Migrationsforskaren: Hur kunde Magdalena Andersson vara så naiv? Statsvetarprofessorn Peo Hansen är kritisk till hur dåligt förberedda regeringen varit på den ukrainska flyktingkrisen.

Migrationsforskaren: Hur kunde Magdalena Andersson vara så naiv?

Internationellt Svenska politikers perspektiv har varit alldeles för kortsiktiga när de monterat ned beredskapen för flyktingmottagandet. Det menar Peo Hansen, professor i statsvetenskap och författare till boken "Migrationsmyten". "Politiken har fått oss att se på flyktingar som en kostnad när vi i själva verket blir mer och mer beroende av utrikesfödda för vår välfärd", säger han.
+1
2
+1
0
+1
0
+1
0
+1
1
+1
1

Genom EU:s massflyktdirektiv kan alla ukrainare som flyr den ryska invasionen stanna i Sverige i ett år utan uppehållstillstånd, med möjlig förlängning upp till tre år. Under denna tid har de rätt till skolgång och arbetstillstånd, såväl som vård och välfärd. Däremot är deras rätt till utbildning till begränsad och de har inte tillgång till svenska för invandrare.

Hur länge kommer dessa människor att bli kvar i Sverige? Om detta har ingen någon aning. Lika lite vet någon hur länge kriget i Ukraina kommer att fortgå och vad som kommer att följa på detta.

Bör förbereda för att flyktingar kommer att bli kvar

Givet detta anser Peo Hansen, professor i statsvetenskap Linköpings universitet, där han är verksam vid Institutet för migration, etnicitet och samhälle, att regeringen redan nu bör förbereda för att de flyktingar som nu kommer till Sverige kommer att bli kvar i landet under överskådlig tid.

– Den absolut bästa strategin är att planera långsiktigt. Vi vet inte när folk kommer att kunna åka tillbaka eller om de ens kommer vilja eller ha möjlighet att göra det. Därför måste vi planera för flyktingmottagandet så att det gör det möjligt för flyktingarna att så snart som möjligt komma i gång med sina liv. Vi har inte råd att chansa i det här läget.

Sedan 2015 har budskapet hela tiden pumpats ut att migrationskostnaderna är för höga.

Peo Hansen har just kommit ut med en bok om de ekonomiska diskussioner som kringgärdar flyktingmottagande – och som han menar bygger på felaktiga antaganden.

”Migrationsmyten”, som den heter, tar avstamp i flyktingsituationen 2015, och Peo Hansen säger att politiseringen av flyktingmottagande som följde på den perioden i förlängningen medfört att Sverige blev totalt tagna på sängen av den nu rådande flyktingkrisen.

– Den naiva tron på att Sverige på egen hand kan stänga sina gränser för flyktingar ledde fram till att vi raderade ut nästan hela den mottagningsorganisation som vi byggde upp i samband med 2015. Nu hör man röster i media som säger att vi borde återanställa personal vid till exempelvis Migrationsverket som var med den gången, eftersom deras erfarenhet behövs, men sedan 2015 har budskapet hela tiden pumpats ut att migrationskostnaderna är för höga och därför har vi gjort oss av med just den typen av kompetens som vi behöver i dag.

Peo Hansen säger att svenska politiker har en tendens att själva ta åt sig äran för att ha minskat svenska flyktingmottagandet när denna sak i mångt och mycket är beroende av att EU betalar Turkiet enorma summor för att stoppa asylsökande från att ta sig över gränsen till unionen. När nu en sådan barriär saknas och flyktingar kommer från ett europeiskt land saknar Sverige möjligheterna att stoppa de flyende från att komma in i landet.

– Den politiska dynamiken har spelat oss ett spratt. Ledande politiker har bedyrat att vi aldrig på nytt ska hamna i samma situation som 2015, inklusive Magdalena Andersson, som till att börja med var tydlig med att andra länder än Sverige skulle ta emot ukrainska flyktingar. Men hur kan man vara så naiv att man tror det? Varför har det varit så viktigt att inte ha någon beredskap givet oron i världen? Någon borde fråga henne det.

Ledde inte till ekonomiska problem

I sin bok visar Peo Hansen att tvärtemot vad många föreställer sig så ledde flyktingmottagandet 2015 inte till ekonomiska problem för Sverige. Snarare fanns det en önskan i många kommuner om att det skulle komma flyktingar dit. Hade det inte varit för migranter så menar han att Sverige liksom många andra europeiska länder hade gått på knäna.

– I hela EU, och i synnerhet i Sverige, kan man se att utrikesfödda är överrepresenterade inom så kallade samhällsviktiga positioner. Så vi har det svart på vitt att de människor som kommit hit varit väldigt viktiga för vårt samhälle, inte minst inom välfärden. Det råder en enorm arbetskraftsbrist i Sverige och de senaste åren har de flesta jobb gått till de utrikesfödda, säger han och fortsätter:

– Politiken har fått oss att se på flyktingar som en kostnad när vi i själva verket blir mer och mer beroende av utrikesfödda för vår välfärd. Socialdemokraterna är till exempel medvetna om detta, de skriver om det i rapporter, men det är inget man talar öppet om.

Vi kanske inte skulle ha dragit ner på Migrationsverkets resurser.

Om något anser Peo Hansen att den svenska yrvakenheten vad gäller det ukrainska flyktingmottagandet fungerar som ännu en påminnelse om att det starka samhället har rullats tillbaka. Av det skälet, anser han, reagerar vi långsamt på krissituationer som vi borde ha förutsett.

– Vi har precis gått igenom covidpandemin, den visade oss att vi inte borda ha skurit bort stora delar av välfärden. Den ryska invasionen visar att vi kanske inte skulle ha monterat ner stora delar av civilförsvaret. Flyktingkrisen visar att vi kanske inte skulle ha dragit ner på Migrationsverkets resurser. När betänker allt detta framstår det nästan som att det inte alltid är en jättebra idé att skära ner på våra gemensamma resurser, säger Peo Hansen.

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Hämtar fler artiklar