Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Få tydliga förslag om sjukförsäkringen Foto: Regeringen
Gunnar Axén överlämnar slutbetänkandet till socialminister Annika Strandhäll.

Få tydliga förslag om sjukförsäkringen

Sjukförsäkringen Socialförsäkringsutredningens förslag om att den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen på sikt ska tas bort kommer inte att innebära mycket i praktiken, menar professor Ruth Mannelqvist. Det viktigaste förslaget är i stället att sjukpenningen ska beräknas bakåt i tiden.
5 Mar 2015
Foto: Umeå universitet.

Ruth Mannelqvist, professor i Umeå universitet som forskar om socialförsäkringen.

Efter nästan fem år kom i måndags slutbetänkandet från den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Många av de områden som i förväg pekats ut som politiska stötestenar blev dock utan konkreta förslag på åtgärder. I stället valde utredningen att endast presentera konkreta förslag inom de områden där ledamöterna kunnat komma överens (exklusive Vänsterpartiet, som reserverade sig), och i stället ”bedömningar kring hur man kan utveckla socialförsäkringarna vidare på längre sikt” i de områden där de kommit överens om inriktning, men inte ”alla delar och detaljer”, som Gunnar Axén (M), utredningens ordförande, valde att uttrycka det när utredningen överlämnades till socialförsäkringsministern.

Ett av de områden där många hade hoppats på konkreta förslag om åtgärder var den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, även kallad stupstocken. Här sade utredningen att den på sikt bör tas bort, men att detta ska ske i framtiden. Inom vilket tidsperspektiv det ska ske preciserades inte dock inte.

− Den här utredningen fick tydliga kommittédirektiv – de skulle hålla sig inom de regler och lagar som redan finns snarare än att titta på nya. Det gör också att de inte kunde komma fram till speciellt revolutionerande resultat, säger Ruth Mannelqvist, professor i juridik vid Umeå universitet, som forskar om sjukförsäkringen.

Ny beräkning av sjukpenning

Ruth Mannelqvist menar att den största förändringen inom sjukförsäkringen som utredningen föreslår är att sjukpenningen ska beräknas på inkomster bakåt i tiden snarare än förväntade inkomster. Det finns både för- och nackdelar med att byta system.

”Om man räknar på inkomster från det senaste året har det naturligtvis fördelen att det blir lättare för individen att förutse vad den kommer att få i ersättning.”

− Om man räknar på inkomster från det senaste året har det naturligtvis fördelen att det blir lättare för individen att förutse vad den kommer att få i ersättning. Den nuvarande beräkningen på förväntad inkomst speglar inte heller alltid det inkomstbortfall som individen faktiskt lider vid sjukdom. Den som till exempel har jobbat mycket extra har inte kunnat få ersättning för det.

− En klar nackdel med att se på inkomst bakåt i tiden hittar du dock hos dem som träder in på arbetsmarknaden, till exempel unga och invandrade. Där är den förväntade inkomsten naturligtvis större än om du ser ett år tillbaka i tiden, säger hon.

Hälso- och sjukvården får samordningsansvar

Ett annat förslag från socialförsäkringsutredningen är att hälso- och sjukvården ska få ett samordningsansvar för rehabiliteringskedjan. Detta ska bland annat göra att man tidigt ska kunna tillgodose behov av exempelvis viss sorts medicinsk hjälp för att kunna undvika sjukskrivning i ett senare skede. Ruth Mannelqvist ställer sig dock tveksam till att hälso- och sjukvården ska ha huvudansvaret.

− Om man tittar på de regler som faktiskt styr sjukvården så handlar de om att ge god vård till alla, snarare än att underlätta för personer att komma i arbete. Sjukvården prioriterar helt enkelt – och ska också prioritera – någonting annat, säger hon.

”Du måste se till att det finns en dialog mellan arbetsgivare, läkare och Försäkringskassan.”

Ruth Mannelqvist menar att det har skett en förskjutning av vem som ska ta det övergripande ansvaret för en sjukförsäkring. Det har gått från att vara arbetsgivarens ansvar för tio-femton år sedan, till att vara den enskildes ansvar i och med att till exempel tidsgränser infördes. Nu är det i stället landstinget som ska ansvara.

