Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Två bilder som förklarar varför kommunerna är chanslösa mot segregationen Nyköpings kommunpolitiker försökte bekämpa skolsegregationen men gick bet. Foto Henrik Montgomery/TT

Ledare Två bilder som förklarar varför kommunerna är chanslösa mot segregationen

Skolan Gör om mig! utropade Nyköpings kommun, gjorde allt rätt, och slog samman fyra högstadieskolor till en. Men före- och efterbilderna blev inte som kommunledningen hade tänkt sig. En ny rapport från Arena Idé visar att segregationen ökade istället för att minska.
12 nov 2018

”Bra betyg för nya jätteskolan”, rubriksatte Arbetet. ”Fyra högstadier blev ett för alla – bröt segregationen” utropade Dagens Samhälle. ”Nyköpings skolmodell får pris för jämlikhet”, konstaterade SVT.

Hyllningarna var många när Nyköping år 2014 slog samman sina fyra högstadieskolor till en enda för att minska segregationen. Även i huvudstaden talades det om att bygga stora innerstadsgymnasier och stänga mindre gymnasier i socialt utsatta förorter. Malmö och Örebro följde efter och lade ner skolor i utsatta stadsdelar.

Före sammanslagningen hade särskilt Långbergsskolan i Nyköping många elever med föräldrar med kort utbildningsbakgrund och/eller födda utomlands. Eleverna med svenskfödda och välutbildade föräldrar hade lämnat de kommunala skolorna för Vittra och Kunskapsskolan.

Men kritiken mot Nyköpingsmodellen kom snabbt. 2017 rapporterade SVT om betyg under rikssnittet och Lärarförbundet kritiserade hög personalomsättning.

En ny rapport från tankesmedjan Arena Idé visar i två bilder hur omöjlig Nyköpingsmodellen är som ett sätt att i grunden komma åt skolsegregationen.

År 2012, innan modellen sjösattes, hade Nyköping två kommunala ”negativt” segregerade skolor och två kommunala svagt ”positivt” segregerade eller ickesegregerade skolor. Om man slog ihop dem borde man ju få en ickesegregerad skola, med jämn fördelning av barn till välutbildade och svenskfödda.

Vad hände?

Före

 

FÖRE. Nyköping hade två kommunala negativt segregerade skolor och fyra måttligt segregerade skolor (varav två privata och två kommunala) 2011/2012. Källa: Arena Idé

 

Efter

EFTER. Läsåret 2015/2016 hade kommunen istället en negativt segregerad kommunal skola. Fyra privata skolor var nu kraftigt positivt segregerade. Källa: Arena Idé.

Fram till 2015 hann två nya friskolor etableras. Vips, så var den enda kommunala jätteskolan svagt negativt segregerad, medan de nu fyra privata skolorna samtliga blev kraftigt positivt segregerade. Föräldrar med svensk och/eller välutbildad bakgrund flyttade helt enkelt sina barn. Antalet elever i högstadiefriskolorna gick från 621 stycken till 1022.

Den kraftigt negativa segregationen på Långbergsskolan upphörde visserligen. Men samtidigt ökade alltså segregationen i hela kommunens högstadier.

På torsdag håller Skolverket konferens om skolsegregationen. Kommuner, skolchefer och rektorer ska träffa forskare och Skolverkets generaldirektör. De ska tala, inte om hur segregationen ska minska, utan om hur de ”negativa effekterna av segregationen” ska minska.

Slutsatsen från Arena Idés rapport är nämligen tydlig: Dagens system gör kommunerna chanslösa mot skolsegregationen.

12 nov 2018
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.