”Vi ska jaga och besegra gängen” sa Ulf Kristersson i sitt tal till nationen. Med accelerationen av skjutningarna och de döda som följer i gängkriminalitetens spår, ställer vi oss alla allt mer uppgivet frågan hur det ska gå till. Men borde vi inte börja med att kolla på vad som bygger upp gängen? Det vill säga pengarna.
Polisen bedömer att drogförsäljningen drar in två miljarder per år. Men bedrägeribrotten drar in nära sex miljarder per år. Till det kommer en dränering av offentliga medel på uppemot 7 miljarder per år av vilket en stor del kan gå till gängen.
Det är alltså bedrägerier mot privatpersoner och skattebetalare som får hjulen att snurra för droghandlarna.
Det är inget framgångsrecept att ytterligare hyvla statsförvaltningen, som regeringen utlovar i sin budget.
I det perspektivet är Svenska Dagbladets avslöjande att Spotify kan vara med och tvätta gängkriminellas pengar en viktig pusselbit som borde få större uppmärksamhet. Vad har hänt sedan avslöjandet? Bankerna är en annan viktig aktör för att stoppa bedrägerierna. Äldre ska inte luras att föra över stora summor till bedragare utan att svenska banker reagerar, vilket sker idag.
Pengarna försvann kvickt utomlands
Myndigheternas system för företagsstöd är ytterligare en svag länk. Arbetsvärldens granskning visar ett fall när kriminella upplägg lurade Försäkringskassan och Kulturrådet på mångmiljonbelopp. Entreprenörerna med kopplingar till kriminella bolag, låtsades att de skulle arrangera en kulturfestival. Bidragspengarna försvann kvickt utomlands.
Lärdomen som jag drog av den granskningen var att tjänstemännen på myndigheter måste få tid och stöd att följa sina rutiner till punkt och pricka. Det talas ofta om ökat informationsutbyte. Men ofta finns redan bra regler på plats. Men stress och bristande rutiner kan skapa kryphål. Ur det perspektivet är det inget framgångsrecept att ytterligare hyvla statsförvaltningen, som regeringen utlovat i sin budget.
Skenanställningar och konkurser
Sverige borde också öka sin förmåga att hantera ekobrott. Idag används företag som fasader för att både tvätta pengar och begå bedrägerier med till exempel falska fakturor. Man lurar myndigheter på pengar genom till exempel skenanställningar med bidrag. Företag går i konkurs och innan kronofogden hinner agera så är pengarna utomlands. Trögheten i brottsbekämpningen är häpnadsväckande.
Till detta kommer kriminaliteten och utsugandet inom hemtjänsten, och arbetslivskriminaliteten i byggsektorn och restaurangbranschen.
Även om kriminaliteten just nu känns oövervinnerlig, så finns i den här bredare bilden en strimma hopp. De svenska droghandlarna krigar ju därför att många små uppstickare konkurrerar med varandra. I många andra länder är gängen större, mäktigare och med fler ingångar till myndigheter och politik. I Sverige har vi en möjlighet att agera innan vi når den graden av korruption. Men då måste vi hålla ögonen på den större bilden. Droggängen får sin huvudsakliga finansiering från och gömmer sig bakom en fasad av respektabla företag.