Ungdomsgruppen i SCB:s arbetskraftsundersökningar rör sig likt en amöba: den unga arbetskraften växer och krymper, och växer igen. Vissa månader på året mer arbetslös, andra månader betydligt mindre arbetslös.
Andra kvartalet 2015 räknades 176 000 personer i åldrarna 15–24 år som arbetslösa i Sverige.
Huvudorsaken är att just ungdomar består av en grupp individer som hela tiden växlar mellan studier, extrajobb och feriejobb. På väg från heltidsstudier till fasta jobb. Eller mellan studier och utanförskap, visstidsanställning och arbetslöshet. Det är också en grupp där en stor andel av de arbetslösa är korttidsarbetslösa.
Andra kvartalet 2015 räknades 176 000 personer i åldrarna 15–24 år som arbetslösa i Sverige. Av dem var samtidigt 104 000 heltidsstuderande.
I Sverige växlar storleken på grupperna mer än i många andra länder. Enligt en analys från SCB för några år sedan beror Sveriges höga ungdomsarbetslöshet delvis på att vi inte har en omfattande lärlingsutbildning där lärlingen är anställd och att studiemedlen i Sverige inte betalas ut för årets alla månader.
”Måste titta på flera mått”
De flesta är numera överens om att man inte kan prata om hela den här gruppens arbetslöshet som ett samhällsproblem – det lär leda till fel lösningar. Trots det används fortfarande de här siffrorna i media, och bland politiker, när man vill rikta fokus på ungdomsarbetslösheten.
”Arbetsmarknaden kan inte kondenseras ner i en siffra, därför behöver man titta på flera mått.”
Frågan är: finns det något annat enkelt sätt att mäta ungdomsarbetslösheten på?
– Arbetsmarknaden kan inte kondenseras ner i en siffra, därför behöver man titta på flera mått. Sedan kan man tycka att det är jobbigt och besvärligt, men arbetsmarknaden är komplex, svarar Anna Broman, statistiker på avdelningen för SCB:s arbetskraftsundersökningar.
Ett gemensamt ekonomiskt mått
SCB:s arbetskraftsundersökningar har anpassats till ILO:s internationella definition på arbetslöshet, den senaste stora förändringen skedde 2007. Anna Broman understryker vikten av att man använder samma begrepp internationellt. Arbetslöshet är ett ekonomiskt begrepp, som visar utbudet av arbetskraft som är direkt realiserbart och som inte möts av en direkt efterfrågan på arbetsmarknaden.
– Och ungdomar som är arbetslösa utövar ju också ett tryck på arbetsmarknaden och påverkar sådant som lönebildningen, förklarar hon. Det är en av grunderna för måttet som beskriver hur stor gruppen på utbudssidan är som utövar ett tryck på arbetsmarknaden.
Anna Broman berättar att SCB har arbetat en del för att presentera mer kompletterande statistik över ungdomsarbetslösheten.
– Just i kvartalsredovisningen har vi därför varje gång ett avsnitt om det där vi redovisar arbetslöshetstalet mer uppdelat, bland annat på hur många arbetslösas ungdomar som är heltidsstuderande.
Olika mått visar olika säsongsmönster
Ett annat mått som numera också redovisas av SCB varje kvartal är antalet NEET:s – Not in Education, Employment or Training – ungdomar som är varken i studier, jobb eller lärlingsutbildning. SCB har även tidigare haft tillgång till uppgifterna och skickat dem till exempelvis OECD, som i sin tur publicerar uppgifter på antalet NEET:s i olika länder. Men efter förslag från en utredning om unga utanför har SCB för drygt ett år sedan också börjat redovisa antalet.
”Ungdomsarbetslösheten är som störst andra kvartalet, när många studerande söker sommarjobb.”
I kvartalsrapporten om arbetslösheten visas ett linjediagram som gör det tydligt dels hur olika stora mängder olika mått fångar, och hur olika stora grupperna är beroende på när SCB ställer sina frågor:
– Där syns att de har olika säsongsmönster, säger Anna Broman. Ungdomsarbetslösheten är som störst andra kvartalet, när många studerande söker sommarjobb. Gruppen som själv betraktar sig som främst arbetslösa växer under det tredje kvartalet på året när många har avslutat en utbildning och söker jobb i stället. NEET-sen har ett säsongsmönster som liknar gruppen som betraktar sig som arbetslösa – den gruppen är också störst under det tredje kvartalet därför att under andra kvartalet är de flesta av dem fortfarande i utbildning.
Ytterligare ett sätt att studera ungdomsarbetslösheten är att titta på korttids- respektive långtidsarbetslösa, inte minst i internationella jämförelser.
– Internationellt sett har Sverige en stor andel unga som är arbetslösa under väldigt kort tid. Tyskland å andra sidan har en mindre grupp arbetslösa unga, men en ganska stor andel som är långtidsarbetslösa.
Tittar man på NEET-måttet tillhör Sverige en grupp europeiska länder som har en ganska låg andel unga i befolkningen som varken har arbete eller går en utbildning. Men tittar man på arbetslöshetsmåttet ligger Sverige nära genomsnittet.
Varför visar ni även nästa åldersgrupp, 25–29 år, i kvartalsredovisningen över ungdomsarbetslösheten?
– De är med för att visa om arbetslöshetsnivån håller i sig eller inte. Där kan man se att i jämförelser med Tyskland är det inte så stor skillnad i den åldersgruppen. Medan det är en enorm skillnad på arbetslösheten i gruppen 15–19 år.