SBB var kommunernas trollerilåda Samhällsbyggarna, men vilket samhälle? Foto Anders Wiklund / TT
Ledare

SBB var kommunernas trollerilåda

Den typ av lösningar som SBB erbjuder är till för utvecklingsländer, inte för svenska regioner och kommuner, skriver Mikael Feldbaum.
31 maj 2023 | 16:14
+1
1
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
2

När Härnösand sålde sina fastigheter till SBB ville man komma till rätta med sin ekonomi, sänka sina lån. Man gjorde det för barnens skull och det var en framtidssatsning.

Sen började problemen. SBB ville inte renovera toaletterna på skolan. Det fick kommunen göra själv – och på så sätt höja värdet på SBB:s fastighet.

Känns problemen igen? På Nya Karolinska kostade en dörr 1,2 miljoner kronor att byta ut. Arlanda Express (som för tillfället står stilla på grund av urspårning) är samhällsekonomiskt underutnyttjad på grund av för höga biljettpriser (på grund av nära nog monopol).

”Jag tror inte att det finns någon som idag hävdar att det här var ett bra beslut”, kommenterar P4 Västernorrlands reporter Härnösandspolitikernas inställning idag.

Företag tar dyrare lån

Trots dessa misslyckanden verkar svenska politiker fortfarande leva i förhoppningen att det någon gång ska visa sig effektivare att privata bolag tar lån till hög ränta, än att kommuner och staten tar lån till låg ränta. För att bygga eller förvalta infrastruktur.

Det är naturligtvis en ekvation som inte går ihop.

Jag praktiserade en gång på den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Där fick jag till uppgift att göra research på public private partnerships jorden runt. Jag kunde konstatera att det här var ett lockande erbjudande för fattiga länder utan fungerande skatteuppbörd och därför motvilliga långivare.

En lösning för fattiga länder

Plötsligt kom ett (ofta västerländskt) privat företag in med ett stort kapital i ryggen och byggde upp infrastruktur som staten sen kunde köpa på löpande räkning. Det kunde till exempel röra vattenförsörjning eller sophantering. Men ofta slutade det med svårigheter att komma överens om detaljerna i avtalen och folkliga protester tog vid.

Att ett rikt land med stat och kommuner med hög kreditvärdighet skulle få för sig att använda den här lösningen, som möjligen har en poäng i ”failed states”, är helt enkelt hål i huvudet.

Baksmällan kom

Jag är inte kommun- eller regionpolitiker men jag misstänker att det är lockande att ha en snygg balansräkning och slippa oron att få en tråkigare bokstavskombination av kreditvärderingsbolagen.

Utan att behöva höja skatten vilket i sin tur är förenat med omvalsproblem, attraktivitetsproblem och eventuell Robin Hood-problematik. Det är säkert ingen enkel uppgift att sköta en kommun eller region.

Men kommunpolitiker som försöker krångla sig ur ansvaret för skattebetalarnas pengar med den här typen av ekonomisk trollerilåda, gör inte sitt jobb.

Tyvärr verkar det sluta likadant varje gång och konstigt vore det annars. Först känns det skönt att någon annan betalar. Sen kommer baksmällan.

31 maj 2023 | 16:14
Om skribenten
Chefredaktör

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev