Riksrevisionen släpper en ny rapport där de sammanfattar 12 år av skattesänkningar 2011-2023. 100 miljarder per år har skatterna sänkts under de här åren som följde på åren med de riktigt stora skattesänkningarna, jobbskatteavdragen 2006-2010.
Men vad fan fick vi för skattesänkningarna, för att parafrasera Svenskt näringslivs tidigare ordförande Leif Östling. Enligt Finansdepartementets datamodell har sänkningarna lett till att ytterligare 20 000 personer fått heltidsjobb. Något som fått arbetsmarknadsministern att jubla på Twitter.
”De tre senaste jobbskatteavdragen har gjort att 20 000 fler samhällsbyggare kommit i arbete, enligt en ny rapport från Riksrevisionen. För varje arbetad timme tickar resurser in till allt som är vårt. Till skolan och sjukvården. Alla tjänar på att det lönar sig mer att arbeta.”
De tre senaste jobbskatteavdragen har gjort att 20 000 fler samhällsbyggare kommit i arbete, enligt en ny rapport från Riksrevisionen. För varje arbetad timme tickar resurser in till allt som är vårt. Till skolan och sjukvården. Alla tjänar på att det lönar sig mer att arbeta.
— Johan Pehrson (@JohanPehrson) May 30, 2023
De resurser som ”tickar in” beräknar Riksrevisionen till 10 miljarder.
Och då är de siffrorna ytterst osäkra. Riksrevisionen kör samma simuleringsmodell som Finansdepartementet: FASIT. Modellen förutspår att om skillnaden mellan de som inte jobbar och de som jobbar ökar, så kommer fler att jobba. Stämmer detta med verkligheten?
Riksrevisionen menar att det finns empiriska studier som tyder på det. Men det går inte att dra några slutsatser om Sverige skriver man, eftersom det saknas jämförelsegrupp här som legat kvar på den gamla skattenivån.
Det är inte heller så att länder med sämre socialförsäkringssystem har högre sysselsättning.
Här kan tilläggas att alla skattesänkningar inte heller haft som syfte att öka sysselsättningen. En del har också gått till pensionärer och socialförsäkringstagare. Och mest varit en ersättning för att pension och ersättningsnivåer inte hängt med i löntagarnas utveckling.
Kontentan blir att mellan 90 och 100 miljarder kronor per år helt enkelt flyttat från offentlig konsumtion till privat sådan.
100 miljarder i offentlig konsumtion räcker till att anställa ungefär 140 000 sjuksköterskor.
Eller 194 000 fritidsledare.
Eller 152 000 lärare.
100 miljarder i privat konsumtion går till största delen (en fjärdedel) till bostäder.
Det vill säga pengarna, cirka 25 miljarder per år, har bidragit till höjda bostadspriser, större lån och högre ränteutgifter. Därefter är de största utgiftsområdena transporter och livsmedel. Vi har alltså sannolikt rest mer och ätit godare mat.
12 feta år för bankerna, resebranschen och livsmedelsbranschen alltså.
12 magrare år för offentlig sektor, eller ”allt som är vårt, skolan och sjukvården”, för att använda arbetsmarknadsministerns ord.