Sveriges kommuner och regioner har kommit överens med fackförbunden för anställda inom kommunal och regional sektor hur det nya omställningsavtalet ska implementeras från 2023. Det innebär nya villkor för den som behöver vidareutbilda sig under yrkeslivet och en satsning på arbetsmiljö. Samtidigt görs pensionsavtalet för kommun- och regionanställda om i grunden.
– Det har varit ett oförutsägbart system där man skjutit skulderna framför sig vilket lett till stora pensionsskulder i kommuner och regioner. Vi behöver få bättre förutsägbarhet och hantera pensionsskulderna som byggts upp, säger Jeanette Hedberg, förhandlingschef vid Sveriges kommuner och regioner, SKR.
Mer förutsägbart
Nu kommer inbetalningarna till pensionen i stället att följa den enskilde anställde.
– Tidigare har arbetsgivarna tagit risken – nu sitter arbetstagaren med hela risken i knät. Arbetsgivaren köper sig förutsägbarhet, säger Lars Fresker, ordförande för Offentliganställdas förhandlingsråd, OFR, som förhandlat fram avtalet.
Pensionsavsättningarna höjs från 4,5 till sex procent av den pensionsgrundande lönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp, vilket motsvarar en månadslön om 44 375 kronor.
Åldern för när man kan börja plocka ut tjänstepensionen höjs till 60 år. Pensionen är i grunden livslång, men det har tidigare gått att ta ut den under en femårsperiod. Nu ändras det till tio års tid.
– Tidigare har man kunnat ta ut pensionen under fem år och sedan räcker inte pengarna och då har det skapat problem för ekonomin på andra håll, säger Jeanette Hedberg.
Arbetsgivarna ska kunna rekrytera och behålla personal
Hon menar att det viktigaste för arbetsgivarna är att kunna se till att det finns arbetskraft i kommuner och regioner.
– Vi har en kompetensförsörjningsutmaning, så det vi gör syftar till att arbetsgivarna ska kunna rekrytera och behålla personal. Vi vill också ge de anställda förutsättningar att jobba mer, gå upp i heltid och kunna jobba längre.
Svenskt näringsliv: Kostar sju miljarder
Svenskt näringsliv har räknat på avtalet och menar att det kommer att behöva skjutas till runt sju miljarder kronor årligen.
– Det är inte kostnadsneutralt och det råder absolut ingen som helst tvekan om att kostnaderna ökar dramatiskt. Om det är sex eller åtta miljarder är omöjligt för oss att beräkna, det finns förändringar på många olika delar i avtalet så siffran måste man vara lite försiktig med, men det finns inget plus minus noll, säger Mattias Dahl, vice vd och ansvarig för arbetsmarknadsfrågor för Svenskt näringsliv.
Den här typen av åtgärder driver på inflationen
Han är orolig för att avtalet ska bidra till att driva upp inflationen eftersom det tillförs nya pengar till systemet.
– Man höjer kostnaderna vid sidan om den lönebildningsmodell vi haft i Sverige sedan slutet av 90-talet. Vi har fått stopp på inflationen som nu är på väg upp igen. Den här typen av åtgärder driver på inflationen.
Sveriges kommuner och regioner håller inte med.
– Vi delar inte Svenskt näringslivs uppfattning. Det är klart att det kostar pengar att höja pensionerna. Samtidigt ser vi att vi tar ett ansvar för ekonomin framöver genom att vi får ett mer förutsägbart pensionssystem.
– Det är en åtgärd för att säkra kompetensförsörjningen till välfärden, det är rimligt att kvinnodominerad sektor får en pensionshöjning. Svenskt näringsliv har själva ett flexpensionssystem som gör det möjligt att sluta arbeta tidigare. Vi behöver snarare förlänga arbetslivet, så vi gör så här i stället, säger Jeanette Hedberg, SKR.
Hon menar att pensionssystemet för kommun- och regionanställda nu mer kommer att likna det som redan finns inom staten.
”SKR har i media gjort gällande att överenskommelsen inte bryter emot det märke som gäller på svensk arbetsmarknad eftersom det är vanligt förekommande på arbetsmarknaden med högre pensionsavsättningar. SKR tycks mena att det är fritt fram att få vad som helst utöver märket så länge som man kan hänvisa till att någon annan grupp på arbetsmarknaden har dylik rättighet. Förutom uppfattningens uppenbara orimlighet så bortser SKR ifrån att de fackförbund inom privatsektor som har högre pensionsavsättningar har avstått löneökningar eller annat för att få dessa höjningar. Allt för att hålla sig inom märket. Hur SKR än vrider och vänder på överenskommelsen så kommer SKR inte ifrån att den bryter mot den lönebildningsnorm som gäller på svensk arbetsmarknad.”
