Life science omhuldas både av den sittande regeringen och av den förra, Alliansregeringen. När närings- och innovationsminister Mikael Damberg nu tillsätter Anders Lönnberg som nationell samordnare för sektorn, är det delvis en upprepning av den förra regeringens ambitioner. Förra sommaren tillsatte dåvarande näringsminister Annie Lööf en annan samordnare, Susanne Ås Sivborg, för att sedan återkomma efter valet med en strategi för sektorns framtid.
Mikael Damberg, närings- och innovationsminister.
– Vi tillmäter det här området stor betydelse, intygade Annie Lööfs efterträdare Mikael Damberg nu på konferensen Agenda för hälsa och välstånd. Åtta procent av svensk export kommer från sektorn och den skapar inte bara jobb, utan också bättre liv.
Ministern menade att det finns enorma möjligheter för svensk life science att lyckas med en växande efterfrågan över hela världen.
– Men jag blir lite nervös – vi möter enorm konkurrens, från Asien och från länder som Israel, som nu är världsledande i medicinska patent.
Sjukvården som motor
Life science är enligt honom en av de sektorer som kommer att beröras av snabbutredningen om riskkapital, av regeringens nya exportstrategi och av innovationsrådets arbete. Dessutom pågår en utredning om innovations- och entreprenörskapsklimatet i Sverige som görs av professor Pontus Braunerhjelm.
Men sektorn berörs också av den nya upphandlingsmyndigheten som ska börja arbeta direkt efter sommaren, och av den strategi för upphandling som tas fram. Här är stödet för så kallad innovationsupphandling viktig för life Science-sektorn.
– Det är viktigt att vården blir en innovationsmotor. Men jag tycker att det har hänt mycket de senaste åren, det är ett mentalt skifte som nu sker och vi börjar kunna mäta ett resultat av det.
Erfarenheterna visar att det ofta är mindre företag som får uppdrag när den offentliga sektorn handlar upp utveckling.
– Övergången till att förlägga utvecklingen på många mindre företag ställer också nya krav, det behövs till exempel kluster att samverka i, konstaterade Mikael Damberg.
– För små företag är ofta problemet tid, och jag tror att Vinnova kan spela en viktig roll här, och lösningar som exempelvis finns i Astra Zenecas gamla lokaler i Södertälje (se även Arbetsvärldens artiklar om omställningen i Södertälje), där man nu delar infrastruktur med varandra.
Ny rapport visar på excellent forskning men dåliga affärer
Sverige ligger fortfarande i topp i EU när det gäller forskning och innovation, tätt följt av Danmark, Finland och Tyskland. Det visar EU-kommissionens nya Innovation Union Scoreboard för 2015. Men Danmark har förbättrats mest de senaste åtta åren och utvecklingen utanför EU går snabbt. Sverige har samtidigt, trots mycket goda resultat när det gäller själva forskningen och innovationsgraden, svårt att få ekonomiska vinster av satsningarna.
Enligt Mikael Damberg vill inte regeringen dra i gång nya utredningar som skulle komma fram till redan kända slutsatser. I stället ska åtgärderna gå ut på att växla upp hastigheten i förändringsarbetet och att få alla aktörer att dra åt samma håll, något som också kommer att vara den nya nationella samordnarens uppgift.
Ytterligare förslag kommer också i en forsknings- och innovationsproposition som regeringen presenterar hösten 2016.
Fotnot: Den nationella samordnaren har resten av året på sig att arbeta med att stärka samverkan mellan forskningen, näringslivet och hälso- och sjukvården.