− Jag tror att det behövs en kombination av alla för att det ska fungera. Du måste se till att det finns en dialog mellan arbetsgivare, läkare och Försäkringskassan. Bättre än att hälso- och sjukvården ska ha det övergripande ansvaret vore om arbetsgivaren har ansvar för den som har en anställning, och för den som inte har en anställning ansvarar Försäkringskassan, säger Ruth Mannelqvist.

Flexiblare deltidssjukskrivning bra särskilt för kvinnor

Utredningen föreslår också att de fasta procentvärdena för deltidssjukskrivning – idag 25, 50 och 75 procent – ska bort, och att deltidssjukskrivning ska kunna anpassas till utformningen av din tjänst. Det ser Ruth Mannelqvist som någonting positivt.

− Man får komma ihåg att sjukförsäkringen från början är ett barn av sin tid och därför är byggd efter att normen är att jobba fyrtio timmar uppdelat på fem dagar per vecka. Men verkligheten ser inte ut så idag, särskilt vanligt är det att kvinnor med barn deltidsarbetar. Att det ser ut så är naturligtvis inte bra, men det är ju så verkligheten är nu och då blir förändringen naturligtvis en lättnad för den gruppen.

Saknar definition av arbetsmarknad

Från fackligt håll hörs röster om att Företagshälsan knappt nämns i utredningen, någonting som Ruth Mannelqvist instämmer i är en brist.

− Vi kan konstatera att den inte har getts en så central plats som i tidigare utredningar 2009 eller 2006. Företagshälsan känner ju naturligtvis arbetsmarknaden vilket till exempel gör att den till exempel kan föreslå rehabiliteringsåtgärder.

”När vi gick igenom 150 domar i förvaltningsdomstolen kunde vi se att ingen av dem definierade begreppet arbetsmarknad.”

Hon kopplar det till det som hon ser som den allra mest kritiska punkten i dagens sjukförsäkring: att individen idag ska bedömas mot arbetsmarknaden dag 90 och sedan dag 180 av sin sjukskrivning.

− Samtidigt finns det ingen som kan säga exakt vad ”arbetsmarknaden” innebär. När vi i vår forskning gick igenom 150 domar i förvaltningsdomstolen kunde vi till exempel se att ingen av dem definierade begreppet arbetsmarknad. I stället är det vanligt att personer ska ut i ”ett lättare, omväxlande arbete, utan stress”. Försök att hitta det i en platsannons!

Hon påpekar samtidigt att hon inte vill att lagen ska innehålla en exakt definition, eftersom det i sin tur skulle bädda för att vissa fall hamnade utanför.

− Men om vi vill att sjukförsäkringen ska vara rättssäker så måste det också vara tydligt i det enskilda fallet, säger hon.

Olika sjukskrivningar borde vara olika resurskrävande

Hon efterlyser också möjligheten att inte behandla alla sjukskrivningar exakt likadant. De fall som är relativt enkla ska kunna gå rakt igenom systemet utan att speciellt stora resurser krävs. Det gäller till exempel då en tydlig diagnos kräver en angiven behandling, och personen efter den kan återgå till samma arbete som den tidigare utförde. Resurserna skulle i stället kunna läggas på de fall som inte är riktigt så enkla.

− Jag brukar jämföra det med Skatteverket. Där läggs inte lika stora resurser på alla deklarationer. Den stora mängden är så pass enkla att det räcker med stickkontroller för att se om de är rätt, så kan man i stället lägga de stora resurserna på de komplicerade fallen.

− Om man hade en mer flexibel lagstiftning skulle vi varken ha problemen som fanns för tio år sedan – att du kunde vara sjukskriven år efter år och komma allt längre bort från arbetsmarknaden – eller problemen som finns idag – att du riskerar att utförsäkras. Pendeln har helt enkelt slagit väldigt hårt åt båda hållen och det vore bra om den kunde stanna någonstans i mitten.