– SKR tycks mena att det är fritt fram att få vad som helst utöver det märke som gäller på svensk arbetsmarknad så länge de kan hänvisa till att någon annan grupp på arbetsmarknaden har en liknande rättighet. De tycks bortse från att de fackförbund inom privat sektor som har högre pensionsavsättningar har avstått löneökningar eller annat för att få dessa höjningar, säger Mattias Dahl.
Blir inte bättre för alla
Och frågan är om det är skattehöjningar, neddragningar i skola, vård och omsorg, eller lägre lönehöjningar i kommande av avtalsrörelser som ska finansiera det nya avtalet.
– Frågan är vad man menar med vad som blir dyrt, säger Lars Fresker, OFR.
– Det gäller att säkerställa att man blir en attraktiv arbetsgivare på arbetsmarknaden. Det är en investering i att man har den bästa arbetskraften framöver, säger han.
Han menar att vissa av kostnaderna för det nya pensionsavtalet betalas inom systemet. Det blir nämligen inte bättre för alla anställda.
De som har arbetat länge i det gamla systemet och tjänar mer än 44 375 kronor i månaden i 2022 års löneläge kommer att få lägre pension.
– Vi har inte bara fått någonting skänkt från skyarna. Vi har fått betala med den delen som ligger inom den förmånsbestämda pensionen och då finns det i många arbetsgrupper ett antal som ligger över brytpunkten, säger Lars Fresker.
Läkarförbundet har inte skrivit under avtalet
Det har lett till att Läkarförbundet ännu inte undertecknat avtalet.
– De vill fortsätta förhandla med SKR under 2022 för att hitta en lösning som bättre passar läkares arbetsliv, säger Lars Fresker.
Han tror inte att pensionsavtalet kommer att bidra till att driva upp inflationen.
– Att man sätter av 1,5 procent mer till pensionen – det tar lång tid innan det ger utdelning. Det leder inte till en ökad köpkraft i dag. Jag tror aldrig att offentlig sektor kommer att bli lönedrivande, men vi ska se till att vi inte halkar efter.
Inte heller Sveriges kommuner och regioner har hört någonting om att kommuner och regioner flaggar för skattehöjningar eller neddragningar.
– Det här är givetvis processat med referensgrupper och vi har inte fått signaler om vare sig neddragningar eller skattehöjningar på grund av detta. Den här förändringen kommer inte som en överraskning för våra medlemmar, säger Jeanette Hedberg, SKR.
Befarar lägre löner
Men det har också väckts oro för att det nya pensionsavtalet kommer att betalas genom lägre löner i kommande avtalsrörelser.
– Det är upp till oss i de fortsatta förhandlingarna framåt och förbundsvis, att säkerställa att ska det vara ett grundsyfte att offentlig sektor ska vara attraktiv. Lön får aldrig bli en faktor som gör att man lämnar den här sektorn, säger Lars Fresker, OFR.
Pensionerna har ju blivit en stor och avgörande fråga i svensk politik under hösten. Är det här ett sätt för arbetsmarknadens parter att kompensera för politiska beslut? Litar ni inte på att politiken kommer att lösa det här?
– Jag vill inte säga att vi måste rycka ut till statens försvar, utan att vi tar vårt ansvar för vår del, och hoppas kunna sätta press på det som är allmän pension, så att staten tar ansvar för det. Det åligger alla politiska partier att förhålla sig till de förutsättningar som finns, säger Lars Fresker.
En annan del i det nya omställningsavtalet är att de förändringar i LAS som genomförts som gör det möjligt för arbetsgivaren att undanta tre anställda från förtursreglerna, har avtalats bort.
– Det här är det vi är så bra på i Sverige, vi kan göra anpassade kollektivavtal, vi har sett till vad den här sektorn behöver, säger Lars Fresker.
Och arbetsgivarna är också nöjda.
– Det undantaget är framför allt intressant för mindre arbetsgivare. Vi bytte det gentemot andra saker som vi bedömde mer värdefulla för våra områden. Till exempel har det blivit tydligare när du har rätt till lediga dagar för enskilda dagar, det har varit otydligt och lett till konflikter. Nu ska den inte kunna missförstås, säger Jeanette Hedberg, SKR.
– Vi har också gjort förändringar så att när du byter tjänst och får lägre lön får du behålla den gamla lönen i sex månader och sedan gå över till den nya, i stället som förut, trappa ned lönen under två års tid, säger hon.