– Man orkar inte jobba. Det här är det sista man tänker på innan man går och lägger sig och det första man tänker på när man vaknar. Vi har helt tappat arbetsglädjen.
Det sade Anne Sydstrand, lärare i Vittangi i Kiruna kommun, till Norrländska Socialdemokraten i förra veckan, under rubriken ”Lärarlönelyftet blev en mardröm”. Nu är hon och hennes två kollegor osäkra på om de alls kommer tillbaka till skolan.
Rektor har JO-anmälts för brist på motivering
Arbetsvärlden har tidigare skrivit om hur lärare i Lund är mycket upprörda över hur lärarlönelyftet genomförts. Liknande historier går att hitta från alla hörn av landet. Lärare i Halmstad, Tvååker och Kristianstad har slutat i protest mot hur arbetsgivaren behandlat dem i samband med genomförandet. I Växjö har en lärare JO-anmält rektorn på skolan eftersom hen inte fått någon skriftlig motivering för varför hen inte fått del av lärarlönelyftet.
Lärarförbundet var med och formulerade kriterierna
Som en del i att höja statusen för läraryrket beslöt regeringen 2015 att tillföra tre miljarder till lärarlöner, någonting som Arbetsvärlden uppmärksammade innebar statlig inblandning i lönebildningen. Modellen har implementerats nu i höst.
Lärarförbundet har länge drivit frågan om att lärarlönerna måste höjas, en fråga de särskilt lyft i regeringens så kallade nationella samling för läraryrket. Där deltog förbundet i utformningen av de kriterier som ligger till grund för vilka lärare som kan omfattas av lärarlönelyftet.
”Lönen är det viktigaste”
Men det var regeringen som i slutändan beslöt om hur det skulle genomföras, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand. Och det är regeringen som får ta ansvar för hur direktiven till Skolverket har utformats och för att stödja kommunerna i genomförandet.
– Vi har bland annat kritiserat att rekvireringstiden varit så pass kort. Samtidigt är det här ju en satsning som varit känd sedan länge, huvudmännen borde ha kunnat förbereda sig. Jag saknar eget ansvarstagande från kommunernas sida.
– 2019 kommer Sverige att sakna 60 000 lärare. Det gäller hela landet, ingen kommun går fri. Löner är en stor del i det. Regeringens satsning är unik, men den har inte gått smärtfritt.
Har inte ni också ansvar för att så många lärare är missnöjda?
– Vi kunde ha varit mycket tydligare med vad vår roll varit i det här. Det finns säkert medlemmar som tror att det här har kommit till genom förhandling som i en ordinarie löneprocess. Men det här hade vi en diskussion med regeringen om hur läraryrket skulle kunna bli mer attraktivt, och då sa vi att lönen är det viktigaste. Sedan är det regeringen som beslutade om formen.
– Vi är medvetna om kritiken, men till syvende och sist är det arbetsgivaren, kommunerna, som har ansvaret för hur det här genomförs.
Häpnar över kommunernas brist på ansvar
Johanna Jaara Åstand säger att hon häpnar över bristen på ansvar i kommunerna.
– De enda som inte kan omfattas av lärarlönelyftet är nyanställda, vilket ju betyder att alla som är aktuella är kända medarbetare. Ändå har jag hört om kommuner där man använt sig av konsulter för urval. Lärare har haft individuell lönesättning i 20 år, det ska inte vara någon konst att hitta ett rättvist system för hur pengarna fördelas.
23 miljoner tillbaka i statskassan
Fyra av 290 kommuner och 121 fristående huvudmän har inte inkommit med ansökan om pengar till lärarlönelyftet för hösten 2016. Kommunerna uppger att de antingen inte har haft tillräckligt med tid att formulera ansökan eller att de misslyckats med att få in den i tid. Men de planerar alla att söka pengarna i vår.
Sammanlagt var de fyra kommunerna och 121 friståendehuvudmännen garanterade 23 125 000 om de kommit in med ansökningar, pengar som nu går tillbaka till statskassan.
Skolverket, som administrerar utdelningen av pengarna, säger att de inte har mandat att använda dem till någonting annat.
– Vi kan inte heller omfördela dem till andra kommuner. Det skulle ju också ge problem i det fall alla kommuner söker i vår: De lärare som då skulle fått extra i de kommuner som nu räknats in, kan ju då inte behålla sin löneökning, säger Tomas Johansson, undervisningsråd på Skolverket.