Bristen på specialsjuksköterskor är ett stort problem i vården i dag, och orsakar inställda operationer och att hela avdelningar får stängas. Utbildningarna har haft svårt att fylla utbildningsplatserna, andra utbildningar kommer inte till på grund av brister i samordningen mellan arbetsgivarnas behov och lärosätenas utbud.
Det var några av förutsättningarna för den utredning av specialistsjuksköterskeutbildningen som regeringen tillsatte 2017, och som nu skulle komma med lösningar.
Men redan innan utredningen presenteras i eftermiddag av regeringens särskilda utredare Kenth Nauclér – själv sjuksköterska och ordförande för Röda korsets högskola – kommer sjuksköterskornas organisationer med mycket stark kritik mot förslagen. I en debattartikel i går i Dagens Medicin menar de att utredningen i stället för att föreslå förslag som skulle minska bristen, kommer med förslag som lättar på kraven på arbetsgivaren att rekrytera kvalificerade sjuksköterskor, degraderar en hel yrkeskår och kommer göra att ännu färre unga satsar på sjuksköterskeyrket.
Hindrar framtida forskning
Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande. Arkivbild. Foto: Janerik Henriksson / TT
Vårdförbundets Sineva Ribeiro säger till Arbetsvärlden att hon inte bara är förvånad över förslagen – hon är chockad.
– Allra mest kritiska är vi till att man vill ta bort den akademiska nivån, masterexamen, i specialistsjuksköterskeutbildningen. Att bara ge yrkesexamen och inte akademisk examen innebär att en del av den utveckling och forskning som behöver göras inte kommer att bli gjord i framtiden.
I förlängningen ser hon ett hot mot patientsäkerheten.
Förslagen enligt utredaren
Enligt utredaren som skriver på DN debatt i dag, innebär förslaget i korthet att:
- Högre krav på arbetsgivarna att ge anställda systematisk och fortlöpande fortbildning enligt EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv.
- Större flexibilitet i specialistsjuksköterskeutbildningen.
- Satsning på tvåårig utbildning mot avancerad klinisk specialistsjuksköterska, en specialistnivå med egen yrkeslegitimation.
Enligt en debattartikel i DN i dag föreslår utredningen däremot utbildning till en avancerad klinisk specialistsjuksköterska, en grupp som kan ta över en del av läkarnas mindre avancerade arbetsuppgifter. Det är både Vårdförbundet och Svensk sjuksköterskeförening positiva till, men menar att den inte kan ersätta dagens specialistsjuksköterskor.
Det är en utopi, i stället kommer man att anställa grundutbildade
En annan kritik är att utredningen föreslår att dra ner på antalet fasta utbildningsinriktningar – man vill behålla sjukhusinriktningarna och ta bort de fasta inriktningarna mot patientnära omvårdnad, som till distriktssköterska.
– Vi har 11 specialiseringar, nu vill man ta bort alla utom de högspecialiserade sjukhusinriktningarna och lägga resten i en öppen inriktning där det är upp till arbetsgivaren att ansvara för vad man behöver, säger Sineva Ribeiro. Men att tro att arbetsgivarna kommer att ansvara för den specialistutbildningen i framtiden är en utopi, man har inte klarat det hittills, och i stället kommer man att anställa grundutbildade.
Och det kommer att påverka de patientnära verksamheterna, understryker hon, de som växer i framtiden när alltfler vårdas hemma.
Svårt att nå fram
Ami Hommel,
ordförande Svensk sjuksköterskeförening.
Svensk sjuksköterskeförenings ordförande Ami Hommel säger till Arbetsvärlden att det som talar mot att arbetsgivarna i större grad ska kunna skapa egna utbildningar, är att den möjligheten finns redan i dag men att arbetsgivarna inte har utnyttjat den.
– Ligger det på respektive arbetsgivare finns också risk att utbildningen bara blir gångbar där, och får inte samma värde hos andra arbetsgivare.
Vi har från professionen varit väldigt eniga i de här synpunkterna men utredaren har inte lyssnat
Kritiken har förts fram under utredningens gång, men enligt båda organisationerna har man haft svårt att nå fram. Sineva Ribeiro:
– Vi har från professionen varit väldigt eniga i de här synpunkterna men utredaren har inte lyssnat. I expertgruppen har vi dessutom fått ta ställning till färdiga förslag utan att kunna påverka innan. Nu har vi inte heller fått se utredningens sammanfattning i förväg, trots att vi från Vårdförbundet har suttit med i expertgruppen och sjuksköterskeföreningen i referensgruppen.
Ami Hommel på Svensk sjuksköterskeförening säger att man har uppfattat det som att utredaren har haft mycket tydliga och begränsade uppdrag från regeringen.
– Enligt direktiven skulle utredningen underlätta kompetensförsörjningen. Och det är ju klart – tar man bort specialistkompetensen kan man anställa grundutbildade sjuksköterskor i stället och då har man löst bristen! säger Sineva Ribeiro.
Hon tror att debatten nu kommer att ta fart bland medlemmarna eftersom förslagen skulle förändra en stor del av förutsättningarna i yrket.
– Vi kommer att behöva påverka en regering som just nu inte finns, tyvärr. Vi behöver se till att utredningen hamnar långt in i en byrålåda, och det tycker jag är väldigt tråkigt.