Det är i synnerhet iranier, irakier och bosnier som varit länge i Sverige som har en starkare position på arbetsmarknaden än motsvarande invandrargrupper i Danmark och Norge, enligt rapporten.
– Det ser ut som om Danmark kan lära sig av Sverige, säger, Laust Hvas Mortensen, en av rapportförfattarna på Danmarks Statistik, den danska motsvarigheten till Statistiska centralbyrån.
Sysselsättningsgap mellan inrikes födda och utrikes födda i fyra länder mellan 20 och 64 år fördelat på tid i landet. 2014. Kategorin antal anger urvalet av personer från respektive land. Siffrorna är standardiserade för kön och ålder med den inrikes födda befolkningen som referens.
Till en början arbetar många icke-västliga invandrare i Sverige i mindre grad än sina landsmän i Norge och Danmark. Men efter 10 till 15 år i landet har de som bor Sverige oftast passerat sina landsmän i de andra nordiska länderna. Det går till och med åt fel håll för vissa invandrargrupper i våra grannländer. Efter tre år i Danmark sjunker bosniernas sysselsättningsgrad i förhållande till infödda danskarna.
De danska forskarna och statistikerna spekulerar i följande förklaringar:
* svensk arbetsmarknad efterfrågar mer outbildad arbetskraft
* ersättningssystemen vid arbetslöshet skiljer sig åt
* integrationsinsatserna skiljer sig åt
* lågkonjunkturerna har kommit i olika styrka och vid olika tidpunkter
Liknande resultat i svensk forskning
Forskare på Stockholms universitet har fått liknande resultat i en studie som ska publiceras senare i år.
– Det går ganska hyfsat i Sverige om man jämför med de andra nordiska länderna, även om det skulle kunna gå mycket bättre, säger Eskil Wadensjö, som är professor i nationalekonomi vid SOFI, institutionen för social forskning.
Men han tror inte att efterfrågan på okvalificerad arbetskraft skulle vara högre i Sverige.
– Vi ligger på ungefär samma nivå som Danmark och Norge när det gäller automatisering och minskning av enklare jobb. Jag tror att konjunkturläget har betydelse och där har det funnits och finns skillnader mellan de nordiska länderna. Konjunkturerna spelar alltid en viktig roll. För grupper som har det svårt på arbetsmarknaden är en bra konjunkturpolitik det kraftfullaste ekonomiska styrmedlet för en ökad sysselsättning. Den drar med sig alla grupper.
Etniska nätverk viktiga för jobb
Det kan finnas en social förklaring till skillnaderna mellan länderna. Eskil Wadensjö betonar nätverkens roll.
– För de bosnier som flydde till Sverige i början av 90-talet fanns etablerade nätverk av landsmän här som hade arbetskraftsinvandrat på 60-talet. Det kan ha spelat in eftersom vi vet att nätverk har betydelse. I Danmark saknades motsvarande nätverk, eftersom arbetskraftsinvandringen till Danmark på 60-talet inte alls var lika omfattande som den till Sverige.
Sverige har satsat mycket på utbildning. Kan det vara så att grupperna i Sverige får jobb som motsvarar deras utbildning i högre grad?
– Det kan mycket väl vara så. Det är oerhört viktigt att människor får jobb på rätt nivå i förhållande till sin utbildningsbakgrund.
Bosättningsort spelar roll
Eskil Wadensjö kan också tänka sig att var invandrarna bosätter sig i respektive land kan spela in.
När det gäller thailändare ligger Sverige sämre till, och för somaliska invandrare finns ingen direkt skillnad mellan länderna. Skillnaden mellan de inrikes födda och de som är födda i Somalia är över 50 procentenheter i hela Skandinavien.
De danska rapportförfattarna framhåller att alla skandinaviska länder skulle kunna öka sysselsättningen bland de utrikes födda.
Sysselsättningsgapet är den skillnad i sysselsättningsgrad som finns mellan de inrikes födda och de utrikes födda. Sysselsättningsgraden är det etablerade måttet på hur stor del av befolkningen som befinner sig i någon form av arbete vid en given tidpunkt. Eftersom personer som är födda i Iran som har varit 15 år i Sverige har 70 procents sysselsättningsgrad, och de inrikes födda har 82 procent är sysselsättningsgapet 12 procent. Siffrorna är från november 2014 från respektive lands statistikmyndighet.
Sysselsättningsgap