Vi måste betala in mer till pensionerna Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi har prövat soloturer kring pensionerna. Något som inte uppskattas av krönikör Mikael Odenberg (M). Bild: TT

Krönika Vi måste betala in mer till pensionerna

Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabis utspel tyder på att pensionsgruppen kan falla samman av politiskt tryck. Det vore olyckligt. Höj i stället avgifterna, skriver Mikael Odenberg (M).
23 aug 2021

Det har nu gått mer än 25 år sedan riksdagen fattade sitt principbeslut om ett nytt pensionssystem. Det gamla ATP-systemet var förmånsbestämt och inte långsiktigt hållbart. Med den breda pensionsuppgörelsen fick vi  istället ett avgiftsbestämt system. Här finns raka rör mellan inbetalda avgifter under förvärvslivet och utfallande pension, den så kallade livsinkomstprincipen. Systemet är autonomt och ligger utanför statsbudgeten. Vi har också ökade möjligheter att själva bestämma när vi vill gå i pension.

Sedan start har pensionsuppgörelsen vårdats av den pensionsgrupp, som leds av socialförsäkringsministern och där det ingår företrädare för de partier som stått bakom uppgörelsen. Här fattas beslut med konsensus. Det har i högsta grad bidragit till stabiliteten, eftersom enskilda partier som ingått uppgörelsen fått svårt att göra populistiska utspel på egen hand.

Under senare år har maskineriet börjat gnissla. Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi  har prövat några soloturer.

Under senare år har maskineriet dock börjat gnissla. Socialförsäkringsministern Ardalan Shekarabi  har prövat några soloturer och pensionsgruppen har haft svårt att komma fram i sitt arbete. Man har också gjort avsteg från den grundläggande livsinkomstprincipen.

Det riktas kritik mot att pensionssystemet ger för låga utfallande pensioner. Nu märks därför ett ökande intresse av att försöka exploatera det missnöjet politiskt. Det vore olyckligt om så sker.

Ett viktigt skäl till att pensionsnivåerna lämnar en del i övrigt att önska är att medellivslängden ökat avsevärt sedan systemet infördes. Det ska vi vara glada för. Men det innebär också att de avgifter som vi betalar in under förvärvslivet ska räcka till pension under fler år.

Hittills har riksdagen bara hanterat den problematiken genom att förskjuta tidpunkten för när det är möjligt att gå i pension. Men om tiden som pensionär ökar medan tiden som förvärvsarbetande  är konstant – eller minskar till följd av längre utbildningstider – så är det både rimligt och ofrånkomligt att vi också betalar en högre avgift till pensionssystemet under vårt yrkesliv. Det gäller trots att ökade pensionsavgifter minskar reallöneutrymmet alternativt påverkar statens reformutrymme. Det är olyckligt att pensionsgruppen inte har kommit vidare i den frågan, eftersom det tar tid innan ökade avgiftsbetalningar får genomslag i de utfallande pensionerna.

Kritiken handlar om att gruppen skulle vara ”odemokratisk”. Så är naturligtvis inte fallet.

Den som har låg eller ingen inkomstpension får i stället garantipension, som finansieras över statsbudgeten. Garantipensionen har höjts, vilket minskat ”respektavståndet” dvs. utfallande pension mellan de som arbetat ett helt yrkesliv och de som inte gjort det.

I dagarna har landets pensionärer fått besked om det nya så kallade inkomstpensionstillägget, som syftar till att öka detta respektavstånd. Ålderspensionärer med en allmän pension på 9 000 till 17 000 kronor i månaden får nu ett tillskott på som mest 600 kronor i månaden. Syftet är vällovligt men inkomstpensionstillägget finansieras över statsbudgeten, vilket innebär ett avsteg från både livsinkomstprincipen och pensionssystemets autonomi.

Den kritik som riktas mot pensionsgruppen gäller dock sällan att den fattat beslut som strider mot pensionsuppgörelsens grundbultar. Den handlar i stället om att gruppen skulle vara ”odemokratisk” och begränsa riksdagens inflytande. Så är naturligtvis inte fallet. Alla beslut om våra pensioner fattas av riksdagen. Att partierna bakom pensionsuppgörelsen söker nå fortsatt konsensus och slå vakt om reformen är inte odemokratiskt, utan framsynt.

23 aug 2021
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan