Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Lärarna fick sätta betyg på sig själva Tomas Antonsson, lärare Lerbäckskolan. Foto: Karin Bromander

Lärarna fick sätta betyg på sig själva

Lärarlönelyftet När Lunds kommun skulle fördela regeringens lärarlönelyft, fick lärarna själva motivera varför de var värda högre lön. De flesta lärarna på Lerbäckskolan bojkottade ansökningarna. I slutändan fick var tredje lärare i årskurs 7-9 höjd lön.
7 okt 2016

– Det här är ett jävla hån mot de som jobbat i tio femton tjugo år men som inte får del av satsningarna, säger Tomas Antonsson, lärare i so och musik för årskurs 7-9 samt lokalombud för Lärarnas Riksförbund på Lerbäckskolan i Lund, till Arbetsvärlden.

Han är en av de lärare som vänt sig emot hur regeringens lärarlönelyft har genomförts.

I budgeten för 2016 valde regeringen att avsätta 3 miljarder till höjda lärarlöner. 60 000 lärare får mellan 2 500 och 3 500 i lönepåslag, någonting som alltså finansieras av statliga pengar. Men implementeringen ser helt olika ut från kommun till kommun.

I Lund fick alla lärare möjlighet att skicka in en kort ansökan där de skulle skriva hur de fyllde upp till de kriterier regeringen satt (se faktaruta), varför de var värda lönepåslaget. Ansökan var dock frivillig, du skulle kunna vara aktuell för ett lönepåslag även utan att själv formulera varför.

– Men vem gör så? Vem skiter i att skicka in ansökan och hoppas på det bästa? säger Tomas Antonsson.

Skickade in gemensam protest

En majoritet av lärarna på Lerbäckskolan tog  ett gemensamt beslut att inte fylla i ansökan, utan att i stället allihop skicka ett mejl till rektorerna där de skrev att sättet som lärarlönelyftet genomfördes slog sönder lärarkåren, att de alla är kompetenta nog att få mer i lön.

Några veckor senare fick alla lärare ett mejl där de stod att de som fått del av lärarlönelyftet skulle meddelas senare i veckan.

– Det är en väldig frustration här. Jag gick till skolan med en klump i magen när det skulle meddelas vem som fått det, säger Tomas Antonsson.

– I princip alla legitimerade lärare uppfyller de krav som ställs. Nu har vi ett system där de som fått del av lönepålägget knappt vågar tala om det, medan de som inte fått känner att de inte duger, säger han.

10 av 30 fick lönelyft

Tomas Antonsson var en av de lärare som fick extra pengar. På just Lerbäckskolan fick tio eller elva av de cirka 30 lärarna i årskurs 7-9 del av lärarlönelyftet.

– Jag har jobbat sju år som lärare, jag kan på visst sätt känna att det vore bättre om de pengarna gick till någon som jobbat längre. Samtidigt så vet jag ju att jag gör ett bra jobb, jag förtjänar mer i lön.

Tomas Antonsson, och Lärarnas riksförbund, föreslår att man i stället skulle använt sig av ett system där de som jobbat längst automatiskt skulle vara de som fick lönepåslag, något som flera andra kommuner använt sig av. På så sätt skulle systemet vara enklare och mer transparent.

Endast tillfälligt lönepåslag

Lund har också valt att göra systemet temporärt: lärarna får lönepåslag endast två eller tre år. Regeringen har kallat satsningen för permanent, men har endast kunnat avsätta pengar i budget för de närmsta åren. Trots att satsningen har brett stöd i riksdagen har flera kommuner alltså valt att endast garantera lönepåslagen en begränsad tid.

– Vilket ju i praktiken betyder att jag får en lönesänkning om några år. Jag förstår inte hur det ska locka fler lärare till yrket, säger Tomas Antonsson.

– Det är naturligtvis bra att det tillförs tre miljarder, det går inte att tacka nej till. Men sättet det genomförts på är bedrövligt och hur det genomförts i Lund är ännu mer bedrövligt.

Statens kriterier för lärarlönelyftet

  • Läraren ska verka inom skolan (endast om huvudmannen ansvarar även för skola kan hen vara aktuell som arbetande inom förskola eller fritidshem),
  • Läraren ska vara legitimerad,
  • Läraren ska arbeta med undervisning eller motsvarande,
  • Läraren ska ha utvecklat undervisningen.

För att en lärare ska få ta del av lärarlönelyftet måste hen uppfylla minst ett av kriterierna. Den är skolans huvudman som i slutändan bestämmer vem, och hur många, som får lönepålägget.

Kriterierna är satta av den så kallade nationella samlingen för läraryrket. Där ingår de tre ministrar som på olika sätt ansvarar för utbildningsfrågor samt lärarfack och arbetsgivare inom skolan.

+ Expandera
7 okt 2016
Visa artikelns 1 kommentar
Kommentera
  1. Av Mia Johannesson 8 okt 2016:

    Men de som inte har fått har ju inte fått sämre! Det är några som fått bättre pga av bra jobb. Varför är man så missunnsam?
    Förslag är att ni lägger era lönepåslag i en pott och sedan fördelar mellan alla i personalen!
    Vi måste premiera de som gör något extra!

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.