5 Mar 2015
Visa artikelns 2 kommentarer
Kommentera
  1. Av Georg Carlde 12 Mar 2015:

    Socialförsäkrings utredningen innehåller en mängd grova brister, här ska speciellt ses till arbetsskade delen.
    Inte ett ord om hur rättshjälp eller rättskydd ska utverkas, idag finns ingen möjlighet att slita en tvist som arbetsskadad, det finns en diskretionär ( Behovs prövad av fackfeningar) rättshjälp. Många många arbetsskadade får inte den hjälpen för facket hävdar att ärendet inte går att nå framgång i ?
    Att en arbetsskadad skulle kunna ta till vara sin rätt utan sakförar hjälp i form rättslärd är utelutet, arbetskadeförsäkringen har nämare 16 olika rättsinstanser att bevaka, följande kan nämnas

    Förvaltningsrätt Kammarrätt Högsta förvaltningsdomstolen lägg därtill att du måste bevaka arbetsmiljöbrott i samma rätts system 3 ggr ochså

    i de avtalreglerade försäkringarna gäller först mot försäkringsbolaget sen omprövningsavdelning samt Tingsrätt eller Skiljeförfarande,
    Möjligen finns att gå den vägen i Tingsrätt Hovrätt Högsta domstol samt Europa domstolen

    Arbetsskadade ska även ta tillvara sin rätt hos de livbolag som reglerar avtalspensionen här tillkommer Tingsrätt Hovrätt Högsta domstol

    Drabbabs du fel inom sjukvården blir 3 instanser mot patienförsäkringen

    Får den arbetsskadade problem med läkemedel blir det läkemedels försäkring med 3 instaser.

    Visst behärskar man den rättstillämpningen, svårt att säga hur många som behärskar alla dessa rättsinstaser samt de olika försäkringarna, MEN är då så skadad att alla sinnen ej fungerar, VEMska då bistå den arbetsskadade.

    Observera att fackets rättshjälp kan avbrytas när som helst, den finns ett flertal fall som visar att det är ett mycket märkligt sätt att bistå medlemmar som arbetsskadas
    När det gäller oorganiserade, är det än värre.
    Den allmäna rättshjälpen kan trädda in men då får endast de som tjänar väldigt lite hjälp?

    Än märkligare utredninge uppfattning att människor inte ska få försäkra sig till 100%, detta torde var ett övergrepp som går till historien, Arbetsmarknaden blir mer och mer rörlig, självklart det föreligga en rätt att tekna ett så fullgått skydd som möjligt, Detta ska inte staten lägga sig i.

    Hur ska som inte behärskar försäkringsspråk få hjälp, finns någon garanterad tolkhjälp, den frågan har aldrig bemötts?

    Slutligen ska det vara några tidsgränser så ska dessa gränser vara uppbyggda på samma sätt som i försäkringsavtalslagen kap 7 §1ERSÄTTNING ska utgå efter en månad,dröjsmålsränta ska införas.
    Det är alldeles för många arbetsskadade som får sina ersättningar i form av livränta efter åratal av tvister, detta är ej rättsäkert.

    En sista fråga varför berörsde inte utredninge TALEFÖRBUDET avtals försäkringen denna hämsko som gör att arbetsskadade ej kan ta till var sin rätt genom domstols skydd och stämma arbetsgivaren eller den som orsakt skadan

    HUR RÄTTSLÖS FÅR EN ARNETSSKADAD BLI ????

    Men hur under 4.5 missa allt detta?

  2. Av Tobias 22 Apr 2017:

    Jag undrar och funderar vilken typ av hjälp och stöd dessa personer fått i era artiklar.
    Rättshjälp eller jurist/advokat eller har dem fått driva sina egna arbetsskademål själva?

    Ibland funderar jag över rättstryggheten i detta landet. Hur oberoende eller opartiska kan två myndigheter/verk vara?
    Syftar då givetvis på Försäkringskassan och domstolarna generellt.

    Hur vet man att man får rätt hjälp och stöd från avtalet i arbetsskadeförsäkringen och socialförsäkringen då dessa inte erbjuder rättshjälp i tvist mot statliga myndigheter eller verk. Inte en enda jurist tar i detta då man vet att staten är för stor. I bemärkelsen att man har en enorm apparat av advokater och jurister som bistår vid en tvist.

    Tänk om LO eller fackföreningsrörelsen gjorde lika dant och bistod sina medlemmar/försäkringstagare lika intensivt-men det är nog bara en from förhoppning.

    För det heter ju arbetsskadeförsäkring, eller hur? Men hur mycket försäkring detta är blir tydligt vid en tvist mot (staten) försäkringskassan och domstolarna.

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.