Regeringen fasar ut utvecklingsbiståndet till fem fattiga länder: Zimbabwe, Tanzania, Mocambique, Liberia och Bolivia. Redan i augusti 2026 ska processen vara klar.
Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) beskrev beslutet som en tuff prioritering och en av de största förändringarna av svenskt bistånd i Sveriges historia.
– Det är klart att det kommer att påverka länderna på olika sätt men jag hoppas ju på att länderna på lite längre sikt i större utsträckning fokuserar på det som skapar tillväxt och handel och institutionella reformer, sa Benjamin Dousa på presskonferensen idag och hänvisade till att regeringen vill fokusera mer på handelsrelationer med länderna.
Omfördelning till Ukraina
Eftersom Ukraina står inför stora militära och ekonomiska utmaningar är det de som behöver pengarna mest menade ministern.
–Vi har ingen hemlig sedelpress och då måste vi ta pengarna någonstans ifrån.
Det handlar alltså om bistånd som går till långsiktiga projekt. Biståndsministern exemplifierade med bland annat lokal naturresursförvaltning, ekoturism, utveckling av naturbaserade produkter, kooperativ och e-handelsprojekt. Det humanitära biståndet, som går till livräddande insatser, påverkas inte, underströk han. Sverige kommer fortsättningsvis ge bistånd till dessa länder, men då oftast via FN:s organisationer.
Nära 20 procent av biståndet ska gå till Ukraina
I och med beslutet om utfasningarna inför 2026 så fortsätter omläggningen av biståndet för att kunna stötta Ukraina i enlighet med vad som aviserades i budgetpropositionen för 2026. Biståndet till Ukraina kommer att öka kraftigt under kommande år, till minst 10 miljarder kronor 2026. Samtidigt fasas utvecklingsbiståndet till Zimbabwe, Tanzania, Mocambique, Liberia och Bolivia ut. I samband med utfasningen av de bilaterala strategierna avvecklas ambassaderna i Bolivia, Liberia och Zimbabwe. Dagens totala biståndsbudget är 56 miljarder men kommer att sjunka till 53 miljarder. Källa Regeringen, Union to union.
–Huvudsyftet är att öka stödet till Ukraina, men det ligger också i linje med våra biståndspolitiska prioriteringar i stort. Alltför länge har biståndet varit för spretigt och resultatet är att vi haft för dålig koll på svenskt bistånd och att vi inte alltid vet om det gett effekt.
– Om vi bedriver bistånd i färre länder så är det lättare att hålla koll på att pengarna faktiskt ger nytta. Det blir en bättre resultatredovisning, fortsatte ministern.
Den fackliga biståndsorganisationen Union to unions generalsekreterare Lennart Reinius är inte glad över dagens beslut.
– Det är alltid upprörande när något som borde vara kvar försvinner.
Han ser dagens besked som en fortsättning på en längre tids utveckling där biståndets volym har skurits ned, både i volym och i procent av BNP. Även om han inte ifrågasätter Ukrainas behov menar han att det är problematiskt att andra mottagarländer drabbas.
Tappar samarbete med ambassaden i Zimbabwe
De nära 200 miljoner kronor som organisationen fick beviljade i oktober av Sida kommer inte att påverkas. Däremot påverkas Union to Union mer direkt genom att ett av länderna som blir av med både utvecklingsbistånd och svensk ambassad är ett av de 17 länder som Union to Union arbetar med – Zimbabwe.
– Det är mer direkt påverkan i Zimbabwe. Ambassaden där har varit intresserad av arbetsrätt och fackliga frågor. Så man kan säga att den fackliga rörelsen i Zimbabwe tappar uppbackning. Facket där har stort mod med tanke på förtrycket men nu blir det ännu lättare för en auktoritär regim att vara mer auktoritär.
Ligger det inte något i att om man bedriver projekt i färre länder så blir det lättare att se resultat?
– Det är mer komplicerat än så. Det hänger både på hur man utformar stödet, och vad och vilka man jobbar med. Att stödja och samarbeta med många länder är så klart görligt om man verkar med en bra modell och struktur samt goda partners.
Efterlyser konsekvensanalys
På en fråga från TV4:s reporter om regeringen har gjort en konsekvensanalys av vad beslutet betyder för länderna svarade ministern att regeringen gör löpande konsekvensanalyser tillsammans med ambassaderna.
Också Union to union efterfrågar en konsekvensanalys.
– Vi ser ingen konsekvensanalys. Det är ju väldigt stora värden investerade i relationer och verksamheter i dessa länder. När man rycker undan detta snabbt uppstår stora förluster. Verksamheter slutförs inte och det är relationer och förtroenden som skadas, säger Lennart Reinius.