Tusentals personer som är företagare kan vara felklassificerade. Många har så stora likheter med arbetstagare att de sannolikt skulle anses vara det om deras fall prövades i domstol. Det visar en ny enkätundersökning som SCB gjort på uppdrag av TCO.
– Det finns en bild av att företagaren är självständig, fri, har flera olika kunder och kan lägga över arbete på andra. Nu kan vi visa att den bilden inte stämmer helt, det har vi inte kunnat mäta tidigare, säger Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO.
Exempelvis uppgav sex av tio företagare att de i stor eller ganska stor utsträckning samarbetar med uppdragsgivarens egen personal och något färre sa att uppdragsgivaren i stor eller ganska stor utsträckning bestämmer hur arbetet ska utföras. Sju av tio företagare förväntas utföra hela eller det mesta av arbetet själv. Och en tredjedel hade haft tre eller färre uppdragsgivare de senaste sex månaderna. Alla dessa är inte felklassade, men de som är det går miste om till exempel kollektivavtalade försäkringar och pension.
– Generellt behöver socialförsäkringen fungera bättre för företagare, likaså a-kassan där frågan utreds just nu. Hur gruppen företagare ser ut, karaktären på deras arbete som vi nu har kunnat belägga, ger bra argument för hur man kan anpassa a-kassan. Samtidigt blir tjänstepensionen och andra kollektivavtalade försäkringar allt viktigare. Företagare behöver själva teckna sådana försäkringar, säger Samuel Engblom.
Sedan finns det en grupp som är ofrivilligt felklassade. Det finns ett flertal rättsfall inom mediesektorn där arbetsgivaren inte velat tillsvidareanställa och istället erbjudit arbete på frilansbasis.
– Det kan vara att kringgå arbetsrätten. Men samtidigt kan individen tveka att driva sin sak då de kan uppfatta att det skulle göra det svårare att få nästa uppdrag.
Tre dimensioner för relationen mellan företagare och deras uppdragsgivare. Figur ur TCO:s rapport.
På detta område krävs fackligt arbete men också att Arbetsmiljöverket exempelvis kontrollerar att förhållandena är riktiga. Men man bör även se över f-skattesedeln, anser Samuel Engblom. Att bli godkänd för f-skatt skapar stark presumtion för att personen är företagare, både hos individen och omgivningen.
– Det bör vara lätt att få f-skattesedel, men den är så viktig informellt att det har blivit definitionen på företagare. Så är det inte tänkt, den ska bara avgöra vem som ska betala skatter och avgifter. Vi behöver ett sätt att minska de negativa konsekvenserna av f-skattesedeln, arbetsgivare ska inte kunna använda den för att arbetsgivare kringgå arbetsrätten, säger Samuel Engblom.
Eftersom det är första gången denna typ av mätning görs är det svårt att bedöma om det är en trend på arbetsmarknaden. Men skulle det visa sig att andelen företagare som egentligen borde klassas som arbetstagare ökar behöver systemen anpassas efter arbetsmarknaden.
– I vissa länder är det billigare att anlita entreprenörer än att anställa, vilket lett till att andelen företagare ökar. Skulle vi se en sådan utveckling handlar det inte om att människor är entreprenöriella eller har en vilja att vara friare, utan om att arbetsgivare vill ha den billigaste lösningen. Det vore inte en bra utveckling, säger Samuel Engblom.