Omställning och livslångt lärande stod i fokus när Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning, deltog på TCO:s konferens i Stockholm på torsdagen förra veckan.
Men Sverige behöver också locka fler att utbilda sig inom stora bristyrken, däribland lärare och sjuksköterskor, enligt ministern.
– Där är det så att vi har tillfört fler platser på högskolor och universitet. Men det här är ju ett arbete som vi måste ta oss an gemensamt, för det handlar dels om att fler måste välja de här utbildningarna men också att högskolor och universitet blir bättre på att locka in fler som faktiskt väljer högre utbildning, säger hon till Arbetsvärlden.
Har regeringen något mål för hur stor andel av en årskull som ska plugga på högskolan?
– I januariavtalet har vi inte satt upp något sådant mål. Däremot har vi sagt att vi ska fortsätta utbyggnaden av Kunskapslyftet, och det är egentligen allt ifrån gymnasienivå, yrkesvux, yrkeshögskolor till högskola eller universitet. Och att utbildningen ska vara tillgänglig i hela landet. Vi socialdemokrater har ju precis haft partikongress och där sade vi att vi vill kunna tillföra nya platser till yrkeshögskolor och högskolor med 30 000 nya platser till 2025. Men det är vi socialdemokrater som har sagt det, säger Matilda Ernkrans.
Hon betonar att hon som socialdemokrat vill se en stor flexibilitet i utbildningssystemet som gör det enkelt att gå från yrkeshögskola till högskola, eller tvärtom.
– Är det så att du har en högre utbildning från en högskola eller ett universitet men senare i livet vill lägga till något som finns på en yrkeshögskola, då ska du kunna ta den möjligheten. Precis som att om du har läst på YH så ska du kunna läsa på högskola. Det handlar om att individen ska ha olika vägar framåt.
Vad tycker du om förslag att avskriva CSN-skulder?
– Inom januariavtalet, som är det som vi bygger vår regeringsmöjlighet på, så är inte det någonting som vi hittills valt att prioritera. Där är det tydligare att vi vill jobba med vad du kan få för ekonomiska möjligheter när du studerar, alltså att studiemedlet ska göras bättre för studier högre upp i åldrarna. Här och nu när du studerar ska du få bättre villkor. Det är vårt fokus, säger Matilda Ernkrans.
Vad menas med bättre villkor?
– Vi måste titta på det gemensamt men det kan exempelvis vara att vi tittar på åldersgränser, hur långt upp i åldrarna du kan ta studiemedel. Men det kan också handla om antal veckor som du får studera med studiemedel, säger Matilda Ernkrans.
I dag kan du ju bara ta studiemedel på 50 procent, 75 procent eller 100 procent
Framtida reformer skulle också kunna justera omfattningen för studiemedel.
– I dag kan du ju bara ta studiemedel på 50 procent, 75 procent eller 100 procent. Du kanske vill ta studiemedel på en mindre del, säger Matilda Ernkrans, som också lyfter att det behövs ett utbildningsutbud med fler kortare kurser.
Matilda Ernkrans (S) på TCO:s konferens.
Under sitt tal på TCO:s omställningskonferens nämner Matilda Ernkrans att kvinnor är överrepresenterade bland studentpopulationen på svenska högskolor, men att bara omkring en av fyra professorer är kvinnor.
Hur fria ska högskolor vara att styra över tjänstetillsättningar – behövs kvotering?
– Vi vill bygga på en mer tillitsbaserad styrning och det gäller också för våra universitet och högskolor. Jag känner mig väldigt tilltalad av att man styr på mål och resultat, men då måste man också anamma det, säger Matilda Ernkrans.
Hon tycker att skattebetalarna som finansierar högskolorna har rätt att ställa krav.
Den fria forskningen är extremt viktig
– Vi lägger in omkring 70 miljarder av våra gemensamma resurser i dem, så då ska vi kunna ställa krav på att man är starkare i kompetensförsörjningen och att man klarar av sin jämställdhet och annat. Jag tycker det finns en bra grund för en mer tillitsbaserad styrning där, säger Matilda Ernkrans.
Finns det en risk att målstyrning kan inkräkta på den akademiska friheten och högskolornas konkurrenskraft?
– Det här är naturligtvis en balansgång som man måste vara väldigt uppmärksam på. Men jag vill vara väldigt tydlig med att den fria forskningen är extremt viktig och till och med lagfäst i Sverige, så vi står verkligen upp för den fria forskningen och vi står verkligen upp för den fria akademin. Det får det inte råda något tvivel om. Men i detta vill också högskolorna själva ha en bra relation med det omgivande samhället, bidra till kompetensförsörjningen och bli bättre på jämställdhet, säger Matilda Ernkrans.
Hur ska Sverige klara AI?
En högaktuell fråga är hur Sverige ska kunna konkurrera med kompetens inom AI.
