Fler än fyra av tio i socioekonomiskt utsatta områden uppfattar sig diskriminerade på arbetsmarknaden och den största diskrimineringen sker på jobbet. Chefen, kollegan eller närkontakter i yrkesrollen är de som utsatt dem, enligt en ny undersökning av Novus gjord på uppdrag av Stiftelsen The Global Village. Rinkeby är en av landets utsatta områden och där kände de som Arbetsvärlden talade med, igen sig.
− Jag har blivit diskriminerad av en arbetskamrat. Jag gick till chefen som var väldigt bra och personen fick en varning. Det är svårt att veta vad det berodde på, det kan vara min hudfärg. Jag blev dömd på förhand, säger Ali Farah, 42 år, från Somalia som har bott i Rinkeby i 30 år.
Även Eyrusalem Michael, 42, boende i Rinkeby sedan fem år, har erfarenhet av att bli diskriminerad. I Italien där hon bodde efter att hon flyttat från Eritrea.
− Chefen ville välja bort mig direkt. Men hans syster hjälpte mig till jobbet. Han ville inte ha en svart person som skulle fronta gästerna i restaurangen. Sedan fick han mig att jobba i källaren i stället för att servera, såna saker. Även om jag var bäst kvalificerad. Det var tungt, säger hon.
Nästan hälften anser sig diskriminerade
Enligt undersökningen uppger 45 procent av 1 000 boende i utsatta områden, att de tror, eller är säkra på, att de blivit diskriminerade. Majoriteten uppger att det skett på arbetsplatsen, medan färre, 14 procent, anser sig diskriminerade när de sökt jobb.
Vi kanske tar lite lättare på att vi inte ses som andra här i Sverige eftersom vi har det värre i våra hemländer, än på arbetsplatsen.
Ali Farah
− Jo det hör man ofta talas om här. Folk pratar om att byta namn eller inte säga sin adress när de söker jobb, men jag har fått jobb ändå, säger Ali Farah och skrattar.
Inga stora skillnader mellan utsatta områden och övriga
Däremot är skillnaden mellan de tillfrågade i utsatta områden i jämförelse med Novuspanelen som representerar allmänheten i övrigt, inte så stor. 36 procent i den gruppen har också blivit diskriminerade. Men anledningar till diskrimineringen skiljer sig åt. Av personerna från utsatta områden anger en majoritet att det beror på etnicitet, religion eller både och, medan den allmänna gruppen anger kön och ålder som orsaker.
− Det är ju inte bra att bli diskriminerad oavsett. Varken om du är från Sverige eller från ett annat land. Vi kanske tar lite lättare på att vi inte ses som andra här i Sverige eftersom vi har det värre i våra hemländer, än på arbetsplatsen. Men det är inte rätt, nej. Inte heller att diskriminera för kön eller sexualitet, tycker jag, säger Ali Farah.
Utbildning och kontakter viktigast
Khaled Rahim som jobbar i kiosken i Rinkeby centrum, anser att det är svårt att få jobb utan kontakter eller att lära sig ett nytt språk.
− På min tidigare arbetsplats upplevde jag att andra såg ned på mig för att jag inte talade tillräckligt bra svenska, säger han.
De Arbetsvärlden talar med är överens om att utbildning, kontakter och språk är viktigt för att lyckas på den svenska arbetsmarknaden. Något som även svaren från undersökningen visar, där en tredjedel i utsatta områden ser utbildning och kontakter som viktigast för att landa drömjobbet. Därefter kommer språket.
”Man behöver utvecklas”
Samtidigt anser de som Arbetsvärlden talar med att det finns mycket individen kan göra för att anpassa sig till den svenska arbetsmarknaden.
Undersökningen
Undersökningen "Perspektiv: Arbetsmarknad 2023" undersöker hur personer som bor i utanförskapsområden uppfattar sin situation på arbetsmarknaden. Resultaten bygger på svar från strax över 1 000 personer som bor i något av de 60 områden som polisen definierar som utsatta, särskilt utsatta och riskområden och jämförs sedan med svaren från 1 000 personer från den svenska allmänhetens NOVUS-panel. Intervjuerna genomfördes via telefon och en webbenkät under perioden 30 mars till 9 maj 2023. Den har gjorts av NOVUS på uppdrag av The Global Village research med stöd av Hennes & Mauritz. Stiftelsen The Global Village arbetar för att främja demokrati, delaktighet och integration för människor i socioekonomiskt utsatta områden. The global Villages grundare Ahmed Abdirahman startade och anordnar bland annat Järvaveckan.
− Jag har alltid fått jobb och det är viktigt att göra det man kan. Lära sig språket, se till att man har olika kompetenser som arbetsmarknaden behöver, säger Ali Farah.
− Man kan inte leva på samma sätt som hemma, utan man behöver utvecklas. Kvinnor som inte haft jobb i sitt hemland behöver utbilda sig för att fungera i Sverige. De behöver också söka upp och träffa svenskar och lära sig mer om det svenska samhället, säger Eyrusalem Michael, som brukar gå på språkträffar och bibliotek för att träffa svenskar.
Företaget måste våga prova en person även om den är annorlunda. De kan bli
Eyrusalem Michael
förvånade av hur mycket kompetens det finns hos vissa som flyttat från sina hemländer.
”Ge arbetsgivare hårdare böter”
Inte bara lagar ska användas utan fördomar behöver krossas. Samtidigt har också arbetsgivare och politiker ett ansvar, anser de.
− Företaget måste våga prova en person även om den är annorlunda. De kan bli
förvånade av hur mycket kompetens det finns hos vissa som flyttat från sina hemländer till ett nytt land. Om vi träffar varandra så försvinner fördomarna efter ett tag, säger Eyrusalem Michael.
− Arbetsgivare skulle kunna få hårdare böter om de diskriminerar. Men i övrigt skulle jag vilja säga till vanligt folk: ställ upp och ha tålamod. Att de står emot rasism. Det är jag tacksam för när någon gör, säger Ali Farah.