#vardeljus, #exponerad, #tystdiplomati, #felfil, #utantystnadsplikt, #banaväg, #deadline, #timeout, och listan fortsätter.
#metoo-uppropen
Den pågående #metoo-kampanjen startades av skådespelerskan Alyssa Milano i oktober i samband med att Hollywoodproducenten Harvey Weinstein anklagats för våldtäkt av flera skådespelerskor – någonting som filmindustrin ska ha tystat ner.
Kampanjen spreds till Sverige där flera kända medieprofiler pekades ut för sexuella trakasserier. I tät följd har sedan bransch efter bransch fått egna upprop i Sverige.
Aktiva upprop inkluderar: #tystnadtagning (skådespelare), #visjungerut (sångare), #medvilkenrätt (jurister), #närmusikentystnad (musikbranschen), #imaktenskorridorer (politiker), #teknisktfel (teknikbranschen), #deadline (journalister), #tystiklassen (elever), #akademitoo (akademiker), #banaväg (transport), #felfil (it), #ickegodkänt (skolpersonal), #InteFörhandlingsbart (fackförbunden), #KillTheKing (hårdrocksscenen), #metoovoo (vård och omsorg), #nustickerdettill (vården), #orosanmälan (socialarbetare), #påvåravillkor (försäkring), #räckupphanden (gymnasieelever), #runforlife (friidrott), #stopplikt (körlärare), #taggarnautåt (florister), #timeout (idrottsbranschen), #tystdansa (dansare), #utantystnadsplikt (läkare), #vardeljus (kyrkan), #vikokaröver (restaurang).
Källa: Me too på Wikipedia
Vittnesmål om pinsamma, tragiska och otäcka övergrepp avlöser varandra i uppropen mot sexuella trakasserier som skakar om bransch efter bransch. Hittills samlas kvinnor i mer än ett tjugotal olika branscher efter att #metoo-uppropet blev viralt och korsade Atlanten i oktober.
Detta kvinnovrål är efterlängtat och det synliggör enorma missförhållanden
På tisdagen publicerades också uppropet för kvinnor inom fackrörelsen, #InteFörhandlingsbart. 1501 kvinnor går gemensamt ut för att kräva ett stopp på sexismen som omvittnas också inom själva facken.
När Arbetsvärlden skickade ut en enkät till de 14 förbundsordföranden i TCO-facken ger svaren en känsla av att förändringens vindar nu blåser – och flera förbund i tjänstemannarörelsen påbörjar utredningar och arbeten mot sexuella trakasserier.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S). Arkivbild.
Foto: Marko Säävälä / TT
Regeringen agerar också och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) bjuder in till möte den 8 december, rapporterar Ekot. På mötet ska arbetsmarknadens parter och Diskrimineringsombudsmannen samlas.
– Detta kvinnovrål är efterlängtat och det synliggör enorma missförhållanden, och väldigt ofta handlar det om arbetsplatserna. Det är ingen slump att många av uppropen sker branschvis och handlar om villkor som är kopplade till jobbet, säger Ylva Johansson till Ekot.
Kan anklagas för att sakna humor
Klara Regnö, ekonomi doktor som forskar inom genus, organisation och ledning, är inte förvånad över att trakasserierna är så pass frekventa och utbredda.
– Det görs med jämna mellanrum undersökningar som visar att det är vanligt förekommande, säger Klara Regnö till Arbetsvärlden.
Varför förekommer det?
– Det kan finnas en lång tradition av sexistiskt beteende på en arbetsplats där det går under beteckningen ”humor” och där personer som utsätts och reagerar anklagas för att vara överkänsliga eller sakna humor.
– Det här har man arbetat med mycket inom mansdominerade branscher som till exempel byggindustrin och tillverkningsindustrin, säger Klara Regnö.
Sexuella trakasserier är ett sätt att utöva makt: att kränka och utesluta någon från en gemenskap och reducera personen till dennes kropp, kläder eller sätt att vara.
Det handlar inte om att förövarna har svårt att ”kontrollera sina lustar”.
– Sexuella trakasserier är ett sätt att utöva makt: att kränka och utesluta någon från en gemenskap och reducera personen till dennes kropp, kläder eller sätt att vara.
Vad får uppropen för effekt?
– Män kommer inte längre kunna säga att de inte visste eller inte förstod, där tror jag positionerna har flyttats fram. Det är också viktigt att det syns att det är väldigt många som är berörda på olika sätt, att det är en delad erfarenhet, säger Klara Regnö.
Även om många blir förskräckta av omfattningen på problemet tror hon också att många kvinnor upplever en stor lättnad.
– Metoo har synliggjort att sexism och sexuella trakasserier är ett strukturellt problem som finns överallt. En viktig effekt tror jag är att kvinnor känner sig befriade från skuld och nu känner att: det berodde inte på mig. Paradoxalt nog upplever ofta den som blir utsatt skam och skuld.