Sverige har haft en låg produktivitetsökning i näringslivet sedan 2007.
Utvecklingen står i bjärt kontrast till den mycket starka utvecklingen som följde efter lågkonjunkturen i början av 1990-talet. Den svenska produktiviteten ökade snabbt när den fick skjuts av avregleringar, EU-inträdet, en självständig riksbank och stora nationella satsningar på både it och utbildning.
Men redan före finanskrisen mattades den utvecklingen av, och från 2007 har många andra jämförbara länder haft en bättre produktivitetsutveckling än Sverige. Ändå har bilden av att det går bra för Sverige dominerat; landets totala BNP har fortsatt att utvecklas positivt och sysselsättningen har ökat. Hushållen har fått det bättre genom jobbskatteavdrag och reallönesänkningar.
Det är utgångspunkten för en ny rapport från Svenskt näringsliv som undersöker vad som kan ligga bakom den försämrade produktivitetsökningen i Sverige under senare år.
– Jag tror att vi har överskattat svensk ekonomisk utveckling, och det beror mycket på att vi har en stark befolkningsutveckling.
Det säger Jimmy Boumediene, prognosansvarig på Svenskt näringsliv och författare till rapporten, som presenterades vid ett seminarium tidigare den här veckan.
Saknas investeringar
Genom att studera BNP per invånare i stället för den totala bruttonationalprodukten syns att Sverige har halkat efter andra länders produktivitetsutveckling i omvärlden.
Jimmy Boumedienes förklaringar är flera. En svag efterfrågan på exportvaror gör att svensk industri fortfarande står med överkapacitet samtidigt som Sveriges tjänstesektor har vuxit i stället. Produktivitetsutvecklingen inom tjänstesektorn är generellt långsammare.
Men framför allt saknas enligt Svenskt näringsliv investeringar, företagen har svårt att hitta personal med rätt kvalifikationer och det finns brister i matchningen mellan utbildning och näringslivets kompetensbehov. Svenska regler och lagar upplevs fortfarande som krångliga av företagen.
Den bilden delas i viss mån av såväl Nordeas chefsekonom Annika Winsth som Konjunkturinstitutets prognoschef Jesper Hansson som båda medverkade på Svenskt näringslivs seminarium. Men inte helt.
– Jag tycker man kan förklara stagnationen, sade Annika Winsth. Det har varit en extrem kris, och Sverige är ett exportberoende land, vilket har påverkat investeringsviljan. Vi är också överraskade över att vi har en låg produktivitetsutveckling samtidigt som arbetsmarknaden har utvecklats positivt.
Efterlyser fonder för investeringar i småföretag
Att det skulle fattas finansiering till investeringar höll hon inte med om, inte helt och hållet.
– Bankernas erfarenhet är att det finns mer kapital än bra investeringar. Samma sak säger Riksbanken i sitt senaste protokoll. Det är efterfrågan som är låg, det är där skon klämmer. Däremot har små företag problem. Där behövs strukturer för att göra det lättare för bankerna att genomlysa de små företagen. Se till att kapitalet hamnar hos små företag, bygg fonder, det är viktigt med transparens.
Sverige har en mycket stark omställning till tjänstesektorn, och Annika Winsth konstaterar att vi ligger långt framme i den utvecklingen jämfört med många andra länder. Det påverkar också produktivitetsutvecklingen negativt.
– Men låt oss ta vara på att vi ligger långt framme! Vilka sektorer växer, vilka behöver man stötta? Kanske förs fel penningpolitik i dag om det inte är den varuproducerande exportindustrin som är vår styrka? Det här måste vi prata om.
Vem ska ta framtidens enklare jobb?
Och, vi måste våga prata om vad som krävs i framtiden, i en ännu starkare tjänsteekonomi.
”Hur ska vi möta robotiseringen när många tjänstemän måste ta enklare jobb? Ingen vill ju flytta ner i värdekedjan, men det här måste vi våga prata om.”
– Vilken utbildning krävs? Hur ska vi möta robotiseringen när många tjänstemän måste ta enklare jobb? Ingen vill ju flytta ner i värdekedjan, men det här måste vi våga prata om. Det kommer att gälla många tjänstemän i framtiden.
Både Annika Winsth och Jesper Hansson talade på seminariet om det faktum att Sverige har haft en medveten sysselsättningspolitik där staten har stimulerat tillväxt av jobb i lågproduktiva branscher som hotell- och restaurang (som är en av de branscher som har sämst produktivitetsutveckling, enligt rapporten).
– En hög efterfrågan på tjänster ger en lägre produktivitetsökning, men vi vill ju att fler ska få jobb där, påpekade Jesper Hansson. Och det finns en global inbromsning i produktivitetstillväxten efter 2005. Så i huvudsak är den låga produktiviteten en internationell trend.
Han menade att en ensidig fokusering på att höja produktiviteten inte skulle vara bra för Sverige. Ett exempel är den befolkningsökning som Sverige får genom invandringen, och som på kort sikt försämrar produktiviteten men förbättrar försörjningskvoten och är bra på lång sikt.
– Och kanske vore allra rimligast att mäta BNP per invånare i arbetsför ålder, alltså 20-64 år. Det skulle ge Sverige en oförändrad plats i OECD-toppens välståndsliga.
Den senaste BNP-utvecklingen
Det finns olika sätt att räkna på bruttonationalprodukten. BNP ger ett mått på den ekonomiska aktiviteten i ett land. Genom att delar upp BNP per invånare – capita – får man ett tal som ofta används som mätare för välfärd i ett land.
Svenskt näringslivs rapport Produktivitetsutveckling, investeringar och välstånd har tittat på utvecklingen till och med 2013.
SCB har för Arbetsvärldens räkning tagit fram färsk statistik över BNP-utvecklingen till och med tredje kvartalet 2014. De senaste fyra kvartalen visar på en förbättring av BNP-utvecklingen per capita.