Varför just nu? Varför slog det igenom just nu, frågar sig Anders Rydell. Foto: Claudio Bresciani
Krönika

Varför just nu?

#metoo Avslöjandet att Hollywoodproducenten Harvey Weinstein under decennier utnyttjat kvinnor var inte det första eller det mest spektakulära fallet, skriver Anders Rydell.
28 nov 2017 | 16:07
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

Världen tycks vara självklar tills den rämnar. Det är något som har blivit tydligt i spåren av #metoo-rörelsen – vår tids viktigaste sociala revolution. Jag läser om tafsandet, övergreppen, våldtäkterna. Och de där orden som hela tiden återkommer: ”alla visste”.

Jag tänker på de där orden och vad de egentligen betyder.

Om superstjärnor som Angelina Jolie och Gwyneth Paltrow inte vågat berätta förrän nu, vem vågar då överhuvudtaget säga någonting?

Men den intressanta frågan är naturligtvis: varför just nu? Avslöjandet att Hollywoodproducenten Harvey Weinstein under decennier utnyttjat kvinnor var inte det första eller det mest spektakulära fallet. De senaste åren har även stjärnor som Bill Crosby och Bill O’Reilly avslöjats som systematiska sexualförbrytare. För att inte tala om den ”fria världens ledare”. Sexton kvinnor har klivit fram och vittnat om hur Donald Trump på olika sätt tvingat sig på dem.

Harvey Weinstein vid Oscargalan 2014. Foto: Strauss/Invision/AP

Men vad var det då som var annorlunda med Weinstein?

Kanske var det så att Weinsteinfallet på ett övertydligt sätt blottade en rutten och på samma gång förlamande tystnadskultur. Hur ett sexuellt rovdjur i decennier kunnat vara verksam på världens största scen utan att avslöjas.

Om superstjärnor som Angelina Jolie och Gwyneth Paltrow inte vågat berätta förrän nu, vem vågar då överhuvudtaget säga någonting?

Men kanske handlade det om att det nu bara var nog. Det vi ser hända just nu är blottläggandet, och förhoppningsvis sönderfallet, av denna tystnadskultur. För dessa brott, som finns i varje klass och yrkesgrupp, hade aldrig kunnat ske och fortgå utan tystnaden från miljontals vittnen.

Ända sedan jag själv flyttade från landet till storstaden i mitten av 2000-talet för att försöka mig på en karriär som journalist har jag i någon mån vetat.  Jag känner inte personligen de ”profiler” som nu anklagas på Aftonbladet, TV4, SVT, Sveriges Radio och i kretsen kring Svenska Akademien. Jag har inte arbetat med eller för dem. På sin höjd har jag träffat på dem på branscharrangemang och fester.

Ändå har jag från början känt till de rykten som omgärdat dessa personer.

Ändå har jag från början känt till de rykten som omgärdat dessa personer. Jag tror inte jag har bättre information eller mer insikt än någon annan. Jag tror alla som befunnit sig i den ankdamm som är vår bransch har vetat. Och om vi påstår att vi inte visste något var det för att vi inte ville veta. För att vi slutade lyssna, för att vi vände bort blicken.

Jag tror det är något som inte endast är sant för kultur- och mediesfären utan för alla branscher.

Något som blivit tydligt genom de tusentals vittnesmål som lämnats den senaste månaden är att det inte handlar om enstaka fall. Alltför många förövare har lämnat ett spår av offer som sträcker sig decennier bakåt.

Det är knappast förövarnas diskretion som gjort de återkommande övergreppen möjliga. De har ofta skett i det offentliga. Detta våld har bara kunnat fortgå genom vår tystnad.

Skammen faller tyngst på de som aktivt skyddat förövare, som medvetet tystat ner – på makthavare, chefer, kollegor. Men den faller också på oss alla som vetat men inte agerat. Ett särskilt ansvar faller också på mig som man och som pappa.

Vi har valt tystnaden eftersom den är bekväm, den kräver varken handling eller konfrontation. Vi har valt att vara blinda eftersom om vi valde att se skulle det göra oss medskyldiga. Någonting vi borde ha lärt oss av 1900-talets historia är att med vetskap följer ansvar. Jag hoppas jag själv har modet att agera nästa gång.

28 nov 2017 | 16:07
Om skribenten
Författare och journalist

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev