Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Kraftsamling för att rädda svensk life science Foto: Therese Jahnson/SvD/SCANPIX.
Sverige ska kraftsamla för att rädda den svenska paradgrenen life science (bilden från forskning på Karolinska institutet i Stockholm).

Kraftsamling för att rädda svensk life science

Forskning Oron för det som brukar kallas life science-sektorns framtid i Sverige är utbredd. I ett samarbete har olika inblandade aktörer samlats för en långsiktig plan. Samtidigt har regeringen utsett en ny samordnare som ska få alla att dra åt samma håll.
11 maj 2015

Astra Zenecas nedläggning av forskningen i Södertälje är ett av flera symptom på att Sverige har tappat attraktionskraft i den internationella konkurrensen inom det som brukar kallas life science, bland annat läkemedelsindustrin och den teknik och de metoder som hör dit.

Life science:

Life science är i rak översättning Livsvetenskap. Begreppet omfattar ett stort tvärvetenskapligt område av hälsa, medicin, jordbruk, läkemedels- och matindustrin. Ofta beskrivs läkemedelsindustrin och den biomedicinska forskningen inklusive den teknik och de metoder som används som life science-sektorn.

Några decennier tillbaka var life science en av Sveriges stora nationalgrenar i kampen om världsmarknaden.

Men den globala konkurrensen har hårdnat, svenska läkemedelsföretag köptes upp, forskningen har delvis flyttats utomlands och den pådrivande svenska sjukvården övergick till att i stället bli kostnadsfokuserad under ett antal år – och tappade förmågan att vara innovationsdriven.

Enligt i princip alla aktörer på området – näringsliv, fackliga organisationer, politiker, akademin och sjukvården – genomgår den tidigare svenska paradgrenen en kris.

Enigheten om att något måste göras gjorde förra året att ett antal av aktörerna gemensamt startade ett projekt för att ta fram en egen analys av problemet och ge förslag till lösningar: Agenda för hälsa och välstånd (se mer i faktarutan).

Dominerande storföretag

Enligt Svenskt näringslivs vd Carola Lemne är krisen ett uttryck för ett bredare problem.

Carola Lemne, vd Svenskt näringsliv. Foto: Sören Andersson.

Carola Lemne, vd Svenskt näringsliv. Foto: Sören Andersson.

– Svenska bolags satsningar på forskning och utveckling görs utomlands, inte i första hand i Sverige, sade hon när agendan presenterades i Karolinska institutets nya aula i början av maj.

När Svenskt näringsliv nyligen intervjuade chefer på forskningsintensiva företag om hur de väljer att investera i FoU blev det uppenbart hur svenska storföretag som Ericsson och Astra Zeneca varit helt dominerande inom forskning och utveckling. När de har valt att förlägga viktig FoU-verksamhet i andra länder får det stora konsekvenser för Sverige.

Här har life science drabbats särskilt, menar Carola Lemne.

– Cheferna säger att kompetensen i Sverige är mycket hög, men att vi är sårbara. Våra forskningsmiljöer är utsmetade på flera ställen och det gör det svårt att få ihop den kritiska massa som behövs för att man ska våga investera.

Ändrat fokus

På konferensen återkom många till just vikten av samverkan, och att den också historiskt har varit ett av skälen till att Sverige blev en framstående nation på området.

Flera representanter från olika aktörer vittnade på konferensen om hur svensk sjukvård har gått från att vara en kravställande och innovationsdrivande kund, som därför har varit avgörande för hela branschens utveckling i Sverige, till en kostnadsfokuserad verksamhet.

Agenda för hälsa och välstånd

Bakom Agenda för hälsa och välstånd står stiftelsen Forska i Sverige, tillsammans med ett antal näringslivsorganisationer inom Life science, flera universitet, delar av sjukvården, Sveriges Ingenjörer, Naturvetarna, Svenskt näringsliv, patientorganisationer med flera.

Under nästan ett år har projektet tagit fram 14 åtgärdsförslag som aktörerna är överens om, och som enligt dem bör prioriteras för att stärka den svenska life science-sektorn:

* En excellent forskning och utbildning. För att stärka den behöver statens stöd till forskning vid lärosätena förändras, samarbetet förbättras mellan vård och akademi, karriärtjänster inrättas för klinisk forskning samt öppna för möjligheter att erbjuda internationella kliniska studier i Sverige.

* En kvalitetsdriven vård med patienten i fokus. För detta behövs utvärderingar av behandlingar, utbildning och forskning, tydliga noder av universitetssjukvård och mer resurser för att introducera mer innovativ vård och i hela landet.

* En nationell struktur för forskning och kvalitetsutveckling. För det behövs en nationell infrastruktur för att dela med sig av och ta del av data på ett säkert och strukturerat sätt, nationella databanker, biobanker och kvalitetsregister behövs också för att kunna jämföra resultat.

* Ett internationellt konkurrenskraftigt näringslivsklimat. För det behövs en översyn av skatterna, forsknings- och behandlingscentra där både vården, akademin och företagen samverkar, tillgången på kapital för små växande företag behöver säkerställas liksom en bättre innovationsupphandling.

+ Expandera

Regeringens nationella samordnare för life science, Anders Lönnberg, sade att det ömsesidiga beroendet gör att han egentligen har två uppdrag som samordnare.

Det handlar också om hur man kan öka kvaliteten i hälso- och sjukvården för att snabbare överföra nya behandlingsmetoder dit och skapa nya behandlingar.

Kapitallösningar nödvändiga

I en sektor där konkurrensen om arbetskraften i allra högsta grad är global blir frågan om beskattning av arbetskraften intressant. Många länder har sänkt skatter för både bolag och kvalificerad arbetskraft.

Frågan om tillgången till riskkapital för små företag är också en fråga som många vill se nya lösningar på. Enligt flera på konferensen är det inte själva tillgången på kapital i tidiga skeden som är problemet, utan att det är snuttifierat och att det saknas en struktur för att rikta riskkapitalet.

Anders Blank, vd för LIF. Foto: Gunilla Lindström.

Anders Blank, vd för LIF. Foto: Gunilla Lindström.

En annan viktig fråga enligt den samlade panelen på konferensen är att skapa attraktiva forskningscentra kopplade till sjukvården, att flytta forskningsplattformar ut till vården.

– Jag tror att en utmaning i det avlånga Sverige är att skapa intressanta miljöer i vården, som drar till sig den bästa sjukvårdspersonalen, forskare och företag, säde Anders Blank som är vd för LIF – de forskande läkemedelsföretagen. Företagen letar efter spetskompetens, och det gäller även i vården.

11 maj 2015
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.