Högskolornas ansvar för det livslånga lärandet skrivs in i högskolelagen. Samtidigt ska vikten av de prestationsbaserade anslagen som väger tungt i dag, bli mindre. På det sättet hoppas Styr- och resursutredningen, Strut, att utbildningar för yrkesverksamma ska bli mindre ekonomiskt ofördelaktiga för lärosätena.
– Vi har varit väldigt starkt pådrivande att utredningen skulle komma till stånd, och vikten av att lyfta upp yrkesverksamma. Därför är jag väldigt glad åt att vårt arbete har lett till ett resultat – att man förtydligar i lagen att det ingår i högskolans uppdrag, både på grundnivån och avancerad nivå.
Det säger TCO:s ordförande Eva Nordmark om att utredningen nu föreslår att skriva in i högskolelagen om lärosätenas ansvar för yrkesverksammas kompetensutveckling och vidareutbildning.
Jag tror inte att de förslag som utredningen lägger om större frihet för lärosätena är tillräckliga
– Däremot kommer vi att jobba vidare med hur resurserna ska tilldelas. Jag tror inte att de förslag som utredningen lägger om större frihet för lärosätena är tillräckliga för att få till stånd den förändring som är nödvändig.
Vill ha tillitsbaserad styrning
Pam Fredman, regeringens särskilda utredare av styrningen för statliga lärosäten.
Foto: Thomas Johansson/TT
Den särskilda utredaren Pam Fredman har själv arbetat länge för att utredningen skulle komma till stånd, både som tidigare rektor i för Göteborgs universitet och som ordförande för Sveriges universitets- och högskoleförbund fram till 2014.
Slutbetänkandet som presenterades på fredagen bygger bland annat på att öka den tillitsbaserade styrningen av högskolan. Regering och riksdag ska besluta om övergripande mål, medan lärosätena får stor frihet i att bestämma hur målen nås och hur resurserna används.
Minska prestationsbaserade anslag
Utredaren vill också minska den prestationsbaserade delen av lärosätenas resurstilldelning, där genomströmningen i utbildningarna påverkar anslagen.
Det är viktigt att man har god planeringsbas, förklarade Pam Fredman vid presentationen. Ämnesbaserade anslag tas också bort, för att det komplicerar mer än det tillför.
Enligt slutbetänkandet skulle en förändring där ge större möjlighet för lärosätena att forma utbildningen också utifrån yrkesverksammas behov, eftersom genomströmningen ofta är lägre på enstaka kurser och distansutbildningar.
Risk för politisk styrning
En ständig läroprocess skapas genom övergripande långtidsplaner som konkretiseras mer i en utbildnings- och forskningsproposition varje mandatperiod, och som ersätter forskningspropositionen som nu kommer vart fjärde år. Den ska sedan ligga till grund för en dialog mellan regeringen och varje högskola, och ska göra det lättare att använda varje högskolas styrkor och öka samverkan mellan olika högskolor.
Det här är något som TCO vill titta närmare på.
– Dialogmodellen är intressant. Men samtidigt finns risker för mer politisk styrning av varje lärosäte, och då riskerar man att få motsatsen till en tillitsbaserad styrning, varnar Eva Nordmark.