Gillar du frihet? Då ska du vara orolig i dag SEB, Deutsche bank och BNP Paribas misstänks vara inblandade i Cum-ex-skandalen. Foto: Tomas Oneborg /SvD/TT, AP Photo/Michael Probst, AP Photo/Remy de la Mauviniere.
Ledare

Gillar du frihet? Då ska du vara orolig i dag

Skatteplundring Tycker du att dagens multilaterala frihandel i grunden är bra. Att EU:s fria rörlighet och öppna gränser för varor och tjänster ger oss fantastiska möjligheter. Att internationella institutioner ger rättvisa och stabilitet?Då ska du vara riktigt, riktigt orolig i dag.
18 okt 2018 | 14:27
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

Men inte på grund av den framväxande populistiska rörelse som vill bryta ned allt detta. Som vill stänga gränser, ta oss ur EU, kasta WTO på soptippen och slänga ut invandrare.

Nej, du ska oroa dig över Cum-ex-skandalen. Hur kriminell skattesvindel genomförs av Europas storbanker, däribland förmodligen svenska SEB. Och fundera över om du tror att någon kommer straffas för detta. Och sen ska du oroa dig över penningtvätten i Nordea och Danske Bank, där ingen ansvarig lär skaka galler. Och du ska fundera över hur alla chefer i bilbranschen kunde klara sig undan åtal för sitt fusk och bedrägeri kring utsläpp.

Sen ska du fundera över att åtta av tjugo svenska storföretag betalar ingen eller mycket lite bolagsskatt i Sverige. Och på att multinationella företag betalar allt mindre skatt, trots allt större vinster.

Fundera sedan på att även skatteflykten bland privatpersoner ökar eftersom de privatpersoner som har råd, vilka blir allt fler, undviker att betala skatt genom bolag i skatteparadis.

Vi har helt enkelt en instabil ekonomisk ordning där missnöjet växer.

I måndags skrev en av Financial Times tyngsta ekonomikrönikörer Wolfgang Münchau såhär:

Du vet att du har problem när du inte kan införa en skatt på finansiella transaktioner för att bankerna hotar att flytta transaktionerna till skatteparadis. Eller när länder inte kan öka bolagsskatten av samma anledning.

Han fortsätter:

Vad som korrumperar ett liberalt system är när maktfördelningen (checks and balances) bryter ihop i vårt ekonomiska liv.

För tio år sedan inträffade den finanskris som delvis utgjort grogrund för dagens populistiska våg. Tyska forskare som studerat över 800 val i 20 länder tillbaka till 1870  konstaterar att stödet för främlingsfientliga partier växer med i genomsnitt 30 procent efter finanskriser. Finanskriser handlar i regel om politiker som förlorar kontrollen och om banker som går skadeslösa ur bedrägerier. Betala för kalaset får skattebetalarna göra.

I dag tio år efter krisen är det som att det systemet fortsätter. Visserligen har många länder en stabil BNP-tillväxt. Men samtidigt: De företag och privatpersoner som kan smita från skatten gör det. Och politikerna står maktlösa. Vi har en euro och påföljande åtstramningspolitik som fullkomligt krossat grekisk ekonomi och där ingen lösning finns i sikte. Vi har många regioner i Europa där jobben blir allt mer otrygga. Vi har växande inkomstklyftor. Vi har helt enkelt en instabil ekonomisk ordning där missnöjet växer.

Men problemet är inte populisterna. Problemet är vårt eget liberala system.

Man skulle förstås önska att det nu bildades en rörelse för att även de rikaste och storföretagen skulle betala skatt. För en reformerad euro som kunde hålla ihop Europa istället för att dra isär det.

Men tyvärr funkar det sällan så. I stället undrar människor varför de själva ska betala skatt när alla som har råd slipper. Vi har sett det i Grekland och i Italien där bara ”de korkade” betalar skatt.

Resultatet förskräcker.

Istället vänds vreden mot det liberala ekonomiska systemet. Och mot de etablerade politikerna. Populisterna vinner mark.

Men problemet är inte populisterna. Problemet är vårt eget liberala system.

Vi äger makten att fixa det. Genom internationellt samarbete i till exempel EU kan vi se till att skatten betalas. Om vi vill. Vi kan använda EU:s sociala pelare för att se till att jobben blir tryggare. Det går att fixa bostäder som folk har råd att bo i.

Vi, laget som gillar frihet, har makten att fixa det.

Än så länge.

18 okt 2018 | 14:27
Om skribenten
Chefredaktör

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev