Det var ingen ljus bild av arbetsvillkoren i plattformsekonomin som målades upp i Europaparlamentet under veckans debatt. Gig-jobbarna har osäkra och dåliga arbetsvillkor. De saknar socialt skydd, sjuk- och arbetslöshetsförsäkringar och möjligheter till kollektiva förhandlingar.
Många Europaparlamentariker jämförde deras situation med arbetsförhållandena på 1800-talet. En av dem var svensken Johan Danielsson (S), som beskrev hur dåtidens arbetare fick stå med mössan i hand och vänta på arbete. Nu är detta tillbaka med skillnaden att arbetstagaren står med mobilen i hand i väntan på jobb.
− Från min sida har jag lyft gruppens behov av att organisera sig fackligt. När plattformsföretagen hotar och kränker anställda som sprider facklig information i interna chattgrupper gör man det i praktiken omöjligt att organisera sig fackligt, säger han till Arbetsvärlden.
Bransch med många falska företagare
Ett av parlamentets krav är tydliga skrivningar i direktivet om rätten att organisera sig och kollektivavtalsförhandla. EU:s konkurrensrätt får inte hindra kollektiva förhandlingar som förbättrar löner och villkor samt det sociala skyddet, understryker parlamentet.
− EU-lagstiftningen måste säkerställa rätten att sprida den här typen av information i de forum som finns. På samma sätt som du har rätt att sätta upp facklig information på anslagstavlan på jobbet måste du kunna göra det på företagets virtuella anslagstavla.
Johan Danielsson beskriver en bransch med många falska företagare, alltså arbetstagare som tvingas jobba som egenföretagare, och där mängder av arbetstagare möter förskräckliga arbetsvillkor.
− På samma sätt som vi för hundra år sedan bekämpade daglöneriet med facklig organisering måste vi göra det den här gången också och då måste särskilda former för detta skapas på de virtuella företagen.
Krav på öppenhet om algoritmer
Rätten till organisering och förhandla kollektiv är ett av de villkor som ska framgå i ett kommande direktiv. Parlamentet anser att direktivet också måste sätta upp regler på flera andra områden.
Dessa handlar bland annat om socialt skydd och försäkringar med rätt till ersättning vid sjukdom och olyckor.
Andra delar handlar om bättre arbetsvillkor. Bland dem ingår även krav på information om hur priserna för varje uppdrag räknas fram, att väntetid ska räknas som arbetstid och att inte behöva vara uppkopplad eller ta uppdrag utanför ordinarie arbetstid.
En annan fråga är krav på öppenhet om hur de algoritmer som styr hur jobbet fungerar. Många gånger bestämmer algoritmer både arbetsuppgifternas innehåll och fördelning av dem bland gig-jobbarna. Detta får inte vara helt automatiserat utan måste stå under ständig mänsklig tillsyn, kräver parlamentet.
Alla algoritmiska beslut måste vara etiska och kunna bestridas och rättas till, enligt parlamentet.
Samma regler för gig-företag som för alla andra
Frågan om gränsdragningen mellan egenanställda och arbetstagare i platsformsföretagen är svårlöst. Om en individ arbetar i formen av egenanställd men anser sig vara arbetstagare ska omvänd bevisföring användas, kräver parlamentet. Det innebär att företaget måste visa att det inte handlar om ett falskt egenföretagande.
Lika villkor ska gälla mellan plattformsföretagen och traditionella företag. Detta är speciellt viktigt för små och medelstora företag, understryker parlamentet i sitt betänkande. Företagen i gig-sektorn måste betala skatt, sociala avgifter och följa sociallagstiftningen som alla andra.
Med stor majoritet 524 för, 39 emot och 124 nedlagda röster ställde sig parlamentet bakom kraven.
I veckan löpte också tiden ut för EU-kommissionens andra konsultation med arbetsmarknadens parter på Europanivå. Generellt sett har facken hittills ställt sig bakom en reglering, medan arbetsgivaren i Europa motsätter sig den.