– Jag ska inte föregå framtida avvägningar om detta när det gäller pengar och så, men jag kan bara konstatera att det finns en stor potential både i det som är mer traditionell industri men också i stora delar av välfärden, där man kan använda artificiell intelligens för att göra uppgifter som är lite mer automatiserade. Så att man som person och människa får lite mer utrymme att jobba förebyggande eller nära de som, exempelvis inom socialtjänsten, verkligen behöver den mänskliga kontakten, säger Matilda Ernkrans.
Kan Sverige använda sig av sin utbyggda offentliga sektor för att snabbare få fram tillämpningar inom AI?
– Jag ska inte föregå utvecklingen, men om vi ska klara av kompetensförsörjningen så finns det många stora yrkesgrupper inom offentlig verksamhet som jag tror man behöver fortbilda med till exempel AI-kompetens. Du har inte med dig all den kompetensen från universiteten i dag ens om du är nyutbildad.
Över ingången till aulan i Universitetshuset i Uppsala står ett omdiskuterat citat från juristen Thomas Thorild som lyder: ”Tänka fritt är stort men tänka rätt är större.” Men vad tycker högskoleministern?
– Jag skulle nog ändå vilja säga tänka fritt. Dessutom tycker jag att jag har stöd i att säga det för vi vet att det är när man får tänka fritt, när man får vara kreativ, när vi har en riktigt stark grundforskning och nyfikenhetsdriven forskning, det är oftast där som man har hittat de mest spännande nya innovationerna och uppfinningarna. Jag känner nog rätt starkt för att tänka fritt. Jag tror att det kan bli att tänka rätt också, säger Matilda Ernkrans.
Jämställd naturkunskap?
För att få fler kvinnor att välja typiskt manliga högskoleutbildningar, och vice versa, menar Matilda Ernkrans att man måste börja tidigt.
– Det är någonting vi behöver jobba med i hela livet och hela skolsystemet. Det finns till och med forskning från Linköpings universitet när det gäller naturkunskap och teknik som visar att flickor och pojkar är precis lika intresserade av ämnena när man börjar i skolan. Men sedan händer någonting som gör att det i slutet av skoltiden mest är pojkar som är intresserade av naturkunskap och teknik, säger Matilda Ernkrans.
Det är ämnen som kan vara kosmetika, astronomi, miljökunskap
Någonting som väcker frågor om hur vi i Sverige undervisar i naturkunskap och teknik. Matilda Ernkrans påpekar att de här ämnena har en otrolig bredd, vilket möjligen bättre skulle kunna reflekteras i undervisningen.
– Det är ämnen som kan vara kosmetika, astronomi, miljökunskap. Och om man lägger det på den bogen så kanske det håller kvar intresset för naturkunskap och teknik på ett sätt, säger Matilda Ernkrans.
Samtidigt ser hon det som problematiskt att en betydligt lägre andel män väljer att läsa på högskola. Könsfördelningen för högskolestudier är i snitt ungefär 60/40.
– Vi kan dessutom se att det ofta är unga män som kommer från mindre tätorter eller glesbygdsområden som stannar kvar medan tjejerna flyttar från orten och läser högre utbildning. Då blir det dels ett problem för sammansättningen på högskolor och universitet men det kan också ge spänningar mellan stad och land. Där unga män blir mer i händerna på små orters begränsade arbetsmarknader, säger Matilda Ernkrans.
Vill satsa på distans
För att råda bot på det är hon en stark förespråkare av distansutbildningar, gärna i kombination med lärcenter runt om i landet.
– Distansutbildning och att vi ska tillgängliggöra högre utbildning i hela landet, det är inskrivet i januariavtalet. För mig känns det väldigt nära till hands att tolka att det också betyder att vi behöver ha ett engagemang i lärcentra, inte minst för att vi vet att distansutbildningar och möjligheterna att slutföra dem är högre om man också har dem knutna till ett lärcentra, säger Matilda Ernkrans.
Hur mycket ska högskolorna serva näringslivet, hur ska balansen se ut?
– I grunden så är det högskolor och universitet som bestämmer sitt utbildningsutbud, och det handlar om vad studenterna faktiskt söker för utbildningar. Men när vi ser hur pass många olika bristyrken vi har – och då pratar vi om stora yrkesgrupper som lärare och sjuksköterskor – då måste vi faktiskt också fortsätta jobba med att våra högskolor och universitet svarar upp bättre mot både det som är näringslivets behov, men också behoven i offentlig sektor, säger Matilda Ernkrans.
När hon besöker högskolor runt om i landet får hon intrycket att lärosätena är måna om samverkan.
– Jag uppfattar också att många av våra högskolor och universitet jobbar med den här samverkan i olika mått för att man tycker att det blir bättre utbildningar av det och man får en starkare roll som högskola och universitet i regionen, och det vill man ha, säger Matilda Ernkrans.
Rättelse: Matilda Ernkrans gav ett exempel på astronomi som ett möjligt inslag i naturkunskap.