för de Ericsson-anställda. En ny studie visar att jobben för välutbildade blir allt fler. Mikael Damberg och Ylva Johansson kan välja att bejaka utvecklingen, eller att gå baklänges mot enkla jobb.
5 okt 2016
Mikael Feldbaum

Mikael Feldbaum

Sveriges främsta expert på omställning i arbetslivet, Ola Bergström vid Handelshögskolan i Göteborg, berättar för Arbetsvärlden att han bedömer att 80 procent av de som nu får gå från Ericsson har nytt jobb inom ett halvår. 90 procent har nytt jobb inom ett år. Detta eftersom Sverige är ”världsbäst på omställning”. Det låter ju bra. Sveriges tradition av att inte rädda företag utan kunskaper och kompetensutveckling fungerar. Något att fundera på för näringsminister Mikael Damberg och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson som nu tar sig an Ericssonkrisen.

Problemet är att personer som står längre från arbetsmarknaden trycks ännu längre bak i kön när personer med färska erfarenheter från högteknologisk produktion börjar söka jobb, enligt professorn.

Ericssonkrisen berättar därmed något grundläggande om hur arbetsmarknaden fungerar. En arbetsgivare som har möjligheten att välja, kommer alltid att välja en mer högutbildad kandidat.

Men krisen berättar också något om framtiden. Med fortsatt teknikutveckling och produktivitetsutveckling blir också jobben som kräver hög utbildning fler. Välutbildade blir allt mer attraktiva.

En ny studie av den amerikanska forskaren James Bessen visar hur arbeten som använder datorer hittills alltid blivit fler, inte färre. Maskinerna tar inte de välutbildade jobben, de tar de enkla jobben, enligt Bessen. När formgivningsprogrammen kom så fick vi visserligen färre grafiker, men vi fick fler formgivare med datorer. Efterfrågan på formgivning minskade inte, utan snarare ökade. Jobb utan datorer försvann, jobb med datorer blev fler. En del skulle hävda att den här utvecklingen inte håller i sig i framtiden. Men det är spekulationer och inte baserat på empiri, enligt Bessen.

Politiker kan i detta läge välja att mota utvecklingen genom att subventionera fram låglönejobb, eller att bejaka utvecklingen och utbilda arbetskraften för de jobb som växer fram. Den utveckling som James Bessen beskriver talar tydligt för utbildningsmodellen. Den svenska modell som nu gör att Ericssonpersonalen, trots företagets kris, går en relativt ljus framtid till mötes.

 

 

5 okt 2016
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan