Invandrare fortsätter rädda svensk arbetsmarknad Utrikesfödda står för en stor del av tillskottet på svensk arbetsmarknad. Foto: TT
Ledare

Invandrare fortsätter rädda svensk arbetsmarknad

Sysselsättning De senaste åren har utrikesfödda fyllt på svensk arbetsmarknad. Idag arbetar en större andel utrikesfödda i Sverige än den andel som jobbar i hela Italien.
14 apr 2023 | 07:00
+1
31
+1
7
+1
0
+1
1
+1
2
+1
8

Svensk arbetsmarknad har länge plågats av en skriande brist på arbetskraft med rätt utbildning. Både SKR och arbetsgivarna i privat sektor spottar ur sig rapporter om hur många hundratusentals som behövs till vård och näringsliv.

Kompetensbristen toppar i SCB:s undersökningar. Dessutom minskar andelen i befolkningen som är 20-64 år. Allt färre ska jobba för allt fler.

Om vi kollar på vad som hänt på arbetsmarknaden de senaste åren så kan vi konstatera en sak: Invandringen har räddat oss.

Nu går vi visserligen in i en lågkonjunktur där arbetslösheten förväntas öka. Men så fort vi är tillbaka lär kompetensbristen nå nya rekordhöjder.

Men allt är faktiskt inte kris och katastrof. Om vi kollar på vad som hänt på arbetsmarknaden de senaste åren så kan vi konstatera en sak: Invandringen har räddat oss.

Och prognosen är att de som kom åren innan vi stramade åt invandringen kommer att fortsätta räddningen några år till.

Invandrarna har ”rätt ” ålder

Hurdå? Jo, invandrarna har haft ”rätt” ålder. Medan de inrikes födda fortsätter att bli allt äldre, så har de utrikesfödda fyllt på arbetsmarknaden. Från 2005 har hela 600 000 utrikesfödda kommit i sysselsättning. Jämfört med 100 000 inrikesfödda (SCB).

I takt med att konjunkturen har varit god så är det invandrare som stått för tillskottet på arbetsmarknaden. Och faktum är att de kommer fortsätta göra det. Hela åttio procent av tillskottet av människor i arbetsför ålder är invandrare. Och så kommer det fortsätta fram till 2035 (SCB).

Tack var den invandring som Sverige haft klarar vi andelen arbetande kontra andelen icke-arbetande hyfsat. Lägg till att vi jobbar allt högre upp i åldrarna och andelen arbetande kontra andelen icke-arbetande kommer faktiskt att utvecklas positivt framöver.

Nyhetsbrev

Tvärtemot om man endast kollar på åldrarna 20-64 år kontra resten av befolkningen.

Alternativet är att kvinnor stannar hemma

Men hur kan det vara så här? Arbetslösheten är ju mycket högre bland utrikesfödda? Visserligen är gapet stort mellan utrikes- och inrikesfödda. Samtidigt jobbar inrikesfödda i Sverige på en extremt hög nivå internationellt sett. Det gäller även för utrikesfödda.

En större andel utrikesfödda jobbar till exempel i Sverige än vad befolkningen i Italien gör som helhet . Så hade utmaningen vara att sluta gapet mellan utrikes- och inrikesfödda – som det ibland låter som i debatten, ja då kunde vi gå Grekland eller Italiens väg: kvinnorna kan stanna hemma så är problemet löst.

Självklart är utmaningen inte att sluta gapet utan att få fler, både utrikes- och inrikesfödda, i arbete. Och där är Sverige redan snudd på EU-mästare med våra höga sysselsättningstal.

Tiden för att bli etablerad sjunker

Under åren när ekonomin tuffat på bra, så har därmed etableringstiden för invandrare i Sverige sänkts dramatiskt. Det brukade ta 7-9 år för hälften av de invandrade att få sysselsättning. Idag tar det fyra år.

Som jämförelse tar det 28 år innan tre fjärdedelar av de inrikesfödda är sysselsatta.

Invandrare kommer att fortsätta fylla på svensk arbetsmarknad ett tag till. Det här är siffror som varenda kommunpolitiker, som jobbar med demografi, förstår. Insikten verkar dock inte helt ha spritt sig till riksplanet. Men kanske vänder debatten redan i nästa högkonjunktur. Det vore inte en dag för tidigt.

De flesta siffrorna i den här ledaren är från SCB och framplockade av TCO. I Arbetsvärldens podd kan du höra TCO:s arbetsmarknadsutredare Håkan Gustavsson berätta mer om läget på arbetsmarknaden.

14 apr 2023 | 07:00

Relaterad läsning

Ämnen:
#integration
Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev