En ny sammanställning från Eurostat visar att bland första-generationsinvandrare i Sverige är sysselsättningen 73 procent, vilket kan jämföras med infödda med infödda föräldrar vars sysselsättningsgrad är 89 procent. En skillnad på 16 procentenheter. Bland andra-generationsinvandrare, det vill säga personer med minst en föräldrar född utomlands, är gapet i stort sett utplånat. I den gruppen har 87 procent sysselsättning. En skillnad på två procentenheter.
Särskilt kvinnornas sysselsättningsutveckling mellan första- och andra generationens invandring är markant. Endast 67 procent av första generationsinvandrarna som är kvinnor arbetar, medan 87 procent av andragenerationens invandrare som är kvinnor arbetar, att jämföra med 88 procent av övriga kvinnor födda i Sverige.
Eurostatrapporten tittar på personer mellan 25 och 54 år och på data från 2014.
Både första och andra generationens invandrare i Sverige har i genomsnitt en ungefär lika hög andel med högskoleexamen som infödda: omkring 40 procent av populationen.
I EU som helhet är andra generationens invandrare mer välutbildade än infödda, med 38 procent gentemot 31 procent med högskoleexamen. Det svenska mönstret att sysselsättningsgapet sluts på en generation, går igen i EU som helhet. Andelen sysselsatta andra generationsinvandrare är lika hög som andelen sysselsatta infödda, 79 procent. Det är en markant ökning från andelen sysselsatta första-generationsinvandrare som är 69 